Sv: Vad ar svenska ryttare duktiga pa?
*kl*
Jag tror vi har en ganska bra grund att stå på. Kan bara utgå från mig själv. När jag var 7 år så började jag på ridskola. Hela första terminen fick man gå i ledargrupp, d.v.s. nån ledde hästen åt en. Man fick inte röra tyglarna för att inte sitta och hänga i munnen på hästen och använda tygeln som nåt man höll fast sig i. Istället gick det ut på sits och balans som övades genom roliga övningar och lek. Mot slutet av första terminen fick man börja använda tyglarna om ridläraren bedömde att man var tillräckligt stadig i sadeln för det och nästa termin fick man gå i grupp ett där man lärde sig att rida lätt, ridvägar och att kontrollera hästen. Jag minns det här som en underbart rolig tid och det gav mig i alla fall en bra start och en sits som var ganska oberoende av handen. I grupp två fick man lära sig galoppera bl.a.
När man gick i grupp ett och två så kunde man vara med på tävling som gick ut på att visa att man kunde kontrollera hästen. Exempelvis låg påsar på bomstöd på hinderstöd. Dessa skulle man rida slalom mellan och göra en prydlig halt vid varje bomstöd och peta ner påsen på marken med ett ridspö. Nästa station var att flytta bollar från en tunna till en annan och så låg det bommar på marken som man skulle rida hästen över i skritt eller trav och stå i prydlig fältsits. Slog hästen i nån bom så fick man poängavdrag. Man fick gå banan med en ridlärare innan och det var en häftig känsla att få rida hästen själv i manegen men en medhjälpare stod standby såklart att rycka in om nåt hände. Sits och genomförande bedömdes vid sidan av poängen man fick för att peta ner påsar och annat. Alla fick komma med på prisutdelningen, till fots, och fick diplom. Genom detta blev tävling ganska avdramatiserat också.
Jag minns den här tiden med glädje och hade jättekul under mina första år på ridskolan samtidigt som jag fick en väldigt bra grund och jag fick en bra grundsits och hade väldigt kul samtidigt.