Vad gör vi? del 3 - Kids Edition

[Midsommarblomster]

Mitt ena barn var en prövning att lägga, på nivån att en timme fick räknas som snabbt och lätt.

Nu tror jag inte att mitt barn och ditt hade/har samma sorts sömnstörning, för min unge sov när hen väl hade lyckats somna. Gärna till frampå förmiddagen dagen därpå...

Sedan dess har jag en tendens att lägga märke till när folk har svårnattade barn, det är väl någon sorts livslång återhämtningsprocess.

Men, när jag ser dina inlägg, och då framförallt klockslaget, så förstår jag inte varför du lägger lille plutten så tidigt? Jag menar, han somnar ju ändå inte. Jag hade inte ens börjat försöka, på min unges tid, vid klockslag då du skriver att det redan har pågått 1,5 timme.

När han sen dessutom vaknar för dagen vid fyrasnåret, tycker jag att mycket talar för senare läggning. Nu offrar du ju hela tidiga kvällen på läggning, och måste dessutom gå upp mitt i natten med honom och lajva dag.

Vill tillägga att jag verkligen lider med dig här. Jag får förhöjd puls bara av att tänka på en unge som står på huvudet i min famn medan jag sjunger vaggvisor med "rogivande" tonfall. Att behöva gå upp kl 04 kan jag tack och lov inte ens föreställa mig.

Sonens sömn har varierat mycket, att han är svår att lägga är som sagt nytt. Gemensamt är att den alltid varit problematiskt, oavsett om han varit svår eller enkel att lägga, vaknat tidigare eller senare, vaknat mycket på natten eller mindre. Den är aldrig bra, men vad som är svårast för stunden varierar oftast. Det vi har märkt är att han alltid går upp tidigt, oavsett när han somnat och oavsett om han sovit bra eller dåligt under natten. Han verkar ha en inbyggd klocka som ringer då.

Nu tycker jag att han verkar trött kring 19, det är mycket gnäll och gnugga sig i ögonen sista timmen. De senaste två nätterna har det dessutom slagit över till gallskrik och han är helt otröstlig, så det är ju inte så att vi hade kunnat leka en timme eller två till. Men skulle jag uppfatta att han inte är trött den tiden så tror jag ett första steg är att börja ha en vila per dag i stället för två. Han sover fortfarande 9-10 och 14-15, och det verkar fortfarande behövas. Men vi är lyhörda på om vi upplever att han är pigg på kvällarna. Just nu tror jag det är andra saker som spökar.

 

[Kilauea]

Första gången lillasyster frivilligt sa att hon ville åka till förskolan och leka trots att jag VABbar med storebror. Känns bra då han ju börjar skolan i höst och inte kommer finnas där för henne då. Dom tycker bägge det känns konstigt när vi pratar om det, att de får leka efter skolan istället.

 

[Midsommarblomster]

Gjort äggmuffins med massor av ost i, får se om det faller Gordon Ramsey i smaken till lunch sen. Han har ratat mina bananpannkakor och bananmuffins med äpple i senaste dagarna. Frukosten idag hamnade också på backen. Så vi får väl se om detta går hem.

 

[Snubbelfot]

Våra tvillingar hade rejält dålig nattsömn från 3-4 månader upp till 15-16 månader. Läggning gick oftast relativt smidigt och de första timmarnas sömn - med avbrott för några flaskmatningar - gick okej. Sedan började de gråta/skrika och vara allmänt plågade, det upphörde mer eller mindre när vi tog upp dem eller reste dem i sittande, och återkom när vi lade ner dem igen. Det var många nätter med 2-3-4-5 timmars vak i soffan med ett barn, eller båda vuxna med ett barn var.
En vändning kom när vi bytte från Lactulos till Forlax som laxativ. Jag hade länge misstänkt magsmärta och vi hade provat mycket, men utan större resultat. Med Forlax blev avföringen smidigare och gasbildningen mycket mindre, och alla de där långa uppesittningarna försvann.

Idag går läggningarna oftast smidigt beroende på dagsform och ork, läggdags i sin egen säng (dubbelstor gemensam spjälsäng) runt 19:30 och det tar allt mellan 2 och 60 minuter (median kanske 20 minuter) men det känns helt ok. Sen vaknar de typiskt 1-2 gånger var för litet flasktoppning och napptappning, och somnar om direkt efteråt, fram tills att vi själva lägger oss vid 22-tiden. Sen vill de upp i vår säng runt midnatt, först en och en stund senare den andre. Sedan ytterligare 1-2 korta uppvak vardera fram tills de vaknar vid 06-tiden. (Om inte nån av dem har ont i magen ändå, eller är förkyld, eller har feber, eller får tänder...)
Typiskt alltså 5-6 uppvak per natt för egen del. Men så länge de somnar om fort känns det okej.

 

[rosapantern]

Precis tackat ja till förskoleplats åt alla tre barna. Är tacksam att se fick plats på samma fsk, även om det blir olika avdelningar. Men fy vad tufft det känns efter 5 år som hemmaförälder. De äldsta har gått några timmar i veckan hos dagmamma, men det blir lättare med logistiken att ha alla på fsk när jag börjar jobba eller plugga i höst.

Även att vi förmodligen inte kommer ha behov av så många timmar så bävar jag redan nu för att dels vara utan dem så mycket, men också för att de inte kommer ha varandra hela dagarna. Vi gör ju liksom allt tillsammans jämt
Mina små fisar som ska ut i stora världen

 

[soom]

Mitt barn ska börja skolan till hösten, och det känns inget bra. Hon blev placerad på skolan vi absolut inte ville ha, dessutom utan nån av kompisarna (som blev placerade på skolan vi ville ha). Skulle hon ändå ryckas upp så kan vi lika gärna flytta tyckte vi, så det ska vi göra (tankar som funnits länge men som vi avstått från pga ej velat rycka upp barnet som är en känslig själ). Nya orten har tre skolor. Vi har en mycket tydlig rangordning: skola 1 vill vi ha, skola 2 är ok, skola 3 vill vi inte ha. Vi får skola 2. Besviken och lättad. Känns ok, kan leva med det. Idag får jag, via sociala medier, reda på att en förskola ska renoveras, de barnen ska då placeras på skola 2, och skolbarnen på skola 2 ska placeras på skola 3. Känns nu inte längre ok. Dels för att det då ändå blir den skola vi inte ville, dels för att det blir ytterligare en onödig förändring (ett extra byte av skola), och har skola 3 verkligen plats för 100 extra elever? Så imorgon måste jag försöka få tag på rektorn och fråga om det verkligen inte går att klämma in ett barn till på skola 1 (vi kommer bo 200 m därifrån) Försökte få tag på henne i fredags också, utan framgång. Nån som har haft framgång med nåt sånt nån gång?

 

[Midsommarblomster]

Har misstänkt tandsprickning på grund av allt skrik, dregel och att han inte velat ta nappen senaste dagarna. Jag har försökt titta men inte sett någonting. Men nu ser jag en utav kindtänderna på väg igenom. Skrutten då.. lättad ändå att få svar på vad som gjort ett bakslag, och att det är övergående.

 

[Midsommarblomster]

Mitt barn ska börja skolan till hösten, och det känns inget bra. Hon blev placerad på skolan vi absolut inte ville ha, dessutom utan nån av kompisarna (som blev placerade på skolan vi ville ha). Skulle hon ändå ryckas upp så kan vi lika gärna flytta tyckte vi, så det ska vi göra (tankar som funnits länge men som vi avstått från pga ej velat rycka upp barnet som är en känslig själ). Nya orten har tre skolor. Vi har en mycket tydlig rangordning: skola 1 vill vi ha, skola 2 är ok, skola 3 vill vi inte ha. Vi får skola 2. Besviken och lättad. Känns ok, kan leva med det. Idag får jag, via sociala medier, reda på att en förskola ska renoveras, de barnen ska då placeras på skola 2, och skolbarnen på skola 2 ska placeras på skola 3. Känns nu inte längre ok. Dels för att det då ändå blir den skola vi inte ville, dels för att det blir ytterligare en onödig förändring (ett extra byte av skola), och har skola 3 verkligen plats för 100 extra elever? Så imorgon måste jag försöka få tag på rektorn och fråga om det verkligen inte går att klämma in ett barn till på skola 1 (vi kommer bo 200 m därifrån) Försökte få tag på henne i fredags också, utan framgång. Nån som har haft framgång med nåt sånt nån gång?

Men fy vad trist Jag har ingen erfarenhet, men skulle överlag rekommendera att ligga på och försöka få till det ni vill. Man vet aldrig fören man testat, och med lite vädjan och tjat kan man ibland få igenom mer än vad man tror.

 

[soom]

Mitt barn ska börja skolan till hösten, och det känns inget bra. Hon blev placerad på skolan vi absolut inte ville ha, dessutom utan nån av kompisarna (som blev placerade på skolan vi ville ha). Skulle hon ändå ryckas upp så kan vi lika gärna flytta tyckte vi, så det ska vi göra (tankar som funnits länge men som vi avstått från pga ej velat rycka upp barnet som är en känslig själ). Nya orten har tre skolor. Vi har en mycket tydlig rangordning: skola 1 vill vi ha, skola 2 är ok, skola 3 vill vi inte ha. Vi får skola 2. Besviken och lättad. Känns ok, kan leva med det. Idag får jag, via sociala medier, reda på att en förskola ska renoveras, de barnen ska då placeras på skola 2, och skolbarnen på skola 2 ska placeras på skola 3. Känns nu inte längre ok. Dels för att det då ändå blir den skola vi inte ville, dels för att det blir ytterligare en onödig förändring (ett extra byte av skola), och har skola 3 verkligen plats för 100 extra elever? Så imorgon måste jag försöka få tag på rektorn och fråga om det verkligen inte går att klämma in ett barn till på skola 1 (vi kommer bo 200 m därifrån) Försökte få tag på henne i fredags också, utan framgång. Nån som har haft framgång med nåt sånt nån gång?

Inte att få tag på rektorn alltså, för det utgår jag från att alla som försökt lyckats med , utan att få plats på en skola där det inte finns nån plats.

 

[soom]

Men fy vad trist Jag har ingen erfarenhet, men skulle överlag rekommendera att ligga på och försöka få till det ni vill. Man vet aldrig fören man testat, och med lite vädjan och tjat kan man ibland få igenom mer än vad man tror.

Tack! Ska försöka, bara jag lyckas få tag på den där människan. Tyvärr är jag inte så bra på att tala för min sak eller insistera när jag får ett nej, men ska verkligen försöka.

 

[FeatherCloud]

Sonens sömn har varierat mycket, att han är svår att lägga är som sagt nytt. Gemensamt är att den alltid varit problematiskt, oavsett om han varit svår eller enkel att lägga, vaknat tidigare eller senare, vaknat mycket på natten eller mindre. Den är aldrig bra, men vad som är svårast för stunden varierar oftast. Det vi har märkt är att han alltid går upp tidigt, oavsett när han somnat och oavsett om han sovit bra eller dåligt under natten. Han verkar ha en inbyggd klocka som ringer då.

Nu tycker jag att han verkar trött kring 19, det är mycket gnäll och gnugga sig i ögonen sista timmen. De senaste två nätterna har det dessutom slagit över till gallskrik och han är helt otröstlig, så det är ju inte så att vi hade kunnat leka en timme eller två till. Men skulle jag uppfatta att han inte är trött den tiden så tror jag ett första steg är att börja ha en vila per dag i stället för två. Han sover fortfarande 9-10 och 14-15, och det verkar fortfarande behövas. Men vi är lyhörda på om vi upplever att han är pigg på kvällarna. Just nu tror jag det är andra saker som spökar.

När min sexåring var liten var han svårnattad plus morgonpigg deluxe. Vi la honom 18:30-19 och sen tog det minst en (intensiv) timme innan han gick med på att lägga sig ner och sova. Fick ofta synpunkten att lägga honom senare så han skulle vara trött samt inte vakna så tidigt och jag kan säga att för oss spelade det ingen roll. Senare läggning gav ännu sämre nattsömn och minst lika tidigt uppvak. Tror jag även läste återgivning av studier som visat att tidig läggning var det som paradoxalt nog skapade bäst förutsättningar för lång sömn. Och att vara uppe längre var inte tänkbart, sonen höll igång av alla intryck tills han blev övertrött och hysterisk. Han behövde tidig sänggång, ett nedsläckt sovrum och babblarnas vaggvisa på repeat.

Sen hade iaf jag (pappan inte lika mycket) regler vid nattningen om att man behövde stanna i sin spjälsäng, att man bara fick ha sin nalle och napp om man var stilla och inte busade, etc. Det innebar att jag faktiskt rent fysiskt hindrade honom från att klättra ur (sängen saknade ena långsidan), att jag klappade på honom och sjöng så han skulle slappna av och att jag erbjöd kramar och mys när han blev ledsen (tex för att jag inte gav tillbaka nappen när han buskastat den och fortsatte hoppa jämfota i sängen).

Framåt två års ålder slutade han sova middag och därefter har sömnen varit betydligt bättre. (Han var alltid tydlig när dagsömnen behövde trappas ner, det var så kvällarna blev jobbigare..) Sen 3-årsåldern somnar han oftast inom 5 minuter från lampan släcks och är numera en liten sjusovare

 

[soom]

Det där med sömn. Här har vi också en tvååring som inte vill sova, svårigheten är att SLAPPNA AV. Gör han bara det så går det fort sen. Men han är ändå oerhört mycket lättare än vad storasyster var, det kunde ta uppåt tre timmar med henne. Jag minns alltför tydligt hur otroligt frustrerande det var. Känner med dig @Midsommarblomster

 

[Kilauea]

Besökt sonens blivande skola idag. Han har redan varit där några gånger med förskolan så han hängde ute och lekte och åt glass med sina kompisar, men jag tyckte det var trevligt att få träffa blivande fröknar, fritidspersonal samt få kolla lite.
Min lilla kille håller på att bli stor . Kan knappt vänta, samtidigt som det går så fort.

 

[FeatherCloud]

Besökt sonens blivande skola idag. Han har redan varit där några gånger med förskolan så han hängde ute och lekte och åt glass med sina kompisar, men jag tyckte det var trevligt att få träffa blivande fröknar, fritidspersonal samt få kolla lite.
Min lilla kille håller på att bli stor . Kan knappt vänta, samtidigt som det går så fort.

Det är så himla märkligt att tänka att de här små blivande skolbarnen nyss var små bebisar..! Min telefon ger mig dagligen minnesbilder på en liten knubbig bebis och jag kan bara inte fullt ut förstå att det är samma person som numer klättrar flera meter upp i våra träd, odlar frön, har en hel hoper kompisar, väljer sina egna kläder och kan räkna till 49!

 

[julgrisen]

Mitt barn ska börja skolan till hösten, och det känns inget bra. Hon blev placerad på skolan vi absolut inte ville ha, dessutom utan nån av kompisarna (som blev placerade på skolan vi ville ha). Skulle hon ändå ryckas upp så kan vi lika gärna flytta tyckte vi, så det ska vi göra (tankar som funnits länge men som vi avstått från pga ej velat rycka upp barnet som är en känslig själ). Nya orten har tre skolor. Vi har en mycket tydlig rangordning: skola 1 vill vi ha, skola 2 är ok, skola 3 vill vi inte ha. Vi får skola 2. Besviken och lättad. Känns ok, kan leva med det. Idag får jag, via sociala medier, reda på att en förskola ska renoveras, de barnen ska då placeras på skola 2, och skolbarnen på skola 2 ska placeras på skola 3. Känns nu inte längre ok. Dels för att det då ändå blir den skola vi inte ville, dels för att det blir ytterligare en onödig förändring (ett extra byte av skola), och har skola 3 verkligen plats för 100 extra elever? Så imorgon måste jag försöka få tag på rektorn och fråga om det verkligen inte går att klämma in ett barn till på skola 1 (vi kommer bo 200 m därifrån) Försökte få tag på henne i fredags också, utan framgång. Nån som har haft framgång med nåt sånt nån gång?

Nej men fy vad jobbigt! Jag håller med @Midsommarblomster om att ligga på, var jobbig även om det tar emot. Tror tyvärr att det oftast är det som funkar. Jag är jättedålig på att göra det själv.

 

[Snubbelfot]

Det här med läggning... vi har faktiskt mestadels haft ganska smidiga läggningar hela vägen (det är senare på natten som sömnen varit svajig). Det som vi uppfattat som framgångsfaktorer just för oss är framför allt att ta ner energin, varva ner, i god tid. Sänka ljudet på musik eller tv, byta till lugnare musik eller tv, läsa bok en stund, sänka röstläge, sänka ljuset... alla små bitar för att ta ner energi och tempo. Har de inte varit mottagliga utan bara brötat vidare så har vi tänkt att de inte varit tillräckligt trötta än, då har vi dröjt nån halvtimme eller timme tills de börjat gnugga sig i ögonen.
Sen har vi uppfattat att killarna redan tidigt uppskattat att veta vad som skall hända i närtid. Vi berättar, och tecknar, de saker som är på gång. "Först ska vi byta blöja, sen ska vi klä på pyamas, sen ska vi borsta tänderna, sen ska vi vila." Även potentiellt jobbiga moment i samband med läggning, som ev medicin eller nässpray, blir påtagligt mindre jobbiga och stressande när vi flaggar för dem litet i förväg.
Det är ju jätteindividuellt vad som funkar och inte, men för oss har det varit väldigt positivt.

 

[Midsommarblomster]

Det här med läggning... vi har faktiskt mestadels haft ganska smidiga läggningar hela vägen (det är senare på natten som sömnen varit svajig). Det som vi uppfattat som framgångsfaktorer just för oss är framför allt att ta ner energin, varva ner, i god tid. Sänka ljudet på musik eller tv, byta till lugnare musik eller tv, läsa bok en stund, sänka röstläge, sänka ljuset... alla små bitar för att ta ner energi och tempo. Har de inte varit mottagliga utan bara brötat vidare så har vi tänkt att de inte varit tillräckligt trötta än, då har vi dröjt nån halvtimme eller timme tills de börjat gnugga sig i ögonen.
Sen har vi uppfattat att killarna redan tidigt uppskattat att veta vad som skall hända i närtid. Vi berättar, och tecknar, de saker som är på gång. "Först ska vi byta blöja, sen ska vi klä på pyamas, sen ska vi borsta tänderna, sen ska vi vila." Även potentiellt jobbiga moment i samband med läggning, som ev medicin eller nässpray, blir påtagligt mindre jobbiga och stressande när vi flaggar för dem litet i förväg.
Det är ju jätteindividuellt vad som funkar och inte, men för oss har det varit väldigt positivt.

Håller helt med. Jag har inte tänkt på hur mycket vi gör det kring just läggning, men med dottern pratar vi mycket om vad vi ska göra i vilken ordning och om vi ska träffa någon. Upplever att hon är mycket mer med på banan och positiv när man berättat i förväg. Dyker det upp någon utan att hon är beredd på det kan hon bli lite reserverad ett tag, som om hon blir lite ställd. Har vi pratat om vem vi ska träffa är hon oftast varm i kläderna och social direkt. Det sitter lite i ryggraden nu att prata om vad vi ska göra, men jag ska faktiskt tänka på det vid läggning och att vi också är tydliga mot sonen. Det överraskar mig alltid hur mycket 1-åringar förstår.

 

[Midsommarblomster]

Då går vi in på andra dagen med två timmars sömn i bagaget. Vi har upptäckt blåsor i sonens mun, händer och fötter utöver tandsprickningen. Vi fick även meddelande från förskolan igår om att det går blåsor i munnen, och mina långa funderingar förra veckan kring varför både dottern och brorsonen hade så mycket saliv fick ett svar. Varför hon grät när hon bet i tomat som hon brukar älska, men yoghurt gick bra.

Sonen sover 20 - 30 min intervaller på natten, dagsvilan blir inte längre än så. Han är trött, grinig och har ont. Går och pillar och slår sig mot kinden. Skönt att det snart är helg och att vi inte har några planer, vi skulle behöva varva lite sömn på dagarna. Så håller jag alla tummar och tår för att det går över snabbt för lilleman!

 

[Snubbelfot]

På det dagliga morgonmötet på jobbet nyss kände jag att jag behövde berätta om en anmärkningsvärd sällanhändelse.
-I natt har både killarna och jag sovit rätt bra!
Det blev applåder. De är vana vid att se mig stappla omkring som en zombie, och knappt vara talbar på morgonmötet.

(Nej jag ser absolut ingen trend. Men det är trevligt ändå, helt momentant. )

 

[Dorinda]

På det dagliga morgonmötet på jobbet nyss kände jag att jag behövde berätta om en anmärkningsvärd sällanhändelse.
-I natt har både killarna och jag sovit rätt bra!
Det blev applåder. De är vana vid att se mig stappla omkring som en zombie, och knappt vara talbar på morgonmötet.

(Nej jag ser absolut ingen trend. Men det är trevligt ändå, helt momentant. )

Så skönt med den stämningen på jobbet