"Tyvärr är det inte skornas vara eller icke vara som skadar hästen, utan det är mer vårat sätt vi hanterar situationen på. För de som använder hovlslagare utan kompetens för att de är billiga, kan få betala en dyr peng för det i slutändan"
Har bara använt utbildade och godkända hovslagare, vissa dyrare än andra. Ska vi ta ena som exempel så vet jag att han förbättrade kvalitén hos en nordsvensk som knappt kunde ha skor (hovarna var så flisiga att han trodde mest på barfota eller limmade skor; men han valde att varmsko istället och hovarna blev bättre och bättre). Denna häst fick BÄTTRE kvalité av en kunnig hovslagare, men det betyder inte att kvalitén är BRA som i "så bra det bara kan bli på den hästen".
Samma hovslagare tog ner hovväggen väldigt ojämnt när han verkade min häst direkt efter att ha plockat av skorna; så jag insåg att jag inte kunde lita på honom att barfotaverka min häst riktigt. Någon vecka senare hade vi två halta hästar i stallet när han varit där. Ena hade börjat blöda lite på ena hoven, den andra hade blödit lite mera rejält på båda hovarna han verkade.
Vad jag reagerar på är att man spikar in i sulan oberört, och att man verkar så hårt?! Här klagar hovslagarna på Strasser (som jag själv inte heller är förtjust i), när de själva tar i så att de kommer åt den levande vävnaden?!
Så som jag har lärt mig att verka så finns det INGEN risk att hästen börjar blöda, ingen risk för sömstick eller ömhet framkallade av verkning (ok, sömstick är omöjligt utan skor, men det är en del av poängen!). Så varför de utbildade hovslagarna gaddar ihop sig och säger att "det är helt normalt att det börjar blöda lite ibland, det störs inte hästen av" och "man kan sko in i sulan, bara man vet vad man gör" har jag ingen aning om; i mina öron låter det helt befängt. Man ska vara jädrigt klumpig om man får en hov att blöda, eller så är det en VÄLDIGT skör hov man håller i.
Och som Emindy sa till mig på mailen, i en av handledningsböckerna för hovslagarskolorna i Sverige så står det tydligen att man INTE behöver ta ned hörnstöden på en häst som ska gå barfota; medans barfotasidan hävdar att hörnstöden kan skapa ömhet hos hästen. Hur kommer det sig att hovslagarna inte vet om detta?
Och hur vet man att hörnstöden kan skapa ömhet? Troligen genom att hästen slutar ömma när man tagit ner dem i sulnivå. Det behövs inga undersökningar för att kunna observera detta! Vad har hänt med folkets sunda förnuft? Är det INGEN som litar på sin egna uppfattningsförmåga längre?
Men man kan väl inte ta hovslagarskolornas material på allvar heller, eftersom det är läroböcker som kanske inte alltid hänvisar till forskning?