Vad gör vi nu då? Del LXIV

[hallonsaft]

Idag är en kass dag. La mig i soffan efter att ha ätit min macka, somnade nog rätt omgående. Vaknade av en helt vidrig smärtnivå och kan nu inte ta mig upp eftersom det triggas ännu mer när jag försöker vända på mig pga för hård soffa. Överväger i stort sett om det är värt att göra ett ryck för att ta mig upp och riskera att kräkas av smärtan istället. Hur fan ska jag kunna jobba på måndag?

Fy för smärtor
Jag brukar försöka ta ett så snabbt ryck upp det går och utnyttja kroppens naturliga rörelsemönster i såna lägen, inte för det gör några direkt underverk för mig tyvärr men mest för att komma upp och slippa riskera smärthöjning av tokig rörelse.
Lider med dig

 

[EmmaW]

Helt utmattad i både kropp och själ. Känner mig så trött att jag knappt orkar andas.Den är ny....men lyckas inte heller vila eller sova. Är samtidigt konstant hungrig mitt i allt. Finns lixom ingen botten i mig Humöret är dessvärre därefter också och jag tycker nästa synd om dom jag måste ha kontakt med i olika ärenden i dag, typ hantverkare, kundtjänst pga av reklamationer, väggupp m.m.

 

[EmmaW]

Kram @cili det där låter inget vidare

 

[cili]

Men fy vad jobbigt du verkar ha det just nu! Vad är det för smärta du har fått? Eller är det nåt du haft länge?

Säg det, ingen verkar kunna svara på vad det är som gör så ont. Och nerverna är ju inte så duktiga på att peka på någon precis plats heller (jämför med t.ex. hjärtinfarkt som kan kännas genom utstrålning i vänster arm) så man vet inte riktigt var det ska letas. Har varit mer hos läkare den här sommaren än sammanlagt på hur många år som helst känns det som. Det har kommit smygande.

Fy för smärtor
Jag brukar försöka ta ett så snabbt ryck upp det går och utnyttja kroppens naturliga rörelsemönster i såna lägen, inte för det gör några direkt underverk för mig tyvärr men mest för att komma upp och slippa riskera smärthöjning av tokig rörelse.
Lider med dig

Jag andades mig igenom en rejäl smärtomgång och försökte att komma upp så smidigt som möjligt när den gick nedåt (dom kommer oftast i omgångar, vilket åtminstone är en liten ljusning att hålla i huvudet när det börjar bli outhärdligt). Kan inte påstå att det var någon trevlig upplevelse, man jag kom i alla fall upp, kunde gå på toa och ta ett glas vatten (sen det här började står det alltid ett vattenglas vid handfatet eftersom det är kortare dit än köket). Nu sitter jag i soffan igen, med en plåsterkatt . En av dom andra katterna lät mig inte ens vara ensam i badrummet, hon krafsade på dörren tills jag släppte in henne (och hon brukar aldrig vara intresserad av att komma in där annars).

 

[supersonic]

Idag är en kass dag. La mig i soffan efter att ha ätit min macka, somnade nog rätt omgående. Vaknade av en helt vidrig smärtnivå och kan nu inte ta mig upp eftersom det triggas ännu mer när jag försöker vända på mig pga för hård soffa. Överväger i stort sett om det är värt att göra ett ryck för att ta mig upp och riskera att kräkas av smärtan istället. Hur fan ska jag kunna jobba på måndag?

Troligen går det inte alls med tanke på dina besvär Är du sjukskriven nu? Kan du förlänga den? Finns det nåt att göra eller det är smärta från läkning? Kram

Edit: Såg ditt svar. Så tråkigt när problemet inte hittas nerver är ett elände!

 

[Malin_L]

Säg det, ingen verkar kunna svara på vad det är som gör så ont. Och nerverna är ju inte så duktiga på att peka på någon precis plats heller (jämför med t.ex. hjärtinfarkt som kan kännas genom utstrålning i vänster arm) så man vet inte riktigt var det ska letas. Har varit mer hos läkare den här sommaren än sammanlagt på hur många år som helst känns det som. Det har kommit smygande.


Jag andades mig igenom en rejäl smärtomgång och försökte att komma upp så smidigt som möjligt när den gick nedåt (dom kommer oftast i omgångar, vilket åtminstone är en liten ljusning att hålla i huvudet när det börjar bli outhärdligt). Kan inte påstå att det var någon trevlig upplevelse, man jag kom i alla fall upp, kunde gå på toa och ta ett glas vatten (sen det här började står det alltid ett vattenglas vid handfatet eftersom det är kortare dit än köket). Nu sitter jag i soffan igen, med en plåsterkatt . En av dom andra katterna lät mig inte ens vara ensam i badrummet, hon krafsade på dörren tills jag släppte in henne (och hon brukar aldrig vara intresserad av att komma in där annars).

Usch! Hoppas verkligen att dom kommer fram till nåt och att det går att åtgärda!
Åh katterna, djur är väl fantastiska!

 

[cili]

Kram @cili det där låter inget vidare

Troligen går det inte alls med tanke på dina besvär Är du sjukskriven nu? Kan du förlänga den? Finns det nåt att göra eller det är smärta från läkning? Kram

Edit: Såg ditt svar. Så tråkigt när problemet inte hittas nerver är ett elände!

Sjukskriven veckan ut, inplanerad på jobb igen nästa vecka. Och jag vill ju verkligen komma dit och jobba, för det känns helt värdelöst att precis ha tagit examen och fått ett bra jobb - och så behöva sitta hemma och rulla tummarna pga smärta som hindrar.
Den läkare jag har på vc (på sjukhuset har det ju varit ett gäng olika) är den som haft hand om min sjukskrivning och hon är på semester nu. Antar att det skulle gå att förlänga genom besök hos någon annan tills hon är tillbaka, men jag vill ju helst inte det eftersom jag är less på att vara fast hemma och inte kunna göra något.
Har citodon mot smärtan men jag blir helt väck i huvudet av dom, så jag använder det sällan eftersom dom ändå inte tar bort allt, i övrigt är det mer "vänta och se".

 

[astronaut]

Några läkaren har satt upp mig till utredning för autism samt borderline men jag har blivit uppskjuten hela tiden pga de fått för sig jag ska flytta till Gotland.

Nej, kära ni. Min syster flyttade dit.

 

[LadyCovergirl]

Jag är törstig men min vattenflaska är ju på mitt skrivbord

 

[supersonic]

Sjukskriven veckan ut, inplanerad på jobb igen nästa vecka. Och jag vill ju verkligen komma dit och jobba, för det känns helt värdelöst att precis ha tagit examen och fått ett bra jobb - och så behöva sitta hemma och rulla tummarna pga smärta som hindrar.
Den läkare jag har på vc (på sjukhuset har det ju varit ett gäng olika) är den som haft hand om min sjukskrivning och hon är på semester nu. Antar att det skulle gå att förlänga genom besök hos någon annan tills hon är tillbaka, men jag vill ju helst inte det eftersom jag är less på att vara fast hemma och inte kunna göra något.
Har citodon mot smärtan men jag blir helt väck i huvudet av dom, så jag använder det sällan eftersom dom ändå inte tar bort allt, i övrigt är det mer "vänta och se".

Rulla tummarna är ett djävulens påfund så jag förstår dig. Nu vet jag inte vad ju jobbar med men så länge du inte gör (tyngre) fysiska saker så kanske det ändå går? Jag har ett ganska stillasittande jobb och kunde jobba hela graviditeten trots lite krämpor på slutet (gick över tiden dessutom). Avskyr att rulla tummarna

 

[supersonic]

Några läkaren har satt upp mig till utredning för autism samt borderline men jag har blivit uppskjuten hela tiden pga de fått för sig jag ska flytta till Gotland.

Nej, kära ni. Min syster flyttade dit.

 

[Galant]

Funderar på om jag orkar rulla in cementringar på 1m i diameter, ca 60cm hög in i transporten. Hur tung kan den vara? Det borde jag väl fixa, eller?

 

[cili]

Rulla tummarna är ett djävulens påfund så jag förstår dig. Nu vet jag inte vad ju jobbar med men så länge du inte gör (tyngre) fysiska saker så kanske det ändå går? Jag har ett ganska stillasittande jobb och kunde jobba hela graviditeten trots lite krämpor på slutet (gick över tiden dessutom). Avskyr att rulla tummarna

Fysioterapeut, så det blir en del lyftande när man ska testa rörlighet och sånt hos patienter (ett avslappnat människoben väger mer än man tror) och raskt promenerande mellan avdelningar. Det stora problemet ligger väl dock i när det hugger till plötsligt så jag står dubbelvikt, och att då inte kunna säga "det är bara ***" som en lugnande förklaring till patienten i rummet. Det blir ju en oro för patienten också liksom, när den behandlande vårdpersonalen plötsligt inte kan stå på sina egna ben och inte vet varför, inte så förtroendeingivande direkt

 

[EmmaW]

Försökte vila en stund på soffan... då ringde jägaren och meddelade jakt i kväll och lagom till jag slutit dom blå igen så ringde hantverkare nr 2 och är på väg hit. Kunde bokat av men elfel är inget jag vill vänta med direkt. Så nu sitter jag här och väntar på att han ska dyka upp.... när jag äntligen var på väg att lyckas vila lite...

 

[EmmaBovary]

Jag börjar fundera om om jag inte bör höra av försäkringsbolaget för "ersättning" snart, hörde av mig ang. sjukdom i april. Någon av er som brukar hänga er som har erfarenheter av hur långsamma försäkringsbolag är?

 

[hallonsaft]

Säg det, ingen verkar kunna svara på vad det är som gör så ont. Och nerverna är ju inte så duktiga på att peka på någon precis plats heller (jämför med t.ex. hjärtinfarkt som kan kännas genom utstrålning i vänster arm) så man vet inte riktigt var det ska letas. Har varit mer hos läkare den här sommaren än sammanlagt på hur många år som helst känns det som. Det har kommit smygande.


Jag andades mig igenom en rejäl smärtomgång och försökte att komma upp så smidigt som möjligt när den gick nedåt (dom kommer oftast i omgångar, vilket åtminstone är en liten ljusning att hålla i huvudet när det börjar bli outhärdligt). Kan inte påstå att det var någon trevlig upplevelse, man jag kom i alla fall upp, kunde gå på toa och ta ett glas vatten (sen det här började står det alltid ett vattenglas vid handfatet eftersom det är kortare dit än köket). Nu sitter jag i soffan igen, med en plåsterkatt . En av dom andra katterna lät mig inte ens vara ensam i badrummet, hon krafsade på dörren tills jag släppte in henne (och hon brukar aldrig vara intresserad av att komma in där annars).

Fy f*n (ursäkta ordvalet) vad bra jobbat av dig, jag brukar hålla andan och gnissla/bita ihop tänderna så dom ilar ibland.
Dina fina underbara katter är så härliga

 

[supersonic]

Fysioterapeut, så det blir en del lyftande när man ska testa rörlighet och sånt hos patienter (ett avslappnat människoben väger mer än man tror) och raskt promenerande mellan avdelningar. Det stora problemet ligger väl dock i när det hugger till plötsligt så jag står dubbelvikt, och att då inte kunna säga "det är bara ***" som en lugnande förklaring till patienten i rummet. Det blir ju en oro för patienten också liksom, när den behandlande vårdpersonalen plötsligt inte kan stå på sina egna ben och inte vet varför, inte så förtroendeingivande direkt

Eh, nä jag hade nog varit väldigt undrande som patient Jag har tunga lyft från tiden i hemtjänsten att tacka för att jag har problem med min ischias hoppas det löser sig för dig!

 

[supersonic]

Jag börjar fundera om om jag inte bör höra av försäkringsbolaget för "ersättning" snart, hörde av mig ang. sjukdom i april. Någon av er som brukar hänga er som har erfarenheter av hur långsamma försäkringsbolag är?

Det längsta jag fått vänta är en månad men det var för att jag överklagade deras första beslut.

 

[EmmaBovary]

Det längsta jag fått vänta är en månad men det var för att jag överklagade deras första beslut.

Haha, då var det lite värre här då. Till en början hade ett brev som jag skulle skriva under kommit bort, så redan där drog det iväg på tiden.

 

[Malin_L]

På väg hem från Göteborg men det känns som att vi aldrig kommer fram. Jag tror alla idag har glömt gaspedalen hemma!