Sv: Vad värderar ni som viktigt?
Här kommer mina tankar, det blev långt.
Det finns i huvudsak tre saker som är viktiga:
Talang/kapacitet- kan inte hästen trava fort, alternativt rätt fort rätt långt, så blir det ingen bra travare.
Löphuvud-vill inte hästen springa fort blir det ingen bra travare. Den måste även ha en egen önskan om att vara först häst mot häst. Detta kan man inte lära en häst, antingen så har den det eller inte. Det är dock inte speciellt svårt att förstöra på en lite vek häst.
Hållbarhet- den måste hålla för hård träning och/eller tävling, annars blir det ingen bra travhäst.
Jag gillar inte heller opåtiligt vrånga hästar- vill inte ha Armbro Goal-blod. Fakir du Vivier-blodet ska man nog också undvika om man absolut inte vill ha oregeligt-dock så kan man få mycket vilja häst mot häst där-och lite nerv.
Exteriören i sig är helt oviktig för hästens prestation, däremot så kan exteriören påverka hållbarheten rätt mycket-det gör den i högsta grad viktig. En trasig häst tjänar inga pengar. Det kan ju i vissa fall också påverka kapaciteten så visst är det viktigt hur de ser ut, men långt ifrån avgörande om hästen är bra eller dålig. Det är insidan som räknas.
Exempel på hur jag tänker:
Exteriört ej önksvärt: Sabelbenthet, parallellförstutning, riktigt dåliga hovar
Oviktiga exteriöra avvikelser: måttligt fransysk, tåvid bak, rakhasig
Vad jag föredrar: Lång liggande bog, långt sluttande kors, så korrekt som möjligt i benställnigen, trevligt huvud, vakna ögon utan "vitt", längre än hög, ca 160 cm hög, extremt bra hovar, bra djup, lång hög manke, naturligt välmusklat kors (äpplekors) . Till skillnad från martha så vill jag inte ha extrema breddare-de gör av med för mycket onödig kraft på sin breda bakaktion, jag vill ha en så effektiv aktion som möjligt- de måste gå fria. Vad gäller skenor så vill jag ha dem korta, både fram och bak minskar risken för att de slår sig. Martha, varför långa skenor bak?
Föredrar ej men inte diskvalificerande: måttligt x-bent, inåttåad, måttligt platt eller stupande kors, krokhasig, knipa under knäet, veka kotor.
Det finns vissa som analyserar exteriör till minsta lilla detalj och sedan finns det andra som tycker helheten är viktigast. Jag går på helheten, hästen ska tilltala mig. Jag har sett så många hästar som springer som bara den som inte är korrekta, faktiskt skulle jag vilja påstå att det är mycket ovanligt med fullständigt korrekta travare. Det är bara att läsa exteriörbeskrivnigarna i hingstkatalogen. Hur många procent av dem är korrekta i sin benställning? Troligen är andel korrekta avelshingstar något högre än andelen korrekta travare då de är hästar som hållit för hård träning och tävling.
Jag har ganska bestämda åsikter om vilket blod jag vill ha, och vilket som jag sorterar bort direkt, men det tänker jag inte skriva här för då kommer nog ameo och rensar...
Nu har jag ingen märr och ska jag avla igen så är riktlinjen att hon ska ha minst 110 i avelsindex. Avelsindex är ett utmärkt mått på det förväntade avelvärdet och baseras på många, många fler objektiva jämförelser än vad någon människa kan göra. De hingstar som intresserar mig bör ha index över 120. Varför jag nöjer mig med ett "sämre" sto än hingst är helt enkelt för att det är svårt att få tag på ston med över 120 i index. Jag skriver "bör ha" eftersom index sjunker med ålder och en märr bli ju inte sämre för att hon är några år äldre så länge hon inte börjar bli gammal.
Stoet bör ha egna prestationer, eller att jag vet varför hon inte har det. Moderstammen på både hingst och sto får inte underskattas. En mycket bra fader kan inte "väga upp" ett svagt möderne.
Vad gäller lynnet så lägger jag inte så stor vikt vid det (så länge de inte kan anses vara farliga) om de gör sitt jobb på ett bra sätt. Önskan är en lätthanterlig och lugn häst.
Klipper in avelsmålet från registreringsreglementet:
"För den varmblodiga travhästen skall avelsmålet vara att producera lätthanterliga, distansstarka och rentravande tävligshästar som skall vara konkurrenskraftiga både som unghästar och som äldre travare och som är sunda och har ett gott tävlingspsyke med utpräglad vinnarinstrikt. Ändamålsenlig exteriör eftersträvas och hästarna skall efter avslutad tävlingssäsong kunna fungera som sunda avelsdjur."