Vad gör vi? - Kids Edition

Status
Stängd för vidare inlägg.
Dagen före julafton och vi tar det lugnt med pyjamasfrukost innan vi ska packa och åka iväg till släkten i eftermiddag. Försöker hålla julefriden uppe men när sambon (på min direkta fråga) berättade att han köpt exakt noll julklappar till barnen "för han uppfattade att jag hade löst det" blev jag ganska trött. :meh: Jo, en har han köpt till sonen, som jag bad honom åka och fixa. Den är inte inslagen än och han hade glömt bort den.

Vi är ganska jämställda på pappret med att dela lika på f-ledighet, vab mm men det är bara jag som fixar julklappar, barnens kläder, paketkalender och annat "extra" och det gör mig ganska less ibland när det blir uppenbart...
 
Dagen före julafton och vi tar det lugnt med pyjamasfrukost innan vi ska packa och åka iväg till släkten i eftermiddag. Försöker hålla julefriden uppe men när sambon (på min direkta fråga) berättade att han köpt exakt noll julklappar till barnen "för han uppfattade att jag hade löst det" blev jag ganska trött. :meh: Jo, en har han köpt till sonen, som jag bad honom åka och fixa. Den är inte inslagen än och han hade glömt bort den.

Vi är ganska jämställda på pappret med att dela lika på f-ledighet, vab mm men det är bara jag som fixar julklappar, barnens kläder, paketkalender och annat "extra" och det gör mig ganska less ibland när det blir uppenbart...
Åh gud vad jag känner igen mig. Det är så lätt att ta hälften av föräldraledigheten och vabben och tro att man är jämställd, men det är fortfarande jag som köper kläder och ser till att det finns extrakläder på förskolan och slår in paket osv. I år var han faktiskt drivande i att hitta julklappar till barnen men det var först efter att jag pratat om att vi måste beställa dem i typ två veckor och därefter frågar han mig så fort nån av hans släktingar undrar vad barnen önskar sig. Jag blir så matt.
 
Åh gud vad jag känner igen mig. Det är så lätt att ta hälften av föräldraledigheten och vabben och tro att man är jämställd, men det är fortfarande jag som köper kläder och ser till att det finns extrakläder på förskolan och slår in paket osv. I år var han faktiskt drivande i att hitta julklappar till barnen men det var först efter att jag pratat om att vi måste beställa dem i typ två veckor och därefter frågar han mig så fort nån av hans släktingar undrar vad barnen önskar sig. Jag blir så matt.
Exakt. Vi ses dessutom som nån sorts ideal bland familjer vi umgås med för att sambon är så mycket med barnen. Och visst är han engagerad tidsmässigt, men inte mer än en medelmorsa. Och att vi delar så lika tror jag beror till största delen på att jag tidigt gjorde klart att något annat inte var aktuellt. Att själv steppa upp och ta initiativ är svårare...

Vi har inte så många att köpa klappar till , och förra året bestämde jag mig för att köpa till kusiner på "min sida" och helt enkelt strunta i hans sida. Tyvärr kom han undan ändå eftersom hans syskon dagen före julafton sa "vi struntar väl i att byta klappar i år, vi har haft så mycket"... :meh:
 
Exakt. Vi ses dessutom som nån sorts ideal bland familjer vi umgås med för att sambon är så mycket med barnen. Och visst är han engagerad tidsmässigt, men inte mer än en medelmorsa. Och att vi delar så lika tror jag beror till största delen på att jag tidigt gjorde klart att något annat inte var aktuellt. Att själv steppa upp och ta initiativ är svårare...

Vi har inte så många att köpa klappar till , och förra året bestämde jag mig för att köpa till kusiner på "min sida" och helt enkelt strunta i hans sida. Tyvärr kom han undan ändå eftersom hans syskon dagen före julafton sa "vi struntar väl i att byta klappar i år, vi har haft så mycket"... :meh:
Åh så irriterande! Min sambo är alltid ute dagen innan julafton och köper sina julklappar medan han klagar på att julen är en så stressig högtid 😅. Jag tror kanske jag blir ännu mer irriterad över allt för att vi var så jämställda innan barn, han har alltid städat mer och varit mer projektledare än mig och det är han fortfarande men av nån anledning inte alls när det gäller barnen. Vi var också väldigt jämställda barnens första tid, jag ammade aldrig så vi har alltid delat på nätterna och matningarna och spenderat Lina mycket tid med barnen, men sen liksom föll allt när de blev lite äldre.
 
Dagen före julafton och vi tar det lugnt med pyjamasfrukost innan vi ska packa och åka iväg till släkten i eftermiddag. Försöker hålla julefriden uppe men när sambon (på min direkta fråga) berättade att han köpt exakt noll julklappar till barnen "för han uppfattade att jag hade löst det" blev jag ganska trött. :meh: Jo, en har han köpt till sonen, som jag bad honom åka och fixa. Den är inte inslagen än och han hade glömt bort den.

Vi är ganska jämställda på pappret med att dela lika på f-ledighet, vab mm men det är bara jag som fixar julklappar, barnens kläder, paketkalender och annat "extra" och det gör mig ganska less ibland när det blir uppenbart...
Jag har valt att släppa de jag blir bara irriterad. Vi är jämställda på en hel del men inte allt.
Sen förstår min sambo att jag drar ett mycket större lass och är duktig med att tala om det.

Å andra sidan tar han alltid barnen om jag vill, tar hand om sonens och mina hästar när de behövs och jag kan tävla och träna hästarna hur mycket jag vill och skulle inte säga emot om jag kom och berättade att jag hittat en fin dressyrhästar jag vill köpa från vårat gemensamma sparkonto, det värdesätter jag högt!
 
Exakt. Vi ses dessutom som nån sorts ideal bland familjer vi umgås med för att sambon är så mycket med barnen. Och visst är han engagerad tidsmässigt, men inte mer än en medelmorsa. Och att vi delar så lika tror jag beror till största delen på att jag tidigt gjorde klart att något annat inte var aktuellt. Att själv steppa upp och ta initiativ är svårare...

Vi har inte så många att köpa klappar till , och förra året bestämde jag mig för att köpa till kusiner på "min sida" och helt enkelt strunta i hans sida. Tyvärr kom han undan ändå eftersom hans syskon dagen före julafton sa "vi struntar väl i att byta klappar i år, vi har haft så mycket"... :meh:

Vi hade liknande tills vi separerade.

För mig som varit ensamstående i flera år med ett barn innan jag och min exman fick barn ihop hade jag typ 1 krav: jämställdhet om vi ska bo ihop. För mig är det viktigt, och betyder inte millimeter viss utan snarare att båda tar ansvar gällande familjens behov och ingens jobb är viktigare än familjen.
 
Äsch… jag som var så glad över att alla var feberfria, nu på kvällen kom dotterns feber tillbaka :( 39,1 igen efter ett dygn utan. Tyckte att hon fick dålig aptit igen och var ”gnällig” ❤️ Hon fick feber förra torsdagen första gången och det syns att hon gått ner i vikt för att hon ätit så lite :( Lite filmjölk och två isglassar är allt som funkat idag.
 
Vi har första feberfria dagen sen natten till i måndags. Dock hostar dom nästan värre än nånsin och näsorna rinner konstant. Lite gnälligare än vanligt hos yngsta också så vi beslutade att vi tar jul hemma och åker till mormor juldagen istället.
Storebror har varit omöjlig och rätt dryg mest hela dagen. Det har grundat sig i nervositet inför julklappar imorgon tror vi, så vi öppnade en julklapp till hela familjen redan ikväll (jenga) och då blev det lugnare.
 
Även här är det lite snorigt och febrigt, stackars lilla bebis som verkar åka på varenda infektion för tillfället. Får hoppas att han är piggare imorgon 😊

La precis stora tjejen och vi pratade om morgondagen. Jag vet inte vem som är mest pepp inför julafton, jag eller barnen 😄
Haha, samma här. Mina ungar är bara två år men jag har tjatat om julen sen i oktober typ. Idag försökte jag få dem att hänga julstrumpor men de verkade mest tycka att jag var dum i huvudet 😅. Däremot har det varit otroligt roligt att bygga torn av julklapparna under granen och dra runt dem i snörena genom huset. Jag kom på H med att försöka öppna ett i smyg så lite spända på julafton är de nog
 
Vi peppar för fullt här! Dock helt slut. Vår sista minuten-gran vi köpte (för 99 kronor) välter långsamt hela tiden 🙈. Min make har haft ett sammanbrott och ett litet utbrott men sen la sig lugnet över huset igen :D.

Helt orelaterad grej: vad är grejen med att tjata om ålder på barn i månader? Läste precis ett inlägg på Facebook där någon nämner sin dotter på ”35 månader”. Snälla. Sluta.
 
Och här har jag försökt lägga storebror i snart 1,5 timme 😫 Inte så mycket pga förväntan som stillasittande idag tror jag, plus att mormor och morfar har typ 4 grader varmare inne än vi 😁🥵

Jag hoppas han somnar snart, jag behöver göra ägghalvor, slå in ett sista paket och dricka glögg 😫😫😫
 
Exakt. Vi ses dessutom som nån sorts ideal bland familjer vi umgås med för att sambon är så mycket med barnen. Och visst är han engagerad tidsmässigt, men inte mer än en medelmorsa. Och att vi delar så lika tror jag beror till största delen på att jag tidigt gjorde klart att något annat inte var aktuellt. Att själv steppa upp och ta initiativ är svårare...

Vi har inte så många att köpa klappar till , och förra året bestämde jag mig för att köpa till kusiner på "min sida" och helt enkelt strunta i hans sida. Tyvärr kom han undan ändå eftersom hans syskon dagen före julafton sa "vi struntar väl i att byta klappar i år, vi har haft så mycket"... :meh:
Min sambo får så mycket uppmärksamhet för att han är en av de få i sin bransch som varit föräldraledig 🙈, samtidigt som han nog blir diskriminerad för att han varit det i fler perioder (mansdominerad bransch). Men ärligt talat så får han bara fixa allt sånt. Det gjorde han i år. Men jag kan oxå känna igen mig i det där..
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp