Jag har varit med om flera vänner som avbokat av olika anledningar.
En nuvarande vän har problem med psykisk ohälsa och kan avboka med kort varsel. Jag har full förståelse för det. Jag lider också av psykisk ohälsa och har samma "problem" med att min energi kan tvärdö från en timme till en annan. Vi är öppna med det i min vänskapskrets och kollar av med varandra ofta om orken att ses finns.
Sedan har jag haft en vän som jättegärna ville ses alltid. Han ville alltid att jag skulle föreslå tid, och om han inte kunde då skulle jag föreslå en ny tid... Lyckades vi hitta en tid avbokade han väldigt ofta för att ditten och datten dykt upp. Någon gång struntade han helt i att avboka och bara dök inte upp. Efteråt kom det fram att jag var en "standby" om han inte hade någon bättre att ses med. Den kontakten dog naturligt efter att han varit ärlig med vår relation.
Och en annan vän, där hade vi gemensam aktivitet att träna tillsammans. Hon okynnesavbokade ofta. Vi kunde prata om att ses samma dag och ibland timmen innan för att kolla av med varandra, men sedan kunde hon ändra sig fem minuter innan vi hade bestämt att ses för att hon plötsligt kom på att hon behövde göra det och det. Efter några veckor/månader av det gav jag upp. Hon hörde aldrig av sig om att ses när jag slutade vara drivande, förutom att kommentera i förbifarten när vi träffades på annat håll om att hon gärna tog upp vår träning. Well, be my guest att dra i det då.
Jag brukar låta kontakten självdö om det blir för problematiskt för mig, och om personen fortsätter höra av sig bara säga att jag har andra planer. Har beteendet inte blivit bättre på månader eller år, kommer det troligt inte bli bättre heller.
En nuvarande vän har problem med psykisk ohälsa och kan avboka med kort varsel. Jag har full förståelse för det. Jag lider också av psykisk ohälsa och har samma "problem" med att min energi kan tvärdö från en timme till en annan. Vi är öppna med det i min vänskapskrets och kollar av med varandra ofta om orken att ses finns.
Sedan har jag haft en vän som jättegärna ville ses alltid. Han ville alltid att jag skulle föreslå tid, och om han inte kunde då skulle jag föreslå en ny tid... Lyckades vi hitta en tid avbokade han väldigt ofta för att ditten och datten dykt upp. Någon gång struntade han helt i att avboka och bara dök inte upp. Efteråt kom det fram att jag var en "standby" om han inte hade någon bättre att ses med. Den kontakten dog naturligt efter att han varit ärlig med vår relation.
Och en annan vän, där hade vi gemensam aktivitet att träna tillsammans. Hon okynnesavbokade ofta. Vi kunde prata om att ses samma dag och ibland timmen innan för att kolla av med varandra, men sedan kunde hon ändra sig fem minuter innan vi hade bestämt att ses för att hon plötsligt kom på att hon behövde göra det och det. Efter några veckor/månader av det gav jag upp. Hon hörde aldrig av sig om att ses när jag slutade vara drivande, förutom att kommentera i förbifarten när vi träffades på annat håll om att hon gärna tog upp vår träning. Well, be my guest att dra i det då.
Jag brukar låta kontakten självdö om det blir för problematiskt för mig, och om personen fortsätter höra av sig bara säga att jag har andra planer. Har beteendet inte blivit bättre på månader eller år, kommer det troligt inte bli bättre heller.