Vad förlåter du och vad förlåter du inte?

Lilla

Trådstartare
Jag vet att frågeställningen är enorm.
Ju äldre jag har blivit ju bättre har jag blivit på att inte döma lika hårt. Vet hur hemskt dåligt man mår när man säger eller gör något som inte är bra. Och hur hårt man dömer sig själv. Ofta med enorm ånger.
Men vilka misstag kan man förlåta? Sådana man själv har gjort? Andra?
Hur tänker ni? Dömer ni hårt eller kan ni ha förståelse även för riktigt dåliga handlingar?
 
Jag är enormt långsint. Kan älta oförrätter i åratal.

Men oftast anser jag att folk gör sitt bästa i aktuell situation. De kunde inte bättre just då. Vi är inte perfekta.

Men sånt folk säger... Jag anser att det som kommer ut ur munnen kommer nånstans ifrån. Har man släppt ut det så finns det där.
Själv är jag noga med att mena det jag säger. Folk omkring mig tenderar att tolka mig. "tanten menade egentligen så här"
De har lett till kollisioner och då är jag inte speciellt förlåtande.
Är jag angripen kan jag vara vass. Och ångrar det inte.
 
Jag vet att frågeställningen är enorm.
Ju äldre jag har blivit ju bättre har jag blivit på att inte döma lika hårt. Vet hur hemskt dåligt man mår när man säger eller gör något som inte är bra. Och hur hårt man dömer sig själv. Ofta med enorm ånger.
Men vilka misstag kan man förlåta? Sådana man själv har gjort? Andra?
Hur tänker ni? Dömer ni hårt eller kan ni ha förståelse även för riktigt dåliga handlingar?
Jag är nog mer krass så förlåta eller inte är inte den stora frågan. Men inte långsint heller, även om andra kanske skulle kalla det just så.

Det folk har gjort eller har sagt finns där för alltid. Då hände det. Och det påverkar för evigt det förhållningssätt jag har till personerna, min uppfattning om dem. Det är lite oavsett om jag har förståelse eller inte. I nästa möte påverkar det som hänt i tidigare möten.

Sen om det är nåt som sagts eller gjorts och personen ångrar det så att jag uppfattar det som en riktig ånger, så kan betydelsen minska lite fortare. Men den försvinner inte.
 
Jag vet att frågeställningen är enorm.
Ju äldre jag har blivit ju bättre har jag blivit på att inte döma lika hårt. Vet hur hemskt dåligt man mår när man säger eller gör något som inte är bra. Och hur hårt man dömer sig själv. Ofta med enorm ånger.
Men vilka misstag kan man förlåta? Sådana man själv har gjort? Andra?
Hur tänker ni? Dömer ni hårt eller kan ni ha förståelse även för riktigt dåliga handlingar?

Jag har varit väldigt förlåtande, förlät ett hemskt svek för flera år sen. Efter det har jag blivit hårdare, jag tar ingen skit längre :) och jag mår så mycket bättre av att sätta gränser.
Men det är svårt!
 
För mig handlar det inte så mycket om just vad en person har gjort utan hur h*n har hanterat det efteråt och vilket motiv h*n hade att göra det h*n gjorde. Handlingar som genomförs medvetet och utan ånger och ursäkter efteråt förlåter jag inte, oavsett hur litet det må vara. Däremot kan jag förlåta ganska mycket om det inte gjordes med uppsåt, att personen var väldigt ångerfull efteråt, bad om förlåtelse och gjorde uppriktiga förändringar hos sig själv för att det inte ska upprepas. Vi gör alla misstag, mer eller mindre allvarliga, det viktiga är vad som händer efteråt.
 
Jag dömer mig oftast hårdast själv.
Jag försöker att förstå folks handlingar. Och så länge man är människa kommer man att göra misstag.
Ibland har jag sårat folk för att jag har blivit missförstådd. Jag har verkligen inte menat som de har uppfattat det. Och samma åt andra hållet.
Då måste man ju lyssna och för min egen skull och även pga hur jag själv vill bli bemött så väljer jag ofta att godta förklaringen.

Sen finns det ju andra saker jag inte skulle förlåta. Som otrohets, djurplågeri, misshandel, mord och liknande.
 
För mig handlar det inte så mycket om just vad en person har gjort utan hur h*n har hanterat det efteråt och vilket motiv h*n hade att göra det h*n gjorde. Handlingar som genomförs medvetet och utan ånger och ursäkter efteråt förlåter jag inte, oavsett hur litet det må vara. Däremot kan jag förlåta ganska mycket om det inte gjordes med uppsåt, att personen var väldigt ångerfull efteråt, bad om förlåtelse och gjorde uppriktiga förändringar hos sig själv för att det inte ska upprepas. Vi gör alla misstag, mer eller mindre allvarliga, det viktiga är vad som händer efteråt.
Håller helt med dig!🙏
 
För mig handlar det inte så mycket om just vad en person har gjort utan hur h*n har hanterat det efteråt och vilket motiv h*n hade att göra det h*n gjorde. Handlingar som genomförs medvetet och utan ånger och ursäkter efteråt förlåter jag inte, oavsett hur litet det må vara. Däremot kan jag förlåta ganska mycket om det inte gjordes med uppsåt, att personen var väldigt ångerfull efteråt, bad om förlåtelse och gjorde uppriktiga förändringar hos sig själv för att det inte ska upprepas. Vi gör alla misstag, mer eller mindre allvarliga, det viktiga är vad som händer efteråt.
Helt enig!
 
För mig handlar det inte så mycket om just vad en person har gjort utan hur h*n har hanterat det efteråt och vilket motiv h*n hade att göra det h*n gjorde. Handlingar som genomförs medvetet och utan ånger och ursäkter efteråt förlåter jag inte, oavsett hur litet det må vara. Däremot kan jag förlåta ganska mycket om det inte gjordes med uppsåt, att personen var väldigt ångerfull efteråt, bad om förlåtelse och gjorde uppriktiga förändringar hos sig själv för att det inte ska upprepas. Vi gör alla misstag, mer eller mindre allvarliga, det viktiga är vad som händer efteråt.
Tillägg: I kategorin saker jag inte förlåter oavsett vad är saker som bokstavligen förstör en annan människas liv, tex grova övergrepp av olika slag.
 
Jag vet att frågeställningen är enorm.
Ju äldre jag har blivit ju bättre har jag blivit på att inte döma lika hårt. Vet hur hemskt dåligt man mår när man säger eller gör något som inte är bra. Och hur hårt man dömer sig själv. Ofta med enorm ånger.
Men vilka misstag kan man förlåta? Sådana man själv har gjort? Andra?
Hur tänker ni? Dömer ni hårt eller kan ni ha förståelse även för riktigt dåliga handlingar?

Jag är nog generellt förlåtande mot andra, men det som är svårast att förlåta är för mig antagligen upprepade svek om samma sak.
 
Jag går in med en någorlunda öppen och positiv attityd till människor och tycker att jag ger dem ganska många chanser även när de gjort något kasst mot mig eller betett sig trist på andra sätt. ("betett sig trist" inom rimliga ramar förstås.)

Men till sist så passeras gränsen en gång för mycket eller för tydligt. Och bara ordet "förlåt" räcker inte långt om det inte visas i handling att det också betyder något, en konkret och synlig ansträngning för att inte göra om samma sak. Så om motsvarande trista beteende ändå upprepas trots att vi pratat om det - då slutar det förr eller senare med goodbye. Och då förblir det så tills helvetet fryser till is.

Generellt har det för mig en stor betydelse att någon från början visar en insikt och vilja att lyssna och försöka ta in den sårades/skadades perspektiv. Brister det redan där, så finns det ingen direkt anledning att försöka igen.
 
Det är svårt att såra mig tror jag. Det är väldigt få människor som är så viktiga för mig att jag bryr mig om vad de gör eller säger, så jag förlåter lätt och fortsätter som vanligt bara. Rätt ofta har folk påpekat att jag tydligen borde ha blivit upprörd eller tagit åt mig av något men det har svävat helt över mitt huvud, och även om något stör mig en aning är det sällan värt energin för mig.
De få gånger jag blir arg eller ledsen går det också över fort.

Som någon annan skrev är det betydligt svårare att förlåta om någon gör illa en person jag tycker om.
Göra ont mot djur är totalt oförlåtligt, men det skulle mig veterligen inte någon av mina vänner göra så där känns det rätt m00t. En person som inte står mig nära behöver jag liksom inte förlåta, där kvittar det ju.
 
Jag tar ingen skit, eller om jag väljer att ta skiten så avlägsnar jag problemet ur mitt liv. Jag orkar inte med negativ energi. Men jag är väldigt förlåtande, om personen förtjänar det. Det tar alldeles för mycket energi att vara arg/sur. Jag har några personer jag INTE tål, men de får noll procent utrymme i mitt liv. Jag mår bättre av att ha bra folk runt mig helt enkelt!
 
Funderar vidare.
Folk sombeter sig oacceptabelt utesluter jag helst från mitt umgänge. Ägnar dem inte mer tanke.
Där ingår inte förlåtelse i paletten. Jag bara skiter i dem.

Om jag verkligen måste träffa dem ignorerar jag så gott jag kan.
Förlåter inte så lätt. Men småsaker låter jag bero.
 
Jag förlåter så mycket, nog för mycket. Orkar inte vara långsint.

Men jag har undantag.
Jag kommer aldrig förlåta de som slog mig, ströp mig, var otrogna, torterade mig mentalt eller utnyttjade mig.
 
Jag vet inte riktigt. Det händer inte så mycket runt mig att förlåta. Blir sällan sviken eller dåligt behandlad egentligen.
Eller så är jag bara kass på att upptäcka det i kombination med att vara lite naiv. 😅
Har aldrig behövt tänka i banorna att förlåta människor.
 
Jag vet inte riktigt. Det händer inte så mycket runt mig att förlåta. Blir sällan sviken eller dåligt behandlad egentligen.
Eller så är jag bara kass på att upptäcka det i kombination med att vara lite naiv. 😅
Har aldrig behövt tänka i banorna att förlåta människor.
Lite lika här egentligen men det finns en sak ändå.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Trigger varning om psykisk ohälsa. Kort fattat historia, så har jag sen redan som barn mått dåligt till och från. Problem med skolgång...
Svar
18
· Visningar
1 014
Senast: Rosett
·
Bukefalos Jag tror detta passar bäst under Bukefalos men annars får moderator gärna flytta den eller ta bort om det på något sätt skulle vara...
Svar
5
· Visningar
607
Senast: Shaggy
·
Kropp & Själ Natten till igår fick jag ett samtal om att en nära anhörig från ingenstans försökt ta sitt eget liv. Det kom som en chock för alla...
2
Svar
24
· Visningar
1 708
Senast: Twihard
·
Kropp & Själ Jag är lite nyfiken på hur det ser ut runt om i landet, då jag själv upplevt att den vård man erbjuds kan variera väldigt beroende på...
2 3 4
Svar
69
· Visningar
3 026
Senast: corzette
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp