Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Nja, hon skriver att hon har en känsla av att något är galet. Kan ju hålla med om att hästen bajsar halv meter från vanliga stället inte är ett symtom, men känslan att något är galet är det och den ska man lyssna på. Det är faktiskt din skyldighet som hästägare att läsa av hur din häst mår anser jag.Om vi tittar på TS så anger hon att hästen skiter 0,5 m från normala stället samt blivit mjukare i sättet. Att i det läget börja prata om skador påå halskotpelaren och andra hemska åkommor när inga tydliga symptom på fel finns bygger enligt mig mest på hästhypokondrin snarare än hjälper ägaren. Magkänsla är viktigt men man måste hela tiden värdera om den är rimlig. Hade jag gått på den typen av symptom TS beskriver hade min häst bott på kliniken.
Att börja prata om erlichias och halskotpelaren för att hästen bajsat på fel ställe och är snällare än vanligt låter... helt galet. Visst har man en magkänsla när det gäller sin häst, som man ska lyssna på, men att börja spekulera i sådana sjukdomar känns helt befängt.
Men herregud! Det är ingen som har försökt att diagnosticera TS häst, utan vi beskrev att vi har haft KÄNSLAN att något är fel, precis som TS skrev. Sedan vad känslan ledde till spelar ju ingen roll, läs vad vi skriver!!!!Håller helt med, jag är helt förundrad
Herregud på dig själv du .Men herregud! Det är ingen som har försökt att diagnosticera TS häst, utan vi beskrev att vi har haft KÄNSLAN att något är fel, precis som TS skrev. Sedan vad känslan ledde till spelar ju ingen roll, läs vad vi skriver!!!!
Vad är det med min häst?
Har ett sto på 15 år som plötsligt är annorlunda, och jag kan inte sätta fingret på vad det är för fel. Det finns inget tydligt att ta på, bara en känsla av att nåt är galet. Små, små saker, som att hon, som alltid bajsar på exakt samma ställe i boxen, plötsligt lagt en hög en knapp halvmeter från vanliga stället. Och att hon, som i vanliga fall är en riktig bitch, plötsligt blivit en mjukis...
Har kollat allt jag kan, som temp, andning, benen är svala och torra, hon äter och dricker som hon brukar, och bajset är regelbundet och av bra konsistens, om är lagt på ett annat ställe då. Inte stel eller öm i muskler, inget konstigt med hovar. Riden i förrgår, var som vanligt.
Det enda jag nu har kvar att tänka mig är att det är en brunst på gång, men det känns som en lite väl enkel förklaring?
Ge mig tips på vad jag kan kolla mer; känns väldigt knepigt att ringa till veterinären och säga att dom ska komma för min häst blivit en mjukis...
Mvh Milene
Ja det kan det vara. Har dålig koll på brunsterna här då vi bara har tjejer på gården fn.......Jag hade ett sto som i perioder inte kändes helt 100 enligt magkänslan. Det visade sig vara "mensvärk" så det var bara att ta en skrittur de dåliga dagarna :-)
Jag bad om lite tips på sånt man kanske inte tänker på direkt, och det har jag fått. Ibland blir det stopp i tanken och då kan man behöva få bolla lite så man kommer vidare.Att börja prata om erlichias och halskotpelaren för att hästen bajsat på fel ställe och är snällare än vanligt låter... helt galet. Visst har man en magkänsla när det gäller sin häst, som man ska lyssna på, men att börja spekulera i sådana sjukdomar känns helt befängt.
Men det är ju ingen som sagt att man inte ska läsa av sin häst. Det jag sagt är att man måste värdera sin känsla och inte handla på ren rädsla. Jag har massor av gånger haft känslan av att något är fel där jag insett att jag får trycka undan min skräck och fortsätta som vanligt tills det finns något att gå på. Min rädsla för att det ska hända min häst något får inte mynna ut i att jag lindar in henne i bomull och förhindrar henne från att vara häst. Det får heller inte innebära att hon ska få klippkort hos veterinären. Det gynnar varken mig, henne eller övriga hästägare som får ökade premier på sina försäkringar.Nja, hon skriver att hon har en känsla av att något är galet. Kan ju hålla med om att hästen bajsar halv meter från vanliga stället inte är ett symtom, men känslan att något är galet är det och den ska man lyssna på. Det är faktiskt din skyldighet som hästägare att läsa av hur din häst mår anser jag.
Sedan tror jag vi hästägare som känner våra hästar väl omedvetet kan läsa av hästens "painface"
Det är också en bra in-put; att inte tro det värsta jämt. Jag vet att jag har för mycket katastroftänk och att jag behöver jobba med den biten, men samtidigt har jag en del tråkigheter med mig i bagaget och en rädsla att inte mina djur ska må bra, och då blir det lätt för mycket analyserande av allt.Men det är ju ingen som sagt att man inte ska läsa av sin häst. Det jag sagt är att man måste värdera sin känsla och inte handla på ren rädsla. Jag har massor av gånger haft känslan av att något är fel där jag insett att jag får trycka undan min skräck och fortsätta som vanligt tills det finns något att gå på. Min rädsla för att det ska hända min häst något får inte mynna ut i att jag lindar in henne i bomull och förhindrar henne från att vara häst. Det får heller inte innebära att hon ska få klippkort hos veterinären. Det gynnar varken mig, henne eller övriga hästägare som får ökade premier på sina försäkringar.