Hoppet är det sista som överger en!Nej hela ögat är ihopkleggat. Nu hoppas jag att den går över fort istället
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Hoppet är det sista som överger en!Nej hela ögat är ihopkleggat. Nu hoppas jag att den går över fort istället
Åh gud vad jag känner igen mig. Det är så lätt att ta hälften av föräldraledigheten och vabben och tro att man är jämställd, men det är fortfarande jag som köper kläder och ser till att det finns extrakläder på förskolan och slår in paket osv. I år var han faktiskt drivande i att hitta julklappar till barnen men det var först efter att jag pratat om att vi måste beställa dem i typ två veckor och därefter frågar han mig så fort nån av hans släktingar undrar vad barnen önskar sig. Jag blir så matt.Dagen före julafton och vi tar det lugnt med pyjamasfrukost innan vi ska packa och åka iväg till släkten i eftermiddag. Försöker hålla julefriden uppe men när sambon (på min direkta fråga) berättade att han köpt exakt noll julklappar till barnen "för han uppfattade att jag hade löst det" blev jag ganska trött. Jo, en har han köpt till sonen, som jag bad honom åka och fixa. Den är inte inslagen än och han hade glömt bort den.
Vi är ganska jämställda på pappret med att dela lika på f-ledighet, vab mm men det är bara jag som fixar julklappar, barnens kläder, paketkalender och annat "extra" och det gör mig ganska less ibland när det blir uppenbart...
Exakt. Vi ses dessutom som nån sorts ideal bland familjer vi umgås med för att sambon är så mycket med barnen. Och visst är han engagerad tidsmässigt, men inte mer än en medelmorsa. Och att vi delar så lika tror jag beror till största delen på att jag tidigt gjorde klart att något annat inte var aktuellt. Att själv steppa upp och ta initiativ är svårare...Åh gud vad jag känner igen mig. Det är så lätt att ta hälften av föräldraledigheten och vabben och tro att man är jämställd, men det är fortfarande jag som köper kläder och ser till att det finns extrakläder på förskolan och slår in paket osv. I år var han faktiskt drivande i att hitta julklappar till barnen men det var först efter att jag pratat om att vi måste beställa dem i typ två veckor och därefter frågar han mig så fort nån av hans släktingar undrar vad barnen önskar sig. Jag blir så matt.
Åh så irriterande! Min sambo är alltid ute dagen innan julafton och köper sina julklappar medan han klagar på att julen är en så stressig högtid . Jag tror kanske jag blir ännu mer irriterad över allt för att vi var så jämställda innan barn, han har alltid städat mer och varit mer projektledare än mig och det är han fortfarande men av nån anledning inte alls när det gäller barnen. Vi var också väldigt jämställda barnens första tid, jag ammade aldrig så vi har alltid delat på nätterna och matningarna och spenderat Lina mycket tid med barnen, men sen liksom föll allt när de blev lite äldre.Exakt. Vi ses dessutom som nån sorts ideal bland familjer vi umgås med för att sambon är så mycket med barnen. Och visst är han engagerad tidsmässigt, men inte mer än en medelmorsa. Och att vi delar så lika tror jag beror till största delen på att jag tidigt gjorde klart att något annat inte var aktuellt. Att själv steppa upp och ta initiativ är svårare...
Vi har inte så många att köpa klappar till , och förra året bestämde jag mig för att köpa till kusiner på "min sida" och helt enkelt strunta i hans sida. Tyvärr kom han undan ändå eftersom hans syskon dagen före julafton sa "vi struntar väl i att byta klappar i år, vi har haft så mycket"...
Jag har valt att släppa de jag blir bara irriterad. Vi är jämställda på en hel del men inte allt.Dagen före julafton och vi tar det lugnt med pyjamasfrukost innan vi ska packa och åka iväg till släkten i eftermiddag. Försöker hålla julefriden uppe men när sambon (på min direkta fråga) berättade att han köpt exakt noll julklappar till barnen "för han uppfattade att jag hade löst det" blev jag ganska trött. Jo, en har han köpt till sonen, som jag bad honom åka och fixa. Den är inte inslagen än och han hade glömt bort den.
Vi är ganska jämställda på pappret med att dela lika på f-ledighet, vab mm men det är bara jag som fixar julklappar, barnens kläder, paketkalender och annat "extra" och det gör mig ganska less ibland när det blir uppenbart...
Exakt. Vi ses dessutom som nån sorts ideal bland familjer vi umgås med för att sambon är så mycket med barnen. Och visst är han engagerad tidsmässigt, men inte mer än en medelmorsa. Och att vi delar så lika tror jag beror till största delen på att jag tidigt gjorde klart att något annat inte var aktuellt. Att själv steppa upp och ta initiativ är svårare...
Vi har inte så många att köpa klappar till , och förra året bestämde jag mig för att köpa till kusiner på "min sida" och helt enkelt strunta i hans sida. Tyvärr kom han undan ändå eftersom hans syskon dagen före julafton sa "vi struntar väl i att byta klappar i år, vi har haft så mycket"...
Haha, samma här. Mina ungar är bara två år men jag har tjatat om julen sen i oktober typ. Idag försökte jag få dem att hänga julstrumpor men de verkade mest tycka att jag var dum i huvudet . Däremot har det varit otroligt roligt att bygga torn av julklapparna under granen och dra runt dem i snörena genom huset. Jag kom på H med att försöka öppna ett i smyg så lite spända på julafton är de nogÄven här är det lite snorigt och febrigt, stackars lilla bebis som verkar åka på varenda infektion för tillfället. Får hoppas att han är piggare imorgon
La precis stora tjejen och vi pratade om morgondagen. Jag vet inte vem som är mest pepp inför julafton, jag eller barnen
Min sambo får så mycket uppmärksamhet för att han är en av de få i sin bransch som varit föräldraledig , samtidigt som han nog blir diskriminerad för att han varit det i fler perioder (mansdominerad bransch). Men ärligt talat så får han bara fixa allt sånt. Det gjorde han i år. Men jag kan oxå känna igen mig i det där..Exakt. Vi ses dessutom som nån sorts ideal bland familjer vi umgås med för att sambon är så mycket med barnen. Och visst är han engagerad tidsmässigt, men inte mer än en medelmorsa. Och att vi delar så lika tror jag beror till största delen på att jag tidigt gjorde klart att något annat inte var aktuellt. Att själv steppa upp och ta initiativ är svårare...
Vi har inte så många att köpa klappar till , och förra året bestämde jag mig för att köpa till kusiner på "min sida" och helt enkelt strunta i hans sida. Tyvärr kom han undan ändå eftersom hans syskon dagen före julafton sa "vi struntar väl i att byta klappar i år, vi har haft så mycket"...
Men dåSpoke to soon. Då kör vi feber igen.
Kombinera det med en timme kö på 1177 nu.