När Aki kom hade han en rätt stark aversion mot att bli fångad eller upplyft, så första veckorna fokuserade vi 100% på att händer aldrig är dumma och att han har ett val om han vill följa med (och få belöning) eller hålla på med sitt. Han blev snabbt mer följsam och kontaktsökande, men var fortsatt tveksam över att gå in genom dörren efter att ha varit lös ute. Väl medveten om risken att han lär sig "om jag väntar vid tröskeln så kastar de godis innan jag går in" men allt för trötta för att lägga tid på träning efter varenda kissrunda, började vi kasta godis på golvet när vi öppnade dörren.
Mycket riktigt, nu har vi en valp som sitter som ett ljus utanför dörren. Ser helt oförstående ut när man lockar, men kommer som ett skott när man stoppar handen i godispåsen
Lite annan timing på det där godiset så ska vi snart ha en bättre attityd, men det är så typiskt när man slarvar av trötthet att man gör saker jobbigare för sig
Mycket riktigt, nu har vi en valp som sitter som ett ljus utanför dörren. Ser helt oförstående ut när man lockar, men kommer som ett skott när man stoppar handen i godispåsen
Lite annan timing på det där godiset så ska vi snart ha en bättre attityd, men det är så typiskt när man slarvar av trötthet att man gör saker jobbigare för sig