Vägrar att gå.

[Andersson_]

Heeej! Jag rider ett nordsvenskt sto på helgerna och jag har ett eller kanske flera problem. Ibland stannar hon bara och vägrar att gå.Det kvittar hur mkt jag än skänklar och piskar. Vad kan man göra när man kommer i denna situation? Om jag hoppar av och går bredvid henne så går hon utan problem, varför detta? och sen en sista fråga. På ställen där hon en gång blivit skrämd eller kännt sig obekväm på vill hon heller inte gå. Det kan jag ju förstå, men kan man träna bort detta? Jag är evigt tacksam om någon kunde sätta sig in i min situation och kanske ge mig något litet tips. Kramar Sara

 

[Bounty]

Sv: Vägrar att gå.

Jag förstår inte det här med att försöka piska fram en häst. Spöet tycker jag ska användas som en förlängd arm eller förstärkt skänkel, men inte för att piska med. Man kan inte tvinga fram en häst med sina fysiska krafter, då lär hästen tappa respekten för dig eftersom den behöver en ledare, hittar den inte en trygg ledare försöker den bli sin egen ledare.

Jag tror att hästen har insett att den är starkare och om den kan motstå pisken och skänkeln "vinner" den över dig.
Mitt råd är att du tränar mer från marken för tränare och senare från ryggen för att ni båda ska kunna ge varandra den respekt som behövs. Det gäller att förstå hur hästen tänker och få den att göra det man ber om av fri vilja för att få den framåtbjudning man vill nå.
Lycka till

 

[Liten]

Sv: Vägrar att gå.

Träna mycket NH/ledarskap från marken, det hjälpte många problem med mitt sto när hon testade som värst när jag just köpt henne.
Ang. läskiga speciefika ställen kan ni ju börja med att promenera förbi (du på marken, hon bakom)

Spöet ska vara en förlängning/förstärkning av dina hjälper, inte något som tvingar fram hästen..
Gör jag så med Honey så ger hon upp helt och börjar backa istället, en helt förståelig reaktion.

Ha tålamod, låt henne stå och titta om hon vil det. Driv framåt, vänta en stund, försök igen. Framåt eller stå still, men inte gå hem.

 

[Martenix]

Sv: Vägrar att gå.

Alla har vi våra egna sätt men det jag upplevt som effektivast, och jag har fått många tillfällen att prova, är att helt enkelt vänta ut hästen. Driva framåt ibland om det känns som läge för det, berömma vid minsta tanke framåt, och låta det ta den tid det tar helt enkelt. Spöet brukar man lika gärna kunna lämna hemma...

 

[Ponnytant]

Sv: Vägrar att gå.

JEPP. Håller med Martenix. Om du får rådet att "vara bestämd" så ta inte det som att du måste "driva hårdare". Var listig. När du märker att hon börjar stanna gör DU halt. Vänta lite innan du går framåt. När hon tagit några steg så stanna igen. Efter ett par gånger låter DU henne går fram. Rek också att lägga en liten volt då och då........ Kram till dig också Sara. Håller tummarna!

 

[Tooveee]

Sv: Vägrar att gå.

Hade PRECIS samma problem med min sommarhäst.. dock var jag inte lika duktig då och använde flitigt spöt och skänklarna men gav upp efter en vecka.
Bästa tipsen har du redan fått här, men det som funkade med Pompe(hästen)var ibland att rentutav backa han ett par meter och sen forsätta gå! ^^ Det tyckte han var ganska intressant då jag aldrig hade prövat det och efter ett tag blev han lite snällare och lättare att rida!

Ahhhh nordisar kan bli så tjuriga! hade en shettis förut som brukade KASTA sig bakåt eller stegra... Det var inte så trevligt kan jag lova!

 

[Andersson_]

Sv: Vägrar att gå.

Tack för svar! Ska försöka tänka på detta. Jag har också insett att spö inte tjänar något till. Bara i vägen i princip. Tyvärr har jag ingen tränare att rådfråga eller få hjälp av så detta måste lösas av egen kraft. När jag skänklat allt förlänge börjar hon backa, sparka eller försöka göra nån snabb manöver runt och börja gå hemmåt.

 

[Andersson_]

Sv: Vägrar att gå.

Tack för svar! Ska försöka tänka på detta. Jag har också insett att spö inte tjänar något till. Bara i vägen i princip. Tyvärr har jag ingen tränare att rådfråga eller få hjälp av så detta måste lösas av egen kraft. När jag skänklat allt förlänge börjar hon backa, sparka eller försöka göra nån snabb manöver runt och börja gå hemmåt. Jag försöker att ha tålamod även i de svåraste stunder, dock brukar det sluta med att jag hoppar av och går bredvid. Kan det vara så att hon känner sig tryggare när jag går bredvid ? Angående läskiga ställen så går hon ju utan problem (dock lite spänd) när jag hoppar av och går bredvid, så hon måste ju känna mera trygghet när jag går bredvid. Men även när jag sitter på så tröttnar hon väl så småningom på att töla, men hur länge detta kan ta vill jag inte tänka på. Och jag håller verkligen med om att Nordisar är envisa varelser.

Om jag skulle göra halter ofta och på de ställen där hon brukar stanna själv så tror jag att jag skulle hamna i samma situation iaf. Hon skulle stanna och sen vägra att gå. men det är alltid värt ett försök. Jag skulle gärna prova redan i morgon, fast det får nog vänta, med tanke på att vägarna är som isbanor. :/ Ha det bra!

 

[cristobal]

Sv: Vägrar att gå.

Mitt ibland knepiga sto gjorde så då jag fick hem henne, och det var för att hon hade ont.
Hon kan få för sig idéer nuockså, och en grej somjag tycker funkar är att lyfta en tygel, tex vänster, då är det lättare för henne att lyfta vä fram. Om jag då driver försiktigt med höger bak, så brukar hon röra sig framåt, och då tycker hon oftast att det är skönt att få beröm.

 

[ridtravare]

Sv: Vägrar att gå.

Om hon går när du går bredvid. Gå fram och tillbaka förbi den grejen som hon inte vill gå förbi. Sedan sitter du upp och rider förbi. Då vet ni båda att ni kommer ju förbi.

Likaså vid saker som hon blivit skrämd. Led henne förbi där 5-7 gånger sedan sitter du upp och rider förbi. Bli inte arg och gör ingen större affär att ni kommer förbi. Kom bara ihåg att andas lugnt in och ut så att hästen märker att du är inte den som stressar upp dig inte.

Lycka till

 

[moster_punk]

Sv: Vägrar att gå.

Jag håller med Ponnytant mfl. som tipsat om att Du måste tänka lite kreativt för att kunna ta befälet över hästen och situationen.

Aktivera hästen hela tiden- ställ henne till höger, ställ till vänster, flytta lite för skänkeln, gör halt, rygga bestämt antal steg och gå fram igen- rör på henne så att hon inte har lika mycket utrymme att hitta på egna upptåg.

När hästar gör såhär handlar det enligt min mening inte sällan om uttråkning i kombination med bristande respekt för dig som ryttare. Därför tror jag du har mycket att vinna på att just rida hästen aktivt- se till att det händer något hela tiden.

Om ni hamnar i ett låst läge trots allt, där hon bara stannar och vägrar gå framåt- ta befälet i en annan riktning. Backa henne, sväng henne, flytta henne sidvärts för att lossa henne och gå framåt därifrån. Ge aldrig upp, utan upprepa varje gång det låser sig så får du så småningom resultat .

Flera skribenter har opponerat sig mot spöanvändning, men jag har delvis en annan uppfattning. Naturligtvis kommer man ingen vart med att sitta och smiska och smiska. En redan tjurig häst blir inte mer samarbetsvillig på det sättet, som du redan har märkt.

Dock vill jag gärna poängtera att man kan använda sitt spö på ett annat sätt. Om hästen inte tar din skänkel, kan det ofta vara på sin plats med en förstärkning av ett korrekt applicerat spö. Ett dressyrspö som du kan placera bakom din skänkel, eller kanske på rumpan, med en eller annan tydlig snärt, kan bespara er båda en tjatig situation med gnagande skänklar som inte leder nån vart. Du ska tänka att du ska få effekt nu, inte om tio minuter.

Lycka till!

 

[ricca]

Sv: Vägrar att gå.

Jag har i princip hamnat i samma situation flera gånger tidigare.

Det mesta handlar om ledarskap, träna mer på det.
Om tanten inte vill gå funkar det aldig att gå på med skänkel och absolut inte spö, då backar hon bara.
Att hoppa av funkar alltid men det ska mycket till innan jag tar till det, jag ser det som att hon har vunnit då och det vill jag ju inte!
Det brukar funka att "ryta" lite åt henne, inte skrika utan att "morra" till lite.

***
Skilland på ledarskapet mellan häst/skötare märks tydligt mellan ägaren/hästen, jag/hästen samt syrran/hästen.

Hon gör allt för sin ägare (Ägt hästen sedan fölsben)
Nästan allt för mig (Ridit henne i ca 3-4år)
Gör ingenting för min syrra

 

[Tussinussen]

Sv: Vägrar att gå.

Det kunde vara min arabprinsessa som du beskriver... vi var ute idag och det var bara 2 ställen som hon halvfjollade sig vid, en var en traktor som var parkerad på "fel" ställe (dvs inte där den brukar vara) och den andra var en ispöl...andra dagar har varit värre.

Jag kan säga såhär, goda råd i all ära men det är du som måste lära känna just den hästen och hur den fungerar. Jag börjar förstå med min donna att hon inte alls är så oskyldig som hon ser ut, hon är -igt bestämd och för mig gäller det att vara lika bestämd, fast smartare än vad hon är. Gäller allt - lastning, ridning, allt. Det som funkar bäst just nu är att hon vänder o går, okej hon får gå tre steg men sen vänder vi tillbaks under att jag skänklar, och så fortsätter vi tills hon ger sig.

Tre ggr av de fem senaste uteritterna har jag fått sitta av och leda henne förbi läskigheter, och ärligt talat så började jag uppleva att hon hade börjat sätta det i system. Allt som hon hade bestämt var läskigt, det skulle matte leda henne förbi. Så vill inte jag ha det i längden. Din häst kanske gör likadant med dig och snart så sitter du av under halva ridturen så akta dig för det...

Idag så behövde jag inte sitta av, jag var sur redan innan ridturen började (tänkte hur f-n ska hon bete sig idag då ) och det är möjligt att jag utstrålade det på något sätt

Jag upplever absolut att det handlar om en kamp om kontrollen. Innan "fjollincidenterna" idag försökte jag få henne att ta slappna av i käken och gå i form, och hon spjärnade emot, men efter fjollincidenterna då jag drivit henne förbi så gav hon plötsligt efter. Det var som om hon tänkte, okej det är väl du som bestämmer idag då, jag ger mig

Som sagt, studera din häst och tänk ut hur du kan lirka med just den personligheten.

 

[Andersson_]

Sv: Vägrar att gå.

Har du några tips på nh/ledarskapsövningar jag kunde prova ?

 

[Andersson_]

Sv: Vägrar att gå.

Precis som du så upplever jag det som att hon har gjort detta till en vana. Jag är rädd att hon verligen har lärt sig att det är jag som måste ge upp. Det du skriver stämmer verkligen bra med sanningen här hos mej. Hon stannar och tillslut tappar jag tålamodet och hoppar av och leder henne förbi för att jag faktiskt vill hinna rida en liten sväng innan det mörknar. När vi rider hem går det som en dans och det finns inte en tanke på att stanna och fundera på om hon verkligen ska våga gå. Varje ridtur bär verkligen med sig ett sting av dåligt samvete. Varför gav jag upp? och man kan aldrig veta innan hur denna turen kommer att se ut, för ibland går det som en dans hela vägen.

Som "ridtravare" skrev, är det nog bra att gå 5-7 gånger bredvid henne förbi farligheterna. Nog för att grannarna kommer undra vad jag håller på med. Fast å andra sidan kan det ju vara värt det!

 

[moster_punk]

Sv: Vägrar att gå.

man kan aldrig veta innan hur denna turen kommer att se ut, för ibland går det som en dans hela vägen.

Denna mening tror jag belyser ett av de främsta problemen bakom din fråga, nämligen din egen inställning. Hästar läser av dina känslor, så om du har en tvekande och osäker attityd kommer en förslagen typ av häst inte att tveka att utnyttja detta.

Om du ska kunna påverka din häst i en viss riktning, i det här fallet för att tex. gå framåt när du vill, måste du ha rätt inställning. Du kan inte tänka "undrar hur detta skall gå" eller "det här går nog inte", utan måste gå in med attityden att "det här fixar sig, nu ska vi framåt!".

Detta är en förutsättning för att arbetet med din häst ska funka, oavsett om det är arbete från marken eller ridning.

Beträffande din hästs trasslande vid "farliga saker/ställen", så har hon ju visat dig att det inte rör sig om någon allvarligare rädsla genom att glatt och villigt gå förbi när ni är på hemväg. Detta beteende verkar alltså enbart handla om trots och dumheter, hon testar dig och ser om hon kan slippa undan ridturen.

Då tycker inte jag att du ska bemöta det som en äkta rädsla och tex. leda henne förbi, utan bryt detta dåliga mönster snarast genom att sätta "hårt mot hårt". Visa vem som bestämmer genom att vägra gå med på hennes tramsanden. Sätt dig bastant på rumpan och rama in henne mellan hand och skänkel. Vill hon inte gå framåt- nehej, då kanske hon får finna sig i att du backar henne i rätt riktning tex. Eller flyttar henne sidvärts förbi eller svänger henne runt runt i små volter som du flyttar en meter åt gången i rätt riktning tills ni till slut kommit förbi. Använd gärna rösten som förstärkning.

Om du hittar på såna här lösningar varje gång hon inte har lust att gå framåt skulle jag bli mycket förvånad om hon inte fattar vinken och inser att det nog är enklast att bara gå rakt fram ändå...

 

[imrahil]

Sv: Vägrar att gå.

Har haft, och har ibland fortfarande liknande problem med min foderhäst. Vad som funkar på honom, men kräver oändligt tålamod och tid, är att helt enkelt vänta ut honom. Till sist suckar han djupt och går dit jag vill. Problemet försvinner när han hålls igång och får jobba varje dag, men blir det viloperioder, oavsett anledning, tar det några dagar att fixa till det. Rids din häst bara på helgerna eller är det någon annan somrider i veckorna? Funderade på om hon kan vara funtad som min att hon behöver jobba varje dag, eller om det är något annat.

 

[Frida_s]

Sv: Vägrar att gå.

Man ser ju i denna tråden vilket väldigt vanligt problem detta är. Så var det också för mig och syrran som när vi var små alltid kalkylerade med att få vänta ut ponnyerna långa stunder vid olika ställen på rundan och ofta stiga av och leda. Min erfarenhet är sen att ju äldre och duktigare jag blivit, ju mer ledarskapet fungerat i alla andra situationer och ju mer välridna hästarna är på banan, desto mindre blir detta problemet, ja det försvinner nästan helt!

Det händer mig dock ibland med min unghäst nu om han är lite istadig. Han stannar då inte och fryser fast utan gör helomvändningar och skuttar runt. Jag möter problmetet så att står han vänd i rätt riktning så försöker jag med mjuk övertalning samtidigt som jag ramar in honom för att han ska förbli rak.

Mjuk övetalning är upprepade eftergifter på tygeln, nästan som att man gör en vibration framåt i tygeln. Att vicka lite på rumpan från sida till sida kan lossa spänningen i hästen rygg och få den att gå igen. Att fejka en riktningsändring funkar ofta, alltså gör som om du skulle göra en sväng åt ett håll för att lossa hästens framben från marken men parera sedan och rid framåt istället. Detta kan man gå göra massor av gånger åt båda hållen men det är bättre än att inte få någon rörelse. Att använda ett spö till lätta knackningar och variera från korset, sidorna, svansfästet m.m. brukar också kunna frambringa reaktion i hästen. Gärna i takt med ganska lätta men energifyllda smackningar.

Spö kan visst hjälpa. Risken är dock att man får de reaktioner som beskrivs, nämligen att hästen i stället för att lyda framåt blir "pissed of" och försöker göra sig av med en istället. Att man inte var hästens ledare var ju uppenbart och piskar man då den dessutom så är det ju ingen konstig reaktion att den försöker undanröja obehaget man ger den Skulle man dock hålla sig kvar oavsett hästens försvar och fortsätta driva med spöet så ger de flesta hästar sig och går fram. Nästa gång räcker det att man höjer spöet så vet de vad som gäller. Så har man tränat hästar i alla tider med perfekta resultat, annars hade man aldrig fått hästen att bära en genom krig eller arbeta i gruvor. Nu vill ju de flesta inte använda spö på detta sättet men det är snarare av etiska skäl än att det inte skulle funka!

Viktigt att komma ihåg med såväl spöet som andra hjälper är att det ofta är mer effektivt att änvända en hjälp med mycket energi i än med mycket styrka. Använder man för mycket styrka så försvarar sig snarare hästen än svarar på den. Det är då hästar t.ex. fryser fast för spöet och stänger av.
Och allra viktigast, OMEDELBAR eftergift vid minsta antydan till lydnad och sen mycket beröm. Då når du snart resultat.

Vi brukade leka sten, sax, påse medan vi väntade på att våra ponnyer skulle tröttna på att stå still, du kan säkert komma på fler sysslor

Lycka till! Frida

 

[Agaton_Sax]

Sv: Vägrar att gå.

MIn fjording var precis likadan, men det funkar som de andra sagt ALDRIG att piska fram en häst. Det är det sämsta man kan göra. Det löste sig helt enkelt genom att jag pratade med hästen, klappade honom, gav honom lösa tyglar och storberömde varje steg. Hästen måste alltid känna sig trygg med ryttaren. Men du får prova dig fram, låt någon gå bredvid eller rid med någon annan där.

Lycka till.

 

[Miss QT]

Sv: Vägrar att gå.

Hade en häst för en massa år sedan som av ren jävelskap hittade på allt möjligt och ett tag frös han fast lite varstans. På honom funkade det super att vända honom om och backa i riktningen jag ville (av någon anledning svara han på tygel och vikt men inte skänkeln då ), efter ett tag slutade han med det helt.

Fast det gäller ju att hästen inte är rädd eller är väldigt lätt i framdelen....