Utbytesstudent i USA?

[Lena Furberg]

Någon här som varit utbytesstudent (eller har barn som varit) i USA? Fffa Californien; San Diego, Santa Barbara etc. Men var som helst i landet är intressant :-) Bra och dåligt, allt är av intresse!

 

[lizan]

Inte utbytes, men pluggade en termin på UC Santa Barbara... FAst det är nog inte så representativt eftersom jag också bodde hos mina föräldrar osv...

 

[Lena Furberg]

Inte utbytes, men pluggade en termin på UC Santa Barbara... FAst det är nog inte så representativt eftersom jag också bodde hos mina föräldrar osv...

Hur gammal var du då?
Vi har bott i San Diego flera år tidigare, men senast var dottern bara ett år gammal och minns inget av det.
Vad tyckte du om att gå i skola i Californien? Är du en väldigt social person?

 

[mackan]

Hur gammal var du då?
Vi har bott i San Diego flera år tidigare, men senast var dottern bara ett år gammal och minns inget av det.
Vad tyckte du om att gå i skola i Californien? Är du en väldigt social person?

Vad är det du undrar över specifikt ? Har lite svårt att tolka vad du egentligen undrar/vill fråga ?

 

[Ramona]

Jag gick inte på någon skola, men jag var över och tävlade en sommar i Ocenside när jag var 16 år. Jag tyckte att det gav mig skitmycket. Jag lärde väl mig inte så mycket om hästar precis, men jag hade jättekul med alla människor. Men så är jag social och vågar prata med alla. Jag volunteerade på Stephen Birch Aquarium dessutom för att ha någonting att göra och det var skitkul. Lärde känna massor med roliga folk där, även om jag inte har någon kontakt med dem alls idag.

 

[niardasp]

Jag var utbytesstudent på high school i Arkansas 2009/2010. Vet inte riktigt vad du efterfrågar men fråga så ska jag försöka svara

 

[Lena Furberg]

Vad är det du undrar över specifikt ? Har lite svårt att tolka vad du egentligen undrar/vill fråga ?

Jag vill mest höra erfarenheter; positiva såväl som negativa. Det är ju en rätt stor grej att åka över ett år som tämligen ung, även om jag ser det som en otrolig erfarenhet. Där finns också ett stort urval av länder och städer; i vårt fall är Californien mest intressant men jag kan även tänka mig Sydney och Kapstaden. Alltså inte jag själv som ska åka (tyvärr...) utan dottern.

 

[Lena Furberg]

Jag var utbytesstudent på high school i Arkansas 2009/2010. Vet inte riktigt vad du efterfrågar men fråga så ska jag försöka svara

Jag vet inte heller vad jag specifikt undrar över, mer än rent allmänt. Hur det var att komma dit som tonåring; jag har själv bott i USA många år men som vuxen och har ingen erfarenhet alls av "klimatet" i skolan t.ex.

 

[mackan]

Jag vill mest höra erfarenheter; positiva såväl som negativa. Det är ju en rätt stor grej att åka över ett år som tämligen ung, även om jag ser det som en otrolig erfarenhet. Där finns också ett stort urval av länder och städer; i vårt fall är Californien mest intressant men jag kan även tänka mig Sydney och Kapstaden. Alltså inte jag själv som ska åka (tyvärr...) utan dottern.

Ok så utbyteserf allmänt alltså, inte bara USA och helst CA och inte i övrigt främst USA ?
Jag tolkade din post som att det var främst CA du avsåg men att övriga stater även kunde vara intressant, men du menar alltså utöver det även övriga Vissa andra delar av världen eller
Svårt som sagt att veta riktigt vad du efterlyser för svar ?

 

[niardasp]

Jag vet inte heller vad jag specifikt undrar över, mer än rent allmänt. Hur det var att komma dit som tonåring; jag har själv bott i USA många år men som vuxen och har ingen erfarenhet alls av "klimatet" i skolan t.ex.

Jag åkte dit som 18-åring efter andra året på gymnasiet. I mångt och mycket var det positivt att vara 18 eftersom jag ju då räknades som myndig. Vi hade ofta grejer i skolan som målsman var tvungen att skriva under, t.ex. när läraren ville visa filmer som hade en viss rating eller om man var tvungen att gå tidigare en dag. Då kunde jag skriva under de grejerna själv. Samtidigt var jag bland de äldsta på min high school och det märks såklart när man är i den åldern. Generellt skulle jag också säga att amerikanska high school ungdomar är lite mer omogna och mindre självständiga än svenska dito. Detta på grund av att de oftast är hårdare hållna hemifrån än vad jag upplever svenska tonåringar vara.

Alla i skolan var hur trevliga som helst mot mig. Jag bodde i en småstad mitt i bibelbältet och många har dålig koll på livet utanför den egna staten och framför allt utanför USA. De var därför väldigt nyfikna på allting och den vanligaste frågan var ifall vi har McDonalds i Sverige eller inte Det är lite som i filmerna det vill säga det finns vissa klickar - de coola, teaternördarna, sportkillarna och -tjejerna osv. Mina lärare var även de väldigt tillmötesgående och nyfikna. Eftersom det var ett så litet samhälle och liten skola visste alla vem jag var och vad jag gjorde, vilket kan vara både positivt och negativt såklart.

Jag upplever amerikanerna generellt som ytliga. De har redan sina kompisar och gäng och det är svårt att ta sig in där. Man kan absolut få kompisar men det är svårt att behålla dem när man åker hem igen. Undantag finns såklart men överlag får man många ytliga kompisar att hänga med i skolan men få nära vänner. Mina närmsta vänner var andra utbytesstudenter (vi var 5 på min skola) och jag har fortfarande kontakt med dem.

Det här med värdfamilj är ju spännande också. Jag hade tur och kom till en jättebra familj som jag trivdes med. Jag har hälsat på flera gånger efter att jag åkte hem. Man ska dock vara medveten om att under förutsättning att man åker med en organisation har man rätt att byta familj ifall man inte trivs, något man absolut ska utnyttja om det krävs. Att bo ett år i ett hem man inte trivs i fungerar väldigt dåligt och kommer förstöra upplevelsen.

Överlag måste man vara beredd på att vara mer flexibel och mer anpassningsbar än vad man kanske tror från början. Nu beror det säkert mycket på vart i landet man hamnar men kultur och värderingar kan skilja sig rätt så rejält från Sverige. Vissa grejer kanske man inte pratar om och man får vara beredd på att gå i kyrkan till exempel. Personligen tycker jag ju att allt detta är del i varför man åker - att man vill uppleva något nytt och är beredd på att integrera eller till och med assimilera sig i samhället. Det är ju bara för en kort tid och det är spännande att se på nära håll hur fundamentalt annorlunda vissa saker kan vara från vad man är van vid. I mitt fall var det ju då framför allt religionen och de värderingar som följer med i och med det.

Jag har hela mitt liv varit väldigt blyg. Knappt vågat prata med lärare eller okända människor. Året i USA förändrade mig helt och hållet. Jag blev tvungen att prata med främlingar och dessutom på ett annat språk. Jag blev väldigt socialt kompetent tack vare detta och det har hjälpt mig mycket i livet sen dess. För min personliga utveckling är det troligtvis det bästa beslut jag tagit! Om jag någon gång får barn hoppas jag att de vill göra en liknande grej.

Det blev visst ganska långt det här, men detta är vad jag kommer på såhär på rak arm. Kan säkert skriva tio uppsatser till om det skulle krävas. Fråga vidare om det är något du eller dotter funderar på!

 

[Lena Furberg]

Ok så utbyteserf allmänt alltså, inte bara USA och helst CA och inte i övrigt främst USA ?
Jag tolkade din post som att det var främst CA du avsåg men att övriga stater även kunde vara intressant, men du menar alltså utöver det även övriga Vissa andra delar av världen eller
Svårt som sagt att veta riktigt vad du efterlyser för svar ?

Förlåt luddigheten! Ämnet kom upp idag efter en temadag i skolan. Dottern vill helst till San Diego då vi bott där förut och platsen har en lite nostalgisk air pga detta. Får jag vara med på ett hörn puffar jag gärna för andra platser också, både i USA men också Australien och Sydafrika . Jag känner ingen som själv varit utbytesstudent eller har barn som varit det så jag vill gärna höra erfarenheter.

 

[Lena Furberg]

Jag åkte dit som 18-åring efter andra året på gymnasiet. I mångt och mycket var det positivt att vara 18 eftersom jag ju då räknades som myndig. Vi hade ofta grejer i skolan som målsman var tvungen att skriva under, t.ex. när läraren ville visa filmer som hade en viss rating eller om man var tvungen att gå tidigare en dag. Då kunde jag skriva under de grejerna själv. Samtidigt var jag bland de äldsta på min high school och det märks såklart när man är i den åldern. Generellt skulle jag också säga att amerikanska high school ungdomar är lite mer omogna och mindre självständiga än svenska dito. Detta på grund av att de oftast är hårdare hållna hemifrån än vad jag upplever svenska tonåringar vara.

Alla i skolan var hur trevliga som helst mot mig. Jag bodde i en småstad mitt i bibelbältet och många har dålig koll på livet utanför den egna staten och framför allt utanför USA. De var därför väldigt nyfikna på allting och den vanligaste frågan var ifall vi har McDonalds i Sverige eller inte Det är lite som i filmerna det vill säga det finns vissa klickar - de coola, teaternördarna, sportkillarna och -tjejerna osv. Mina lärare var även de väldigt tillmötesgående och nyfikna. Eftersom det var ett så litet samhälle och liten skola visste alla vem jag var och vad jag gjorde, vilket kan vara både positivt och negativt såklart.

Jag upplever amerikanerna generellt som ytliga. De har redan sina kompisar och gäng och det är svårt att ta sig in där. Man kan absolut få kompisar men det är svårt att behålla dem när man åker hem igen. Undantag finns såklart men överlag får man många ytliga kompisar att hänga med i skolan men få nära vänner. Mina närmsta vänner var andra utbytesstudenter (vi var 5 på min skola) och jag har fortfarande kontakt med dem.

Det här med värdfamilj är ju spännande också. Jag hade tur och kom till en jättebra familj som jag trivdes med. Jag har hälsat på flera gånger efter att jag åkte hem. Man ska dock vara medveten om att under förutsättning att man åker med en organisation har man rätt att byta familj ifall man inte trivs, något man absolut ska utnyttja om det krävs. Att bo ett år i ett hem man inte trivs i fungerar väldigt dåligt och kommer förstöra upplevelsen.

Överlag måste man vara beredd på att vara mer flexibel och mer anpassningsbar än vad man kanske tror från början. Nu beror det säkert mycket på vart i landet man hamnar men kultur och värderingar kan skilja sig rätt så rejält från Sverige. Vissa grejer kanske man inte pratar om och man får vara beredd på att gå i kyrkan till exempel. Personligen tycker jag ju att allt detta är del i varför man åker - att man vill uppleva något nytt och är beredd på att integrera eller till och med assimilera sig i samhället. Det är ju bara för en kort tid och det är spännande att se på nära håll hur fundamentalt annorlunda vissa saker kan vara från vad man är van vid. I mitt fall var det ju då framför allt religionen och de värderingar som följer med i och med det.

Jag har hela mitt liv varit väldigt blyg. Knappt vågat prata med lärare eller okända människor. Året i USA förändrade mig helt och hållet. Jag blev tvungen att prata med främlingar och dessutom på ett annat språk. Jag blev väldigt socialt kompetent tack vare detta och det har hjälpt mig mycket i livet sen dess. För min personliga utveckling är det troligtvis det bästa beslut jag tagit! Om jag någon gång får barn hoppas jag att de vill göra en liknande grej.

Det blev visst ganska långt det här, men detta är vad jag kommer på såhär på rak arm. Kan säkert skriva tio uppsatser till om det skulle krävas. Fråga vidare om det är något du eller dotter funderar på!

Tack!!!!!

 

[niardasp]

Förlåt luddigheten! Ämnet kom upp idag efter en temadag i skolan. Dottern vill helst till San Diego då vi bott där förut och platsen har en lite nostalgisk air pga detta. Får jag vara med på ett hörn puffar jag gärna för andra platser också, både i USA men också Australien och Sydafrika . Jag känner ingen som själv varit utbytesstudent eller har barn som varit det så jag vill gärna höra erfarenheter.

Om jag vore du hade jag fortsatt puffa för ett annat ställe än det hon redan känner till min pappa gjorde som du. Han bodde i CA under en period (och vi har varit där mycket under min uppväxt) och tyckte absolut att jag skulle åka någon helt annanstans. Han blev helt lyrisk när jag blev placerad mitt ute i ingenstans Jag önskade alltså inte varken stat eller region.

Och San Diego/Santa Barbara/Los Angeles är ju väldigt populära att åka till som collegestudent så om inte annat kanske hon kan prova det senare i livet.

 

[Madick]

Jag var utbytesstudent i Albuquerque, NM. Fantastiskt år och jag har fortfarande vänner där 20 år senare. Min son ska åka mellan 9an och gymnasiet.

 

[Ramona]

Får jag vara med på ett hörn puffar jag gärna för andra platser också, både i USA men också Australien och Sydafrika .

Du vet att Sydafrika är ett av världens farligaste länder va? Jag hade inte skickat min tonårsdotter dit själv.

Jag har massor med kompisar som varit utbytesstudenter och alla har haft väldigt roligt och lärt sig massor. De tycker att det varit lärorikt. Mina grannar har två döttrar och den ena var i USA förr förra året och den andra är där nu. De verkar väldigt nöjda.

 

[Jerseyite]

Jag var utbytesstudent på UC Berkeley när jag var nästan färdig med min svenska kandidatexamen. Tyckte det var både bra och dåligt. En del otroligt duktiga professorer men undervisningen kändes väldigt ojämn mellan olika kurser och institutioner. (Fattar fortfarande inte hur man kan få betyg C i en kurs där 100% av betyget är tentan och man har 99/100 på tentan. ) Väldigt många svenskar i Kalifornien överlag, så vill man ha en "immersive experience" skulle jag välja en annan delstat. Jag insåg nyss att du nog menar utbytesstudent på gymnasienivå och inte på högskolenivå så jag slutar här.

 

[Lena Furberg]

Du vet att Sydafrika är ett av världens farligaste länder va? Jag hade inte skickat min tonårsdotter dit själv.

Jag har massor med kompisar som varit utbytesstudenter och alla har haft väldigt roligt och lärt sig massor. De tycker att det varit lärorikt. Mina grannar har två döttrar och den ena var i USA förr förra året och den andra är där nu. De verkar väldigt nöjda.

Jo... Hade jag själv fått välja hade det nog blivit Sydney.

 

[Lena Furberg]

Jag var utbytesstudent på UC Berkeley när jag var nästan färdig med min svenska kandidatexamen. Tyckte det var både bra och dåligt. En del otroligt duktiga professorer men undervisningen kändes väldigt ojämn mellan olika kurser och institutioner. (Fattar fortfarande inte hur man kan få betyg C i en kurs där 100% av betyget är tentan och man har 99/100 på tentan. ) Väldigt många svenskar i Kalifornien överlag, så vill man ha en "immersive experience" skulle jag välja en annan delstat. Jag insåg nyss att du nog menar utbytesstudent på gymnasienivå och inte på högskolenivå så jag slutar här.

Vi är nyfikna på bäggedera - hela den här tanken kom upp igår så vi har inga spikade planer på när och vart

Själv är jag mest nojig över att mitt BARN ev ska åka iväg på det här viset - samtidigt som jag hejar på och inser hur nyttigt och roligt det skulle vara för henne.

 

[Lena Furberg]

Nu har funderingarna övergått till dilemmat med gymnasiet..... Att gå 2:an eller 3:an med årskullen under ens "egen"....... För året i USA räknas knappast in i gymnasiebetyget?

 

[Madick]

Nu har funderingarna övergått till dilemmat med gymnasiet..... Att gå 2:an eller 3:an med årskullen under ens "egen"....... För året i USA räknas knappast in i gymnasiebetyget?

Just därför får min son åka direkt efter 9an. Jag platsade liksom aldrig riktigt i nån klass i gymnasiet efter att ha "gått om" ett år liksom. Dessutom får man i de flesta skolor ändå inte gå som Senior i USA så man går ut High School, utan går som Junior och med yngre kamrater.