Nån förklarade en gång skillnaden mellan att vara vuxen och barn att som barn/tonåring så väljer man efter vad man vill: ”Har jag lust med det här? Vad känner jag för?” och som vuxen ”Vad händer om jag inte gör det?”. Tonåring ställer in, för de har ingen lust den dagen, den vuxna tänker ”Fast hur kul blir det för den jag bestämt med om jag inte dyker upp” och pallrar sig dit.Ja, jag ser det som en aning tonårigt att fritt välja tid/ datum, och sen omboka det typ fyra gånger i rad. För att sen avboka. Och sen börja om igen.
Att ställa in, och sen tycka att den andre ställer till med ”obegripligt tonårsdrama” för att man inte dök upp, tycker jag är lite empatilöst.