Sv: Vägra gymnasieval åt sonen!
Och då är det bäst att hålla hårt i säkerhetslinan så man inte riskerar nått? Alls?
Och då är det bäst att hålla hårt i säkerhetslinan så man inte riskerar nått? Alls?
- Övr. Barn
- Trådstartare Byange_stall
- Startdatum
Sv: Vägra gymnasieval åt sonen!
WORD!!
Sonen måste få välja helt själv, utan inblandning varesig från moder eller fader, de ska gå på känsla!
WORD!!
Sonen måste få välja helt själv, utan inblandning varesig från moder eller fader, de ska gå på känsla!
Sv: Vägra gymnasieval åt sonen!
Inte för att det ändrar något nu, men den utbildningen/internatet har jag inte så goda erfarenheter av
så kanske missade du inte något superbra.
Principiellt håller jag med att det var jättedumt att du inte fick åka!
Men jag har sett oerhört mycket tragiska problem från den skolan en period under 90-talet både när jag jobbade på sjukhuset som hörde till upptagningsområdet och när vi fick hästpraktikanter därifrån.
Inte för att det ändrar något nu, men den utbildningen/internatet har jag inte så goda erfarenheter av
så kanske missade du inte något superbra.Principiellt håller jag med att det var jättedumt att du inte fick åka!
Men jag har sett oerhört mycket tragiska problem från den skolan en period under 90-talet både när jag jobbade på sjukhuset som hörde till upptagningsområdet och när vi fick hästpraktikanter därifrån.
Sv: Vägra gymnasieval åt sonen!
Nej alla gör det inte. Men hur ska man veta hur man själv gör om man aldrig får chansen?
Nej alla gör det inte. Men hur ska man veta hur man själv gör om man aldrig får chansen?
Sv: Vägra gymnasieval åt sonen!
Läser man även Nv måste man plugga vidare, Nv och Sam är två linjer som man blir absolut ingenting på. Det enda man förbereder sig för är vidare studier.
Läser man även Nv måste man plugga vidare, Nv och Sam är två linjer som man blir absolut ingenting på. Det enda man förbereder sig för är vidare studier.
Sv: Vägra gymnasieval åt sonen!
Nu har jag inte läst hela tråden men...låt din son göra sitt gymnasieval, det är hans utbildning och inte din. Jag flyttade, iofs bara ett par mil, för att gå gymnasiet - naturbruk. Min pappa hade säkert, om han hade fått välja, hellre sett att jag gått samhälls eller natur men om han hade "tvingat" mig till det så skulle det troligtvis ha slutat med ett avhopp då de linjerna inte alls kändes intressanta för mig. När jag flyttade, för att gå gymnasiet och bo på internat så var jag ganska osocial, trivdes bäst själv, hade knappt några vänner, hade ett ganska "tungt bagage" med mig med trauman och många år av mobbing osv. Flytten och boendet på internatet blev en slags "vändpunkt" för mig, jag gick på en skola där alla hade ett gemensamt intresse - djur. Jag kände mig aldrig ensam och jag fick massor med vänner, jag själv är superdålig på att ta kontakt med nya människor men det gick av bara farten. Det jag vill ha sagt är - ge din son chansen!, det "värsta" som kan hända är att han inser att det inte är nåt för han och att han hoppar av, men det är väl inte hela världen???
Jag kan för egen del säga att gymnasietiden var min bästa skoltid. Jag tror också att din sons marina intresse finns där men att han kanske måste få upp motivationen för det, t.ex genom att plugga. Jag t.ex. gillar hästar men inte hänger jag i stallet 24/7 för det, nu har jag till och med ett uppehåll men jag vet att jag inte kommer att vara utan hästar hela livet, jag kommer återuppta det när rätt period dyker upp. Skulle en lämplig hästutbildning dyka upp så skulle jag t.ex inte tveka att hoppa på den för intresset finns där även om jag nu satsar all fritid på andra grejer
Nu har jag inte läst hela tråden men...låt din son göra sitt gymnasieval, det är hans utbildning och inte din. Jag flyttade, iofs bara ett par mil, för att gå gymnasiet - naturbruk. Min pappa hade säkert, om han hade fått välja, hellre sett att jag gått samhälls eller natur men om han hade "tvingat" mig till det så skulle det troligtvis ha slutat med ett avhopp då de linjerna inte alls kändes intressanta för mig. När jag flyttade, för att gå gymnasiet och bo på internat så var jag ganska osocial, trivdes bäst själv, hade knappt några vänner, hade ett ganska "tungt bagage" med mig med trauman och många år av mobbing osv. Flytten och boendet på internatet blev en slags "vändpunkt" för mig, jag gick på en skola där alla hade ett gemensamt intresse - djur. Jag kände mig aldrig ensam och jag fick massor med vänner, jag själv är superdålig på att ta kontakt med nya människor men det gick av bara farten. Det jag vill ha sagt är - ge din son chansen!, det "värsta" som kan hända är att han inser att det inte är nåt för han och att han hoppar av, men det är väl inte hela världen???
Jag kan för egen del säga att gymnasietiden var min bästa skoltid. Jag tror också att din sons marina intresse finns där men att han kanske måste få upp motivationen för det, t.ex genom att plugga. Jag t.ex. gillar hästar men inte hänger jag i stallet 24/7 för det, nu har jag till och med ett uppehåll men jag vet att jag inte kommer att vara utan hästar hela livet, jag kommer återuppta det när rätt period dyker upp. Skulle en lämplig hästutbildning dyka upp så skulle jag t.ex inte tveka att hoppa på den för intresset finns där även om jag nu satsar all fritid på andra grejer
Sv: Vägra gymnasieval åt sonen!
Vad har du sett?
Jag vet inget om stället i dag faktiskt, jag brydde mig inte, tappade fullständigt intresset- för att ha ett intresse som man itne kan utöva alls pga avsaknad av kontakter och liknande- det är värdelöst. Så jag gick sam på gymnasiet i hemkommunen, blev fortsatt mobbad i 3 år till och skrev ett specialarbete om trav istället och fick MVG på det. Mitt enda MVG i skolan på den tiden så att säga.
Visst blev jag klokare av sam men hur kul är det att tillbinga 3 år för att stoppa in en massa information för vidare studier när det enda jag ville bli var något jag inte kunde få.
Men kanske missade jag inget bra där uppe, det vet jag ju inte, fast det hade varit intressant att se hur mitt liv hade sett ut i dag om jag fått gå
Inte för att det ändrar något nu, men den utbildningen/internatet har jag inte så goda erfarenheter av
Principiellt håller jag med att det var jättedumt att du inte fick åka!
Men jag har sett oerhört mycket tragiska problem från den skolan en period under 90-talet både när jag jobbade på sjukhuset som hörde till upptagningsområdet och när vi fick hästpraktikanter därifrån.
Vad har du sett?
Jag vet inget om stället i dag faktiskt, jag brydde mig inte, tappade fullständigt intresset- för att ha ett intresse som man itne kan utöva alls pga avsaknad av kontakter och liknande- det är värdelöst. Så jag gick sam på gymnasiet i hemkommunen, blev fortsatt mobbad i 3 år till och skrev ett specialarbete om trav istället och fick MVG på det. Mitt enda MVG i skolan på den tiden så att säga.
Visst blev jag klokare av sam men hur kul är det att tillbinga 3 år för att stoppa in en massa information för vidare studier när det enda jag ville bli var något jag inte kunde få.
Men kanske missade jag inget bra där uppe, det vet jag ju inte, fast det hade varit intressant att se hur mitt liv hade sett ut i dag om jag fått gå
Sv: Vägra gymnasieval åt sonen!
*kl*
Läst tråden men inte skrivit nåt innan.
Detta tror jag med på!! Har han haft detta intresset så länge finns det säkert kvar där, bara det att han behöver få lite ny motivation!! Dessutom, vet du vad han kollar på för sidor när han sitter på internet? Han kanske är med i forum och liknande med denna inriktningen?
Även om man har ett brinnande intresse för nåt är det inte på topp hela livet, det kan vara vilande men ändå finnas där. Jag tror att det kommer att vakna till liv igen när han kommer till skolan och får kompisar med detta interesset, han får inspiration utifrån samtidigt som han får lära sig en massa mer om det!! Och om hans intresse nu skulle vara svagare än de andras så vad gör det? Antingen blir han jätteintresserad igen, eller så tar han det med en klackspark och ser marindelen som en grej som lättar upp de övriga ämnena lite.
Jag tror det blir kanon om han får gå där!!
*tillägg*
Ofta är det ju så att när det inte "händer nåt" inom intresset så svalnar det.... Det hände mig med ridningen. Jag älskade det och ville bara ha mer, men mamma och pappa ville inte göra mer än att betala lektionerna (vilket jag tackar för också!!), hade sköthästar som jag fick ta mig till själv, men vid en viss punkt utvecklades jag inte mer. Då avtog också intresset och jag fick nästan tvinga mig till lektionerna. Efter gymnasiet tröttnade jag på ridskoleridning och det var långt till alla privatstall.... Så jag hade ett femårigt uppehåll när det hände en massa annat i mitt liv. För nu fem år sen började jag lite smått igen med ridkskola och nu har jag en egen häst som jag lever för!!
Jag kan för egen del säga att gymnasietiden var min bästa skoltid. Jag tror också att din sons marina intresse finns där men att han kanske måste få upp motivationen för det, t.ex genom att plugga. Jag t.ex. gillar hästar men inte hänger jag i stallet 24/7 för det, nu har jag till och med ett uppehåll men jag vet att jag inte kommer att vara utan hästar hela livet, jag kommer återuppta det när rätt period dyker upp. Skulle en lämplig hästutbildning dyka upp så skulle jag t.ex inte tveka att hoppa på den för intresset finns där även om jag nu satsar all fritid på andra grejer
*kl*
Läst tråden men inte skrivit nåt innan.
Detta tror jag med på!! Har han haft detta intresset så länge finns det säkert kvar där, bara det att han behöver få lite ny motivation!! Dessutom, vet du vad han kollar på för sidor när han sitter på internet? Han kanske är med i forum och liknande med denna inriktningen?
Även om man har ett brinnande intresse för nåt är det inte på topp hela livet, det kan vara vilande men ändå finnas där. Jag tror att det kommer att vakna till liv igen när han kommer till skolan och får kompisar med detta interesset, han får inspiration utifrån samtidigt som han får lära sig en massa mer om det!! Och om hans intresse nu skulle vara svagare än de andras så vad gör det? Antingen blir han jätteintresserad igen, eller så tar han det med en klackspark och ser marindelen som en grej som lättar upp de övriga ämnena lite.
Jag tror det blir kanon om han får gå där!!
*tillägg*
Ofta är det ju så att när det inte "händer nåt" inom intresset så svalnar det.... Det hände mig med ridningen. Jag älskade det och ville bara ha mer, men mamma och pappa ville inte göra mer än att betala lektionerna (vilket jag tackar för också!!), hade sköthästar som jag fick ta mig till själv, men vid en viss punkt utvecklades jag inte mer. Då avtog också intresset och jag fick nästan tvinga mig till lektionerna. Efter gymnasiet tröttnade jag på ridskoleridning och det var långt till alla privatstall.... Så jag hade ett femårigt uppehåll när det hände en massa annat i mitt liv. För nu fem år sen började jag lite smått igen med ridkskola och nu har jag en egen häst som jag lever för!!
Senast ändrad:
Sv: Vägra gymnasieval åt sonen!
Den prestige som jag tror lätt blir inblandad i diskussionen om man ställer krav på att ungen ska ha rätta sortens intresse, och dessutom lyckas uttrycka det intresset så att vi vuxna blir övertygade.
Jag tror nog att du och mini kan undvika den situationen, men jag är mer tveksam i TS fall.
Ett skäl till att jag är emot det där kravet på ett väl uttryckt starkt intresse är dessutom att man därigenom begränsar ungen. Ungar i den åldern har begränsade erfarenheter av saker och ting. Om man bara låter dem välja bland det de visat intresse för hittills (på sätt som man själv då kan begripa, dessutom), så låter man dem ju i praktiken bara välja bland det de redan känner till. Det tycker jag är att begränsa dem för mycket.
Låt dem hellre välja och sedan ångra sig och så lösa det problemet då.
Så smala program att man bara kan bli ett enda yrke finns inte i Sverige för närvarande (det var värre när vi var unga), alla ger minst grundläggande behörighet till högskolan.
Den prestige som jag tror lätt blir inblandad i diskussionen om man ställer krav på att ungen ska ha rätta sortens intresse, och dessutom lyckas uttrycka det intresset så att vi vuxna blir övertygade.
Jag tror nog att du och mini kan undvika den situationen, men jag är mer tveksam i TS fall.
Ett skäl till att jag är emot det där kravet på ett väl uttryckt starkt intresse är dessutom att man därigenom begränsar ungen. Ungar i den åldern har begränsade erfarenheter av saker och ting. Om man bara låter dem välja bland det de visat intresse för hittills (på sätt som man själv då kan begripa, dessutom), så låter man dem ju i praktiken bara välja bland det de redan känner till. Det tycker jag är att begränsa dem för mycket.
Låt dem hellre välja och sedan ångra sig och så lösa det problemet då.
Så smala program att man bara kan bli ett enda yrke finns inte i Sverige för närvarande (det var värre när vi var unga), alla ger minst grundläggande behörighet till högskolan.
ameo
Moderator
Sv: Vägra gymnasieval åt sonen!
Undrar om jag är den enda i den här tråden som har läst vad trådskaparen har skrivit?
Sonen SKA få välja själv.
De SKA åka och titta på flera skolor.
Tack vare mammans ifrågasättande så har sonen tänkt efter och insett att det kanske kan finnas fler alternativ, vilket sannolikt kommer göra att sonen gör ett mer medvetet val oavsett vilken skola han hamnar på i slutänden.
Jag tycker absolut att sonen ska få välja själv, men när det gäller en skola som innebär flytt tvärs över hela landet så tycker ajg absolut att det är bra att tvinga sonen att tänka efter tre gånger extra så att han verkligen är säker på att det är det han vill. För även om det bara är att åka hem igen och börja läsa något annat, så är det förmodligen ett misslyckande för sonen också. Nej, man kan inte skydda dem från allta misslyckanden, men man kan hjälpa dem att känna sig mer säkra i sina val genom att få dem att tänka efter, fråga sig varför.
Till ts - hoppas det blir bra i slutänden för din son!
Undrar om jag är den enda i den här tråden som har läst vad trådskaparen har skrivit?
Sonen SKA få välja själv.
De SKA åka och titta på flera skolor.
Tack vare mammans ifrågasättande så har sonen tänkt efter och insett att det kanske kan finnas fler alternativ, vilket sannolikt kommer göra att sonen gör ett mer medvetet val oavsett vilken skola han hamnar på i slutänden.
Jag tycker absolut att sonen ska få välja själv, men när det gäller en skola som innebär flytt tvärs över hela landet så tycker ajg absolut att det är bra att tvinga sonen att tänka efter tre gånger extra så att han verkligen är säker på att det är det han vill. För även om det bara är att åka hem igen och börja läsa något annat, så är det förmodligen ett misslyckande för sonen också. Nej, man kan inte skydda dem från allta misslyckanden, men man kan hjälpa dem att känna sig mer säkra i sina val genom att få dem att tänka efter, fråga sig varför.
Till ts - hoppas det blir bra i slutänden för din son!
Sv: Vägra gymnasieval åt sonen!
Ja precis, att trivas med det man gör är oerhört viktigt! Det gjorde inte jag. Men jag har slutbetyg, om än inte några superbra, men jag är inte en plugghäst utan en praktiker så... jag hamnade nog lite fel på sam tror jag.
Jag vet i dag inte hur framtiden ser ut för mina barn, men jag vet att jag absolut kommer pusha på för att söka det de VILL söka oavsett anledning istället för att vara praktiskt och smart och söka nyttiga saker som NV och sam om de nu inte VILL det förstås. Ämnena där kan man ta igen på Komvux senare, precis som du skriver. Själv läste jag upp svenska A från G till MVG och Religion A från g till MVG på komvux
Jag tycker att det är bra att du ger dina barn lösa tyglar på det här valet om utbildning! Även om de kanske väljer nåt helt annat senare ( det gör ju rätt många) så har de den här erfarenheten rikare och det tycker jag är viktigt!
Ja precis, att trivas med det man gör är oerhört viktigt! Det gjorde inte jag. Men jag har slutbetyg, om än inte några superbra, men jag är inte en plugghäst utan en praktiker så... jag hamnade nog lite fel på sam tror jag.
Jag vet i dag inte hur framtiden ser ut för mina barn, men jag vet att jag absolut kommer pusha på för att söka det de VILL söka oavsett anledning istället för att vara praktiskt och smart och söka nyttiga saker som NV och sam om de nu inte VILL det förstås. Ämnena där kan man ta igen på Komvux senare, precis som du skriver. Själv läste jag upp svenska A från G till MVG och Religion A från g till MVG på komvux
Jag tycker att det är bra att du ger dina barn lösa tyglar på det här valet om utbildning! Även om de kanske väljer nåt helt annat senare ( det gör ju rätt många) så har de den här erfarenheten rikare och det tycker jag är viktigt!
Sv: Vägra gymnasieval åt sonen!
Att föra en saklig diskussion är helt ok men han bör få göra sitt val för att kunna lyckas så bra som möjligt med sina studier.
Det jag tycker är anmärkningsvärt är att han som 15 åring saknar grundläggande hushållskunskaper.
Det är inget argument, det är pinsamt.
Att föra en saklig diskussion är helt ok men han bör få göra sitt val för att kunna lyckas så bra som möjligt med sina studier.
Det jag tycker är anmärkningsvärt är att han som 15 åring saknar grundläggande hushållskunskaper.
Det är inget argument, det är pinsamt.
Sv: Vägra gymnasieval åt sonen!
I den åldern har man svårt för att dels uttryckligen säga VARFÖR man vill en sak. Man kan få svar som att det låter kul, det verkar intressant osv, men ett riktigt svar på VARFÖR kan jag knappt ge i dag.
Jag tycker inte att man ska tvinga honom att tänka efter så många gånger. Jag tycker inte att man ska ge begränsningar när det gäller det här. Vill man att barnet ens ska gå gymnasiet, som är frivilligt, så bör man låta det testa på det han eller hon känner att han eller hon vill. Utan att låta honom axla familjens ekonomi och systers häst..... Ekonomi för studier måste man ha ordnat redan innan man står där.
Det är inget misslyckande om han inte vill gå eller inte klarar det- det känner han bara om föräldrarna hävdar att det är ett misslyckande! Är det et misslyckande om man avbryter en kurs eller utbildning som vuxen också?
Då måste jag vara misslyckad som avbröt lärarutbildningen jag gick på?
I den åldern har man svårt för att dels uttryckligen säga VARFÖR man vill en sak. Man kan få svar som att det låter kul, det verkar intressant osv, men ett riktigt svar på VARFÖR kan jag knappt ge i dag.
Jag tycker inte att man ska tvinga honom att tänka efter så många gånger. Jag tycker inte att man ska ge begränsningar när det gäller det här. Vill man att barnet ens ska gå gymnasiet, som är frivilligt, så bör man låta det testa på det han eller hon känner att han eller hon vill. Utan att låta honom axla familjens ekonomi och systers häst..... Ekonomi för studier måste man ha ordnat redan innan man står där.
Det är inget misslyckande om han inte vill gå eller inte klarar det- det känner han bara om föräldrarna hävdar att det är ett misslyckande! Är det et misslyckande om man avbryter en kurs eller utbildning som vuxen också?
Då måste jag vara misslyckad som avbröt lärarutbildningen jag gick på?
Sv: Vägra gymnasieval åt sonen!
Det mesta i detaljväg går nog under tystnadsplikten.
Men man kan säga att Årjäng generellt är ett polis-löst område med mycket hög alkoholförbrukning och varorna kommer sällan från systemet.
Många kommuner betalade bara utbildningen för att bli av med problemungdomar, skötsamma hade inte en chans (som du vet).
Kombinationen var inte så lyckad
Det mesta i detaljväg går nog under tystnadsplikten.
Men man kan säga att Årjäng generellt är ett polis-löst område med mycket hög alkoholförbrukning och varorna kommer sällan från systemet.
Många kommuner betalade bara utbildningen för att bli av med problemungdomar, skötsamma hade inte en chans (som du vet).
Kombinationen var inte så lyckad
Sv: Vägra gymnasieval åt sonen!
Just precis så.
Man kan då inte ha ett yrke att ta en studiepaus med eller att falla tillbaka på om man inte orkar göra alla vidare studier på en gång.
Eller att extraknäcka med under tiden man pluggar.
Jag ser ingen mening med att gå NV om man inte redan när man börjar har bestämt sig för att läsa vidare.
Just precis så.
Man kan då inte ha ett yrke att ta en studiepaus med eller att falla tillbaka på om man inte orkar göra alla vidare studier på en gång.
Eller att extraknäcka med under tiden man pluggar.
Jag ser ingen mening med att gå NV om man inte redan när man börjar har bestämt sig för att läsa vidare.
Sv: Vägra gymnasieval åt sonen!
Trist att det var så!
Tur i oturen att jag inte fick gå där kanske
fast det HADE varit skitkul att få testa på!
Det mesta i detaljväg går nog under tystnadsplikten.
Men man kan säga att Årjäng generellt är ett polis-löst område med mycket hög alkoholförbrukning och varorna kommer sällan från systemet.
Många kommuner betalade bara utbildningen för att bli av med problemungdomar, skötsamma hade inte en chans (som du vet).
Kombinationen var inte så lyckad
Trist att det var så!
Tur i oturen att jag inte fick gå där kanske
fast det HADE varit skitkul att få testa på!
Sv: Vägra gymnasieval åt sonen!
En bra metod.
Som dock förutsätter att barnet inte har alltför uppenbara generella igångsättningssvårigheter, för då anser jag att risken är för stor att det skiter sig trots att de hade motivation (som kom bort i igångsättningsproblematiken av misstag). Igångsättningsproblem är inte samma sak som bristande intresse.
Din äldste son, skulle jag nog ägna en kort tanke i det avseendet innan jag genomförde metoden, liksom min egen son.
En bra metod.
Som dock förutsätter att barnet inte har alltför uppenbara generella igångsättningssvårigheter, för då anser jag att risken är för stor att det skiter sig trots att de hade motivation (som kom bort i igångsättningsproblematiken av misstag). Igångsättningsproblem är inte samma sak som bristande intresse.
Din äldste son, skulle jag nog ägna en kort tanke i det avseendet innan jag genomförde metoden, liksom min egen son.
Sv: Vägra gymnasieval åt sonen!
Man måste ju anpassa den efter det aktuella barnet.
Och börja ganska så tidigt i livet med den.
Jag börjar i det lilla med att delegera vissa enskilda uppgifter som jag vet att de klarar av men också att de inte tycker är lika roliga som att t.ex. titta på TV.
Typ:
-Vill du åka och bada? Gå då och packa dina badkläder så åker vi.
Man måste ju anpassa den efter det aktuella barnet.
Och börja ganska så tidigt i livet med den.
Jag börjar i det lilla med att delegera vissa enskilda uppgifter som jag vet att de klarar av men också att de inte tycker är lika roliga som att t.ex. titta på TV.
Typ:
-Vill du åka och bada? Gå då och packa dina badkläder så åker vi.
Liknande trådar
Senast: Anonymisten
·
Relationer
Min son (26 år) är sambo med en jämnårig tjej, de har fått två underbara barn (3,5 år och 2 år). Nu till problemet, tjejen har inget...
Senast: Oh_really
·
Relationer
Träffade min nuvarande sambo för ca 4 år sedan och vi har ett barn tillsammans som nu är ca 2 år.
Förhållandet är inte alls bra och de...
Senast: monster1
·
Välj ämne nedan
Ekonomi & Juridik
Anläggning
Hästmänniskan
Gnägg
Utrustning
Hästvård
Foder & Strö
Hästhantering
Träning
Ridning
Avel
Tävling
Distans
Dressyr
Fälttävlan
Hoppning
Islandshäst
Körning
Trav
Western
Övr. Grenar
Hundhälsa
Hundträning
Hundavel & Ras
Övr. Hund
Katthälsa
Övr. Katt
Lantbruksdjur
Däggdjur
Övr. Djur
Samhälle
Juridik & Ekonomi
Skola & Jobb
Relationer
Kropp & Själ
Hemmet
Trädgård & Växter
Mat
Kläder & Bli fin
Fordon
IT & Mobiler
Kultur
Fritid
Tjatter
Äldre
Gravid - 1år
Småbarn
Övr. Barn
Dagbok
Hästnyheter
Radannons
Företag
Bukefalos
Bukefalosnyheter
Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser
-
Jovian tillbaka hos Helgstrand inför danskens comeback på tävlingsbanorna- Hästnyheter Alltså dansk dressyr har verkligen gått från att vara ett ganska otroligt fenomen till att vara bland det sämsta med dressyrsporten.
- Fiorano
- Svar: 2
- Visningar: 196
- Hästnyheter
-
Ridskolan hälsade god jul från hästryggen: ”Lite annorlunda”- Hästnyheter Dunebo ridskola har som tradition att hälsa Mörrumsborna en god jul från hästryggen. – Ingen hästparad, ingen jul, säger Mörrumsbon...
- Gunnar
- Svar: 0
- Visningar: 44
- Hästnyheter
Allmänt, Barn, Dagbok
-
Blir det någon snö hos er till jul?- Samhälle Jag är inte döförtjust i snö men litegrann som gör att det blir ljusare är väldigt skönt.
- athena_arabians
- Svar: 83
- Visningar: 1 613
- Allmänt
