Min islandskorsning hade vansinnigt låg premie och köptes för slaktvärde IOM utdömd för lynnesfel.
På 20 år skedde:
- Slog i väggen och fick fraktur ena bak. Bytte box och blev bra.
- Ormbett
- Kvarka
- Kolikkänning
- Problem med luftrören efter kvarka en lång period och medicinerades några ggr
- Hovböld
- Skar upp benet
- Anaplasma
Halvblodet har sinnessjukt hög premie och på 14 år har detta skett:
- Stor del av tungan avbiten
- Trampat in pinne i hoven. Fick böld där trots att vet rensat så gott det gick. Upptäcktes då skelettfel som ger instabilt höger bakknä när det blev överbelastat då han avlastade böld-hoven på andra bak.
- Hög feber av ngt virus.
- Vrickade kota vänster bak när stallarbetare tagit av hästen insektstäcke i bromsinvasion trots att jag upprepade att det inte fick ske dagarna innan då bromsar älskar honom och han får panik utan skydd. Avlastning av VB ger överbelastning av HB.
- Kommer in från hage och släpar ena fram. Muskelskada i bogen.
Halvblodet är mycket känsligare i rörelseapparaten och har mer skelett-defekter och ett bettfel som måste hållas efter. Men trots skelett-issues är han problemfri då han tränas.
Hade jag ridit lika illa som jag gjorde ett gäng år på übertåliga ponnyn hade halvblodet gått sönder.
Den där ponnyn höll sig fräsch under många år på ren tålighet och inte pga mig.
Men att ponnyn var fräsch och ridbar tills han blev 30 år och jag tog bort honom beror även på korrekt och lagom träning. För jag lärde mig ju tack och lov mycket under vår tid ihop.
Däremot var det många veterinärer som reagerade på att han var försäkrad öht och även för rätt högt i vetvård. Samma med sadelutprovaren när jag ville få en Amerigo byggd till honom. Sadeln var väl värd tre ggr så mkt som ponnyn. Verkar ovanligt att ”kasta pengar” på såna individer. Har aldrig mött den reaktionen med mitt halvblod.
