Sv: Uttråkad på mammaledigheten
Kvinnofråga vet jag inte om det är men att vi på något sätt är "omprogramerade" mot de som hade barn på 50-60-talet vi är vana vid att ha ett arbete som ger stimulans vi är vana vid att ha arbetskamrater och utan detta har vi helt plötsligt inget att prata om.
Jag är ju sjukpensionär och har samma känningar som vid barnledigheterna att jag har inget att samtala om, jag har inget att berätta. För hur kul är det att berätta att idag har jag orkat stoppa i diskmaskinen och dammsuga fast jag var tvungen att vila lite emellan.
Det är ungefär lika kul som att redovisa antalet blöjor man bytt och hur många nerkräkta tshirtar man bytt under dagen.
Jag kände mig aldrig ensam trots att jag bor i en by som förmodligen har mindre befolkning än din gata i Stockholm, men jag kände mig utan händelser att prata om.
*Mimmipigg, du ville ha det till en kvinnofråga... Ja, kanske, men det är inte det att jag är less på att stryka tvätt etc. Problemet är ju att allt här hemma redan är gjort (tvätten är tvättad, disken är diskad, gardinerna är sydda osv osv osv...). Har du sett mina husbilder förstår du nog
Kvinnofråga vet jag inte om det är men att vi på något sätt är "omprogramerade" mot de som hade barn på 50-60-talet vi är vana vid att ha ett arbete som ger stimulans vi är vana vid att ha arbetskamrater och utan detta har vi helt plötsligt inget att prata om.
Jag är ju sjukpensionär och har samma känningar som vid barnledigheterna att jag har inget att samtala om, jag har inget att berätta. För hur kul är det att berätta att idag har jag orkat stoppa i diskmaskinen och dammsuga fast jag var tvungen att vila lite emellan.
Det är ungefär lika kul som att redovisa antalet blöjor man bytt och hur många nerkräkta tshirtar man bytt under dagen.
Jag kände mig aldrig ensam trots att jag bor i en by som förmodligen har mindre befolkning än din gata i Stockholm, men jag kände mig utan händelser att prata om.