Vad hände egentligen???

[Molinima]

Ja, hästar begriper man sig aldrig på...
Jag har en arabvalack (6 år), som är väldigt ranglåg. I hagen är han alltid den som får äta i "sämsta" högen, dricka sist och den som alltid får flytta på sig. Under vintern nu så har vi fått hem ett nordsvenskt sto (6 år) och hennes son (1 år). Eftersom sonen inte var kastrerad fick han gå med vår gamle nordsvenske valack som är en mycket bra barnvakt. Det nya stoet släpptes ihop med araben och två äldre ston.

Åringen kastrerades för ett antal veckor sedan och eftersom det börjar bli väldigt lerigt där han och barnvakten går ville vi kunna släppa ihop allihop i en annan hage där det är torrare.
Så vi släppte ut mor och son samt barnvakten och efter lite pip och skrik var det frid och fröjd. Mamman vaktade sonen lite men inte överdrivet.
Sedan valde vi att släppa in arabvalacken, just eftersom han är så ranglåg ville jag inte att han skulle in som sista häst.
Men då var det som om själve -en hade flugit i honom (araben alltså).
Han fullkomligt flög på och attackerade åringen. Visst har jag sett bråk och kiv vid ihopsläpp men det här var något annat. Han hade mord i sinnet!! Öronen slickade bakåt, blottade tänder och jagade den stackars vettskrämda bäbisen som en målsökande missil. Självklart gjorde vi allt vi kunde för att skilja dem åt men hur lätt är det egentligen när det är totalt kaos ???
Till slut fick han tryckt åringen genom staketet som på något underligt sett höll och jag trodde att det äntligen var över. Men då HOPPAR araben över staketet och efter. För att korta ner historien lite, vi fick tag på dem till slut och nu går de i sina gamla hagar igen.

Men vad hände egentligen? Detta är alltså en häst som är otroligt ranglåg, mild och undvikande för alla kontroverser både med hästar och människor. Genom åren har det kommit och gått några hästar här och han har aldrig ens provat att klättra uppåt på rangskalan. Dock har ingen så ung häst gått med honom förut. Inte här iallafall. Kan det ha varit så att det minsta lilla han kände makt, då steg det honom åt huvudet?

Och hur gör jag nu? Som jag känner det nu så vill jag aldrig mer i hela livet prova att släppa ihop dem igen. Under alla år jag har hållt på med hästar har jag aldrig sett något liknande. Det var en otroligt obehaglig upplevelse, jag tror faktiskt inte att han hade gett sig förrän den lille var död. Funderar till och med på att försöka sälja åringen då det skapar en hel del extra besvär att alltid ha separata hagar. (Det var ju därför vi valde att kastrera den lille, trots att han nog kunnat bli en fantastisk hingst med mycket bra stam). Är det någon som varit med om liknande, kommer det gå bättre när den lille blir äldre?

 

[Lena J]

Sv: Vad hände egentligen???

Jag har varit med om en liknande händelse med min gamla vallack. Normalt är han väldigt ranglåg och går helst iväg när maten delas upp. Han väntar på avstånd tills lugnet lagt sig och tar högen lägst bort. När vi släppte in en åring (sto) till honom och en annan vallack var det som själva flög honom och den andra. Min gamla häst jagade den lilla tills han drev henne genom staketet. Vi avvaktade några dagar och försökte igen, men de drev henne in mot ett hörn i hagen genom att hjälpas åt att "valla henne" så hon inte kom undan. Hennes enda alternativ var att spränga staketet i ren panik!
Vi valde sen att släppa henne tillsammans med var och en av dem och det gick bra, men så fort de var två så smiddes planer för att driva ut stackaren! Jag vet inte om det hade gått över om vi vågat fortsätta, nu går hon med min gamla vallack och ett annat sto och de är riktigt goda vänner. Hoppas det löser sig för dig! Glad Påsk!