Vänner som avbokar och ombokar

[Monimaker]

Jag är så glad över att ha haft personer i mitt liv som vågat säga rakt ut att de dels inte känner för att umgås (just den dagen) men också inte orkat på grund av olika anledningar som de inte är skyldiga att delge mig. Det har lärt mig att ta ett nej på ett sätt där jag inte gör det till mitt problem på ett sätt som får mig att känna mig bortprioriterad. Min tid är inte heller viktigare eller mer värdefull än någon annans tid, så jag ser det inte som någon slags kränkning eller disrespekt emot mig.

Jag har också haft personer som vridit på sanningen och ställt frågor i stil med att jag kanske kan boka in att komma förbi dag x eller dag y, om jag vill? När det till hundra procent snarare handlar om ork än vilja. Dp blir det väldigt svårt att säga nej utan känns mer som en guilt trip. Min ork är på grund av min psykiatriska sjukdomsbild svår att förutsäga (och om någon tycker det är en 'dålig ursäkt' så vill jag ändå inte ha med dem att göra!). Om någon försöker tvista det till att jag 'inte vill' så kommer jag väldigt snabbt faktiskt skifta till just detta. Jag värdesätter andras mående och behov av att ladda sitt sociala batteri högre än min tid och har förhoppningar om att de nära vänner jag har känner detsamma och visar sådan hänsyn och empati för mig. Annars kan de lika gärna gå.

 

[Sel]

Jag tycker du ska läsa tråden igen som sagt.

Vad tycker du att jag har missat? Det vore mer hjälpsamt att tala om det än att bara be mig traggla igenom den igen i förhoppning att jag ska tolka vissa inlägg annorlunda.

 

[hollypolly]

Vad tycker du att jag har missat? Det vore mer hjälpsamt att tala om det än att bara be mig traggla igenom den igen i förhoppning att jag ska tolka vissa inlägg annorlunda.

Att flera användare går på folk här i tråden som berättar att dom själva är typen som ställer in.
Jag tolkar det som dom här personerna faktiskt blir sura när folk ställer in planer.

 

[Görel]

För mig har det också handlat om att jag valde bort andra aktiviteter för att få umgås med personen som avbokar. Jag har tyckt att den som avbokar var det intressantaste alternativet.
När det här var ett problem för mig fanns inte mobiltelefoner, så det gick inte att ringa och höra om jag kunde hänga med på det som jag tackat nej till. Alla var ute på sitt och jag blev ensam utan möjlighet att kontakta någon. Det hände också att jag fick veta på omvägar att personen som ställt in med mig p g a ohälsa istället gjorde något med andra.

Nu har jag för länge sen sorterat bort de personerna ur mitt liv, de finns med i periferin, istället umgås jag med vänner där vi kan vara tydliga mot varandra. Alla ställer in någon gång, men det är ingen som ställer in gång efter gång efter gång, vilket jag hade erfarenhet av tidigare.

 

[Sel]

Jag tänker att det finns många olika sätt att ha umgänge på. Umgås man på ett mer "uppstyrt" sätt och har ett liv där det krävs att man anstränger sig för att göra tid och luckor för varandra tycker jag det är självklart att man gör sitt yttersta för att inte ställa till det för andra. Känner man att ens mående är svajigt eller att jobbet är extra knäppt eller att annat kan komma ivägen är det kanske bättre att stämma av dag för dag och inte be andra ställa om sin vardag för en träff som sedan inte blir av.
Att gång på gång hypa för umgänge och gång på gång svika känns som ett mycket märkligt sätt att underhålla en vänskap på, och jag har full förståelse för att man tröttnar.

Jag har för övrigt också varit en ja-sägare trots att jag aldrig varit sugen på att gå ens från början, men där kan man i alla fall tacka nej redan nästa dag (via mess eller text) om man vill. Man behöver inte vänta till sista minut.
Nu är jag äldre och gör klart från början att jag inte gillar större eller uppstyrda sammankomster, jag upplever också att det blivit myyycket mer accepterat post-covid. Inget ont som inte har något gott med sig!

 

[Sel]

Att flera användare går på folk här i tråden som berättar att dom själva är typen som ställer in.
Jag tolkar det som dom här personerna faktiskt blir sura när folk ställer in planer.

Hurdå går på? Att be någon förklara hur de tänker, eller för all del berätta hur de själva skulle känna har väl ingenting att göra med att "bli sur"?

 

[hollypolly]

Hurdå går på? Att be någon förklara hur de tänker, eller för all del berätta hur de själva skulle känna har väl ingenting att göra med att "bli sur"?

Och hur känner dom då?
Vad är rätt ord för dom som tycker att folk som avbokar träffar är svikare?

 

[Sel]

Och hur känner dom då?
Vad är rätt ord för dom som tycker att folk som avbokar träffar är svikare?

De flesta har själva beskrivit hur de känner/skulle känna tycker jag, och det är nog ingen som diskuterat så generellt som "folk som avbokar".

 

[hollypolly]

De flesta har själva beskrivit hur de känner/skulle känna tycker jag, och det är nog ingen som diskuterat så generellt som "folk som avbokar".

Det är ju det 90 procent av tråden handlat om

"Har vi bokat tid så har vi bokat tid" " som vuxen respekterar man andras tid och inte avbokar" är ett av många svar....

 

[Sel]

Det är ju det 90 procent av tråden handlat om

Jag tycker den handlat mer om hur, hur ofta och varför och inte att någon uttryckt att de känner på ett visst sätt om folk som avbokar oavsett anledning.

Men jag kan släppa det här nu, vi har helt uppenbart läst både tråden och användarna som skriver i den på helt olika sätt.

 

[hollypolly]

Jag tycker den handlat mer om hur, hur ofta och varför och inte att någon uttryckt att de känner på ett visst sätt om folk som avbokar oavsett anledning.

Men jag kan släppa det här nu, vi har helt uppenbart läst både tråden och användarna som skriver i den på helt olika sätt.

La till ett citat ur tråden som exempel.

Ja vi tolkar det olika.

Viktigast är att veta hur man själv fungerar ha lite självinsikt och jag tror lika barn leka bäst.

 

[Sel]

La till ett citat ur tråden som exempel.

Ja vi tolkar det olika.

Viktigast är att veta hur man själv fungerar ha lite självinsikt och jag tror lika barn leka bäst.

Det hade hjälpt om du citerat/länkat hela inläggen istället. Det har ju förekommit en hel del sidospår/personliga diskussioner i tråden.

 

[Mabuse]

Tror vi alla gör rätt olika aktiviteter när vi träffar våra vänner med.
Jag och mina vänner gör mycket sällan något storslaget som behöver avbokas.
Någon gång har vi rest utomlands eller köpt biljetter till något och då ställer man självklart inte in

Storslaget behöver det väl inte vara för att det ska avbokas? Det räcker väl att gå på bio. Eller, för den delen, om man nu är småbarnsförälder och har fixat barnvakt för att träffa en kompis en kväll, varpå kompisen ställer in för att den inte har lust. Eller bara att man tackat nej till annat för att prioritera att träffa just den personen.

Vanlig vänskap behöver inte vara storslagen för att man ska visa lite omtanke.

Men jag får verkligen intrycket att du har en annan sorts vänskapsrelationer, där man aldrig äter middag hos varandra, aldrig ses för att ses, och ingen bryr sig om det är nån som inte dyker upp. Man springer på varandra lite spontant ibland och hittar på saker, eller så gör man inte det och glider isär. Där ingen behöver nån annan och alla lika gärna är ensamma, så det spelar ingen roll om man dyker upp eller inte.

 

[Trott]

Och hur känner dom då?
Vad är rätt ord för dom som tycker att folk som avbokar träffar är svikare?

Hade jag haft en "vän" som TS, som propsar på att boka in något, gärna flera månader i förväg och dessutom stora grejer (spa, konsert osv är stora grejer som i många fall kostar en del pengar), eller för all del en helt vanlig kopp kaffe hemma hos någon, och sedan avbokar gång på gång på gång, då hade jag blivit - besviken, känt mig oviktig för min "vän", uppgiven, ledsen och tillslut förbannad.
"Sur" är något jag sällan är, om ens aldrig, det känns som ett uttryck en tonåring eller en rövhatt till pojkvän använder för att partnern inte vill ligga när pojkvännen vill

 

[Hellhound]

Men berätta då gärna för mig vad rätt ord ska vara?
Uppenbarligen tar flera i tråden det negativt när folk ställer in så vad blir dom då?

Jag kan inte svara för alla i tråden, men i de inlägg jag har sett så har ju skribenterna redan valt helt andra ord. Ledsen, besviken, bortvald t ex? Då är det rejält otrevligt av dig att kalla dem för sura istället, som att du vet bättre än de själva gör hur det egentligen ligger till.

 

[hollypolly]

Jag kan inte svara för alla i tråden, men i de inlägg jag har sett så har ju skribenterna redan valt helt andra ord. Ledsen, besviken, bortvald t ex? Då är det rejält otrevligt av dig att kalla dem för sura istället, som att du vet bättre än de själva gör hur det egentligen ligger till.

Men oj. Ja jag förstår att folk har problem med relationer.

Sorry dom har en åsikt då dom är absolut inte sura då vet jag.

 

[hollypolly]

Hade jag haft en "vän" som TS, som propsar på att boka in något, gärna flera månader i förväg och dessutom stora grejer (spa, konsert osv är stora grejer som i många fall kostar en del pengar), eller för all del en helt vanlig kopp kaffe hemma hos någon, och sedan avbokar gång på gång på gång, då hade jag blivit - besviken, känt mig oviktig för min "vän", uppgiven, ledsen och tillslut förbannad.
"Sur" är något jag sällan är, om ens aldrig, det känns som ett uttryck en tonåring eller en rövhatt till pojkvän använder för att partnern inte vill ligga när pojkvännen vill

Okej sur är alltså är fult ord.
Då vet jag , jag har aldrig tolkat sur på det viset.

 

[hollypolly]

Storslaget behöver det väl inte vara för att det ska avbokas? Det räcker väl att gå på bio. Eller, för den delen, om man nu är småbarnsförälder och har fixat barnvakt för att träffa en kompis en kväll, varpå kompisen ställer in för att den inte har lust. Eller bara att man tackat nej till annat för att prioritera att träffa just den personen.

Vanlig vänskap behöver inte vara storslagen för att man ska visa lite omtanke.

Men jag får verkligen intrycket att du har en annan sorts vänskapsrelationer, där man aldrig äter middag hos varandra, aldrig ses för att ses, och ingen bryr sig om det är nån som inte dyker upp. Man springer på varandra lite spontant ibland och hittar på saker, eller så gör man inte det och glider isär. Där ingen behöver nån annan och alla lika gärna är ensamma, så det spelar ingen roll om man dyker upp eller inte.

Fast nu räcker det med dina tolkningar av mig som person.
Nu blir jag faktiskt less.

 

[hollypolly]

Det hade hjälpt om du citerat/länkat hela inläggen istället. Det har ju förekommit en hel del sidospår/personliga diskussioner i tråden.

Nej jag orkar inte ägna mer tid åt det här nu.

 

[Sel]

Okej sur är alltså är fult ord.
Då vet jag , jag har aldrig tolkat sur på det viset.

Några exempel på synonymer till sur:
surmulen, gnällig, grinig, knarrig, vresig, kritisk, missbelåten, misslynt, trumpen, purken, härsken, tjurig, sturig, butter, tvär...

Det är inte vad jag tänker när någon beskriver att hen blivit ledsen, besviken eller känt sig åsidosatt.