Valp 2021 - del 2

[Tilja]

Jag och Tilda har nu bockat av 4 av 15 tricks för den inofficiell trick tävlingen min klubb har.
Det vi klarat av är
* sitt-ligg-stå i kedja, hon fattade grejen ganska snabbt, men vi har tränat en del på sitt och ligg separat, dock inte kommandot "stå". Men hon fixade det gallant
* tass I öppen hand (tidigare har vi tränat lite på att "slå stängd hand" för att få fram en gömda godisen, så hon fattade grejen ganska snabbt
* valfritt tricks = puss (det var det första tricket jag försökte lära henne , och betyder att hon ska Dutta sin nos mot min näsa typ)
* stå på valfritt föremål med båda framtassarna. Första försöket fattade hon vad hon skulle göra
Bara 11 tricks kvar tur det inte är någon tidsgräns på hur lång tid tävlingen håller på största utmaningen blir nog att få henne att kliva i och ur en låda eller liknande, vet inte riktigt hur vi ska träna det. Samt att spela död

Vilken kul grej!

Tilja har varit med på några tricksutmaningar på Instagram, så kul att få inspiration i övrig träning av det. Och man får ju så tjusiga rosetter

Just nu är vi med i en nosutmaning, 15 dagar med olika nosövningar. Också jättekul att få tips och idéer på saker man kan hitta på utöver vanliga träningen!

 

[farin]

Vilken kul grej!

Tilja har varit med på några tricksutmaningar på Instagram, så kul att få inspiration i övrig träning av det. Och man får ju så tjusiga rosetter

Visa bifogad fil 85571

Just nu är vi med i en nosutmaning, 15 dagar med olika nosövningar. Också jättekul att få tips och idéer på saker man kan hitta på utöver vanliga träningen!

Jättekul med nosutmaning också! Var hittade du den? Jag skulle verkligen behöva lite inspiration till nosarbete/lekar

 

[Tilja]

Jättekul med nosutmaning också! Var hittade du den? Jag skulle verkligen behöva lite inspiration till nosarbete/lekar

Hos kontot kw.sportdogs Anmälan till själva utmaningen är stängd tror jag, men hon lägger ut utmaningarna varje kväll så alla kan ta del av dem och inspireras! Började i förrgår så finns bara två än så länge - gott om tid att hoppa på.

 

[Trott]

Vilken kul grej!

Tilja har varit med på några tricksutmaningar på Instagram, så kul att få inspiration i övrig träning av det. Och man får ju så tjusiga rosetter

Visa bifogad fil 85571

Just nu är vi med i en nosutmaning, 15 dagar med olika nosövningar. Också jättekul att få tips och idéer på saker man kan hitta på utöver vanliga träningen!

Ja jag vill ju ha rosett, så därför vi är med finns 5 olika nivåer tror jag, så alla kan verkligen vara med. Toppenkul, även om vi inte hunnit träna på så många tricks än.

Så fin rosett Tilja fått! Och kul med nosutmaning! Vad heter kontot för tricks utmaningen ni vart med i?

 

[Tilja]

Ja jag vill ju ha rosett, så därför vi är med finns 5 olika nivåer tror jag, så alla kan verkligen vara med. Toppenkul, även om vi inte hunnit träna på så många tricks än.

Så fin rosett Tilja fått! Och kul med nosutmaning! Vad heter kontot för tricks utmaningen ni vart med i?

Nu senast var det leos_trixutmaning! De verkar köra en gång i kvartalet ungefär. Vi gjorde vinterutmaningen, har inte varit med på någon tidigare.

 

[Nordthor]

Gårdagens kräk . Så från och med nu kommer främmande kropp mag/tarm att misstänkas vid plötsligt insjuknande. Det verkar som att vi köpt på oss en grovdammsugare...

 

[Valptass]

Tengil Tyrann har blivit Tonåring Inga hårgrånande fasoner än så länge, det är mest att han liksom... kommer av sig ibland

Främmande hundar ute kan ibland väcka stora känslor, ibland så går de lika fint att skvallra på och strunta i som tidigare. Beror säkert både på Tengils dagsform och på vad den andra hunden luktar och utstrålar. Vi möter sällan andra hundar ute under höst och vinter (går andra hundägare i ide? ) så nu när de börjar komma fram mer är det väl spännande och speciellt. Nåt att träna på helt klart, men det ska nog gå bra så duktig som han är

Han har haft en lite larmskällig period när vaktinstinkten började vakna, men det har redan börjat dämpat sig vartefter han lärt sig vad som är lämpligt och inte att skälla på. (Han har skällt till på reflex och sedan tittat sig lite försiktigt omkring på resten av familjen - tvåbenta och fyrbenta - och när ingen annan ens har lyft ett ögonbryn så har han varit tyst och sett lite fundersam ut )

Han är verkligen världens bästa fortfarande, så glad och snäll och cool Oförskämt skötsam, lugn och enkel - det tar han kanske igen en vacker dag

De senaste dagarna har vi gått en del nere i centrum och i parken, jag går helst i skogen men den är helt öde och jag vill gärna vänja honom lite vid liv och rörelse Han går himla lugnt och fint även i kort koppel, bara det är stort tycker jag för en vild ungdom med långa ben Behåller lugnet kring fåglarna i parken, och han gillar att "fågelskåda"

Det närmsta "uppställningsbild" jag har på honom, här står han och tittar på ett flygplan

 

[Brie]

Ja, asså det där med hundmöten… vi nöter på, och tänker att trägen vinner. Har gott om oborstade jakthundar i byn, som gör många möten till en utmaning. Men här i helgen kände jag mig ändå stolt över henne. Hon var förvisso i gasen medan vi passerade, men så snart vi gått ett par steg vidare så släppte hon de andra hundarna och fokade igen fint på att gå fot och ville trixa på vårt vanliga ställe (det var alltså precis vid en plats där vi brukar träna lite enkla trick). Kanske finns det hopp

 

[Brie]

Oh! Jag undrar om hon äntligen fattat grunderna i apport?!

Hittills när jag kastat iväg något har hon kollat på mig like ”Dafuk did you do that for? Vi hade ju KUL här, och så KASTAR DU IVÄG grejen?! Gå å hämta tillbaka den, människa!”

…men ikväll har hon hämtat sin älg en massa gånger. Dutti Bella!

 

[border_kelpie]

Hexa är nu 7 månader och har börjat komma in i tonåren/få hormoner, då jag tror första löpet är på ingång. Hon har börjat visa mer intresse för andra hundar och dofter. Samt tappar öronen, fokus mer ibland.

Vi kör på med nosework, som för övrigt är sjukt roligt och Hexa är väldigt duktig på det och vi kan ni gömma doften och hon hittar den .
Går även bra på tävlingsinriktade valpkursen. Även om vi tyvärr missat 2 av 4 tillfällen pga sjukdom på mig. Jättetråkigt men så är det tyvärr ibland.

Hexa är väldigt lätt och ha med sig i bilen, ligger tyst och sover hela resan och kan även vara ensam utan problem. Samma gäller hemma även om vi bara provat max 1 h hemma.
Går en vallningskurs online och tyvärr har vi där bara lyckats träna 2 gånger, då min bil gick sönder och tog 1 månad för att lagas.

Det går bättre och bättre med koppel gåendet, men det är verkligen svårt för henne.

 

[Nevermind]

Roxy och jag har precis avslutat en kurs i vardagslydnad! En av instruktörerna tyckte vi skulle satsa på tävling så småningom, men jag vet inte det jag, vi har så himla lång väg och mycket träning tills vi ens är i närheten... Bilden är på en trött tjej efter sista tillfället!

Hur som helst så är hon ju 7,5 månad nu och jag tycker faktiskt hon börjar mogna litegrann, även om hon fortfarande är taggad, hoppig och sprallig för det mesta. Nu kan man be henne gå och lägga sig och ta det lugnt även i nya miljöer, och hon uppför sig utmärkt i kollektivtrafiken. Sist gick två tjejer ÖVER henne innan jag ens fattade vad som hände, men hon satt bara lugnt kvar på sin plats

Hon har också fått prova att gå promenad med medryttarhästen (med mig med såklart, skickar inte ut de två ensamma ) och det har gått över förväntan. Har lite att jobba på innan jag vågar ta med henne på ridtur, och så måste hon nog växa färdigt lite till också för hon kommer ju behöva galoppera bredvid större delen av tiden.

 

[farin]

Vampyren är nu 5 månader och har tappat ännu fler tänder
Hon har också börjat lugna sig lite, peppar peppar... Vi kan gå en promenad utan att jag behöver montera loss henne från halsen på storasyster hela tiden. Och utan att få henne i mina vader i stället

Inomhus har hon slutat (hoppas jag inte jinxar nu ) bita på väggar, lister och golv. Men äter fortfarande mattor och andra textilier om hon kommer åt. Fast jag tycker det har lugnat sig det med. Eller så har jag börjat vänja mig

Vi har tredje träffen på vår tävlingsförberedande valpkurs i kväll och hon har fått börja hänga med och göra saker på våra lydnadsträningar och hon älskar det Hon är väldigt lyhörd på kroppsspråk och små handtecken, inte lika noga med att lyssna på vad jag säger. En utmaning för mig som har alldeles för lätt för att fastna i hjälper alldeles för länge.

Vi har också provat spår några gånger. Hon är totalt ointresserad av mina spår Däremot är alla harskitar, färska grässtrån och annat ätbart högst intressant. Och spår från andra hundar och katter. Jaja, får fortsätta försöka förklara för henne att hon är en brukshund

 

[farin]

Vampyren är nu 5 månader och har tappat ännu fler tänder
Hon har också börjat lugna sig lite, peppar peppar... Vi kan gå en promenad utan att jag behöver montera loss henne från halsen på storasyster hela tiden. Och utan att få henne i mina vader i stället

Inomhus har hon slutat (hoppas jag inte jinxar nu ) bita på väggar, lister och golv. Men äter fortfarande mattor och andra textilier om hon kommer åt. Fast jag tycker det har lugnat sig det med. Eller så har jag börjat vänja mig

Vi har tredje träffen på vår tävlingsförberedande valpkurs i kväll och hon har fått börja hänga med och göra saker på våra lydnadsträningar och hon älskar det Hon är väldigt lyhörd på kroppsspråk och små handtecken, inte lika noga med att lyssna på vad jag säger. En utmaning för mig som har alldeles för lätt för att fastna i hjälper alldeles för länge.

Vi har också provat spår några gånger. Hon är totalt ointresserad av mina spår Däremot är alla harskitar, färska grässtrån och annat ätbart högst intressant. Och spår från andra hundar och katter. Jaja, får fortsätta försöka förklara för henne att hon är en brukshund

och idag spydde hon upp en före detta leksak Tidigare har hon "bara" tuggat sönder, inte svalt... jäkla hund.

 

[Nordthor]

Idag har han hittat sin röst. Och insett att man kan använda den för att markera saker man ser (eller inte ser ) från sin bästa utkiksplats.

 

[Valptass]

Åh, Tengil har det lite tufft med andra hundar just nu

Igår hade vi en underbar promenad, vi gick genom parken till stora centrum och tillbaka. Han var jätteduktig och cool som vanligt i alla miljöer Vi såg fem andra hundar, av olika raser och med olika beteende, och Tengil hanterade det utmärkt varje gång!

På slutet av promenaden när vi strax var hemma mötte vi en schäfer, Tengil såg den och tog kontakt med mig och höll sig lugn. Men när schäfern sedan såg Tengil så exploderade den direkt i ett rejält utfall med kraftiga skall, och småflickorna (som gissningsvis gick i högstadiet) som höll i hunden hade förståeligt svårt att hantera den. De försökte ställa sig gränsle över den vilket bara gjorde det värre. Jag och Tengil stod (såklart ) olyckligt till och behövde vänta på några bilar innan vi kunde avlägsna oss från situationen.

Tengil lugnade ner sig ganska snabbt, men det var uppenbarligen en skrämmande upplevelse för efter det så har han bemött alla hundar (även små hundar som inte ens tittar på honom) med skall så fort han ser dem. Jag är lite orolig för att han är i en s.k. rädsleperiod och att den otäcka upplevelsen med schäfern därför satte sig djupt.

Jag funderar lite på hur vi ska träna på det här och ge honom flera bra upplevelser att väga upp och "hjärntvätta" med. Åka till ett ställe som är öppet/har gott om utrymme och träna på hundarna som passerar där? (Kanske blir för mycket?) Gå en hundmöteskurs? (Med andra hundar som också har problem - kanske gör det värre?) Boka privatträning? (Väldigt dyrt om det ska göras så pass ofta att det balanserar alla möten i vardagen) Köra på som vanligt och hoppas att det ger med sig? (Eller så ger det inte med sig utan eskalerar?) Ge typ MaxRelax eller liknande en period?

Jag tror att jag är lite extra känslig och orolig när det gäller hundmöten efter Torsten, som var livrädd för andra hundar och behövde väldigt mycket anpassning utan att någonsin bli riktigt bra. Där kändes varje promenad som en krigszon med fiender överallt och det tog hårt på mig och sambon (och inte minst på Torsten). Vi blev väldigt begränsade och utmattade, och vill såklart inte behöva ha det så igen.

Nu är ju Tengil en helt annan hund än Torsten, med en mycket stabilare grundmentalitet, så jag vill inte måla fan på väggen samtidigt som jag ändå vill ta det på allvar innan det blir värre.

Vi hade tänkt gå en unghundskurs med Tengil, där det inte är så mycket nyinlärning utan mest en "brush up" på att gå kurs (och där man inte behöver skämmas över att ha en lite tokig tonåring ), får se om vi kör på det eller om det blir för svårt just nu.

Behövde mest ventilera, men om ni har några tankar eller tips så lyssnar jag gärna

 

[Fruentimber]

Åh, Tengil har det lite tufft med andra hundar just nu

Igår hade vi en underbar promenad, vi gick genom parken till stora centrum och tillbaka. Han var jätteduktig och cool som vanligt i alla miljöer Vi såg fem andra hundar, av olika raser och med olika beteende, och Tengil hanterade det utmärkt varje gång!

På slutet av promenaden när vi strax var hemma mötte vi en schäfer, Tengil såg den och tog kontakt med mig och höll sig lugn. Men när schäfern sedan såg Tengil så exploderade den direkt i ett rejält utfall med kraftiga skall, och småflickorna (som gissningsvis gick i högstadiet) som höll i hunden hade förståeligt svårt att hantera den. De försökte ställa sig gränsle över den vilket bara gjorde det värre. Jag och Tengil stod (såklart ) olyckligt till och behövde vänta på några bilar innan vi kunde avlägsna oss från situationen.

Tengil lugnade ner sig ganska snabbt, men det var uppenbarligen en skrämmande upplevelse för efter det så har han bemött alla hundar (även små hundar som inte ens tittar på honom) med skall så fort han ser dem. Jag är lite orolig för att han är i en s.k. rädsleperiod och att den otäcka upplevelsen med schäfern därför satte sig djupt.

Jag funderar lite på hur vi ska träna på det här och ge honom flera bra upplevelser att väga upp och "hjärntvätta" med. Åka till ett ställe som är öppet/har gott om utrymme och träna på hundarna som passerar där? (Kanske blir för mycket?) Gå en hundmöteskurs? (Med andra hundar som också har problem - kanske gör det värre?) Boka privatträning? (Väldigt dyrt om det ska göras så pass ofta att det balanserar alla möten i vardagen) Köra på som vanligt och hoppas att det ger med sig? (Eller så ger det inte med sig utan eskalerar?) Ge typ MaxRelax eller liknande en period?

Jag tror att jag är lite extra känslig och orolig när det gäller hundmöten efter Torsten, som var livrädd för andra hundar och behövde väldigt mycket anpassning utan att någonsin bli riktigt bra. Där kändes varje promenad som en krigszon med fiender överallt och det tog hårt på mig och sambon (och inte minst på Torsten). Vi blev väldigt begränsade och utmattade, och vill såklart inte behöva ha det så igen.

Nu är ju Tengil en helt annan hund än Torsten, med en mycket stabilare grundmentalitet, så jag vill inte måla fan på väggen samtidigt som jag ändå vill ta det på allvar innan det blir värre.

Vi hade tänkt gå en unghundskurs med Tengil, där det inte är så mycket nyinlärning utan mest en "brush up" på att gå kurs (och där man inte behöver skämmas över att ha en lite tokig tonåring ), får se om vi kör på det eller om det blir för svårt just nu.

Visa bifogad fil 85695

Behövde mest ventilera, men om ni har några tankar eller tips så lyssnar jag gärna

Nu har ju jag inte riktigt hängt med här, men har ni haft återkommande problem med hundmöten?
Enstaka incidenter ser jag inte riktigt som ett bekymmer om hunden är stabil i kolan i övrigt. Varför skulle ett utfall sätta sig så djupt?

 

[Valptass]

Nu har ju jag inte riktigt hängt med här, men har ni haft återkommande problem med hundmöten?
Enstaka incidenter ser jag inte riktigt som ett bekymmer om hunden är stabil i kolan i övrigt. Varför skulle ett utfall sätta sig så djupt?

Vi har inte överlag haft problem med hundmöten, men de senaste veckorna har vi haft enstaka mindre lyckade möten vilket jag har tolkat som just engångshändelser och möjligtvis hormoner. Efter schäfern igår har dock alla hundmöten (typ 6 totalt) varit mer eller mindre dåliga varför jag gjort kopplingen att mötet igår kanske "satte sig". Vad jag förstår så går en hund igenom perioder där den är mer mottaglig för skrämmande intryck som kan sätta sig och bli till rädslor, så det är väl det jag funderar på om det kan handla om. Men så är jag som sagt lite ärrad av tidigare upplevelser med en annan hund, så jag kanske övertolkar

Det som hänt varje gång efter schäfern är att Tengil skäller så fort han ser en annan hund, och jag tolkar skallen som "försvinn/kom inte nära" vilket jag tänker kan bero på att han fått för sig att andra hundar är oförutsägbara/otäcka.

Men ja, han är ju stabil i kolan vilket min förra hund inte var så förhoppningsvis hade han bara en dålig dag idag som inte nödvändigtvis är representativ för helheten. Tack för input

 

[Fruentimber]

Vi har inte överlag haft problem med hundmöten, men de senaste veckorna har vi haft enstaka mindre lyckade möten vilket jag har tolkat som just engångshändelser och möjligtvis hormoner. Efter schäfern igår har dock alla hundmöten (typ 6 totalt) varit mer eller mindre dåliga varför jag gjort kopplingen att mötet igår kanske "satte sig". Vad jag förstår så går en hund igenom perioder där den är mer mottaglig för skrämmande intryck som kan sätta sig och bli till rädslor, så det är väl det jag funderar på om det kan handla om. Men så är jag som sagt lite ärrad av tidigare upplevelser med en annan hund, så jag kanske övertolkar

Det som hänt varje gång efter schäfern är att Tengil skäller så fort han ser en annan hund, och jag tolkar skallen som "försvinn/kom inte nära" vilket jag tänker kan bero på att han fått för sig att andra hundar är oförutsägbara/otäcka.

Men ja, han är ju stabil i kolan vilket min förra hund inte var så förhoppningsvis hade han bara en dålig dag idag som inte nödvändigtvis är representativ för helheten. Tack för input

Om hunden annars har lätt för att bygga på sig rädslor/svårt att avreagera så ja, då kanske jag hade tänkt att jag måste börja förebygga eller träna. Men en schäfer som står och skäller på avstånd är ju inte något jag egentligen tolkar som "skrämmande händelse" om nu inte min hund blev jäkligt rädd. I min mening är det ju inte en situation som en hund borde bli så väldigt rädd av, eftersom schäfern aldrig kom fram. Lite skärrad kanske, men inte så pass att det ger men. Att han reagerar lite efteråt är nog inget jag hade lagt så stor vikt i. Hade mest bemött det med ett "lägg ner, kom så går vi".

Om du sedan tidigare har väldigt dåliga erfarenheter av hundmöten så är ju även dina egna reaktioner och handlingar viktiga att räkna in i situationen.

 

[Valptass]

Om hunden annars har lätt för att bygga på sig rädslor/svårt att avreagera så ja, då kanske jag hade tänkt att jag måste börja förebygga eller träna. Men en schäfer som står och skäller på avstånd är ju inte något jag egentligen tolkar som "skrämmande händelse" om nu inte min hund blev jäkligt rädd. I min mening är det ju inte en situation som en hund borde bli så väldigt rädd av, eftersom schäfern aldrig kom fram. Lite skärrad kanske, men inte så pass att det ger men. Att han reagerar lite efteråt är nog inget jag hade lagt så stor vikt i. Hade mest bemött det med ett "lägg ner, kom så går vi".

Om du sedan tidigare har väldigt dåliga erfarenheter av hundmöten så är ju även dina egna reaktioner och handlingar viktiga att räkna in i situationen.

Svårt att säga hur skrämmande han upplevde det, han tyckte att det var jobbigt att inte kunna ta ut avståndet direkt men blev ju inte skadad eller framsprungen till. Jag tolkade det inte heller som en speciellt skrämmande händelse, men det är ju mitt perspektiv som människa

Ja, det är mest såhär efteråt som jag har funderat och tänkt på förra hunden och hur vi hade det med honom, i stunden med Tengil har jag inga problem att hålla huvudet kallt och vara lite "äsch, det där är inget, vi fortsätter som vanligt" och vi kan gå på några tiotals meters avstånd efter hunden som just passerat utan fortsatta skall eller stress. Han är så lugn och cool ute så jag har inte alls några spänningar eller någon oro, och så många dåliga hundmöten har vi inte haft ännu att jag börjar känna "åh nej" liksom. Men absolut så är ju mitt hanterande av situationen en viktig faktor! Den viktigaste kanske

Du har säkert rätt i att det inte är nåt att fästa så stor vikt vid, det är väl bara en normal tonårshund med mycket känslor jag har i kopplet och det behöver inte bli ett stort bekymmer bara för det

Jag tror att jag mest blev fundersam för att alla hundmöten gick bra igår fram till schäfern, och efter det har alla hundmöten gått dåligt (både igår och idag). Lätt att tänka att det finns en koppling och att det kanske var mer traumatiskt än jag uppfattade i stunden. Hoppas att jag har fel och bara övertänker

 

[Fruentimber]

Svårt att säga hur skrämmande han upplevde det, han tyckte att det var jobbigt att inte kunna ta ut avståndet direkt men blev ju inte skadad eller framsprungen till. Jag tolkade det inte heller som en speciellt skrämmande händelse, men det är ju mitt perspektiv som människa

Ja, det är mest såhär efteråt som jag har funderat och tänkt på förra hunden och hur vi hade det med honom, i stunden med Tengil har jag inga problem att hålla huvudet kallt och vara lite "äsch, det där är inget, vi fortsätter som vanligt" och vi kan gå på några tiotals meters avstånd efter hunden som just passerat utan fortsatta skall eller stress. Han är så lugn och cool ute så jag har inte alls några spänningar eller någon oro, och så många dåliga hundmöten har vi inte haft ännu att jag börjar känna "åh nej" liksom. Men absolut så är ju mitt hanterande av situationen en viktig faktor! Den viktigaste kanske

Du har säkert rätt i att det inte är nåt att fästa så stor vikt vid, det är väl bara en normal tonårshund med mycket känslor jag har i kopplet och det behöver inte bli ett stort bekymmer bara för det

Jag tror att jag mest blev fundersam för att alla hundmöten gick bra igår fram till schäfern, och efter det har alla hundmöten gått dåligt (både igår och idag). Lätt att tänka att det finns en koppling och att det kanske var mer traumatiskt än jag uppfattade i stunden. Hoppas att jag har fel och bara övertänker

Det är ju en tonårshane du har, är han en hund med lite tryck under tassarna så är hans reaktioner nog bara normala och säkert övergående så länge man inte gör det till någon grej.