Uppdateringstråd 30

[Nepenthe]

Nu är det magen igen som inte fungerar för Gry.
Jag är redan uppe om nätterna och ger henne små portioner mat för hon inte ska vakna och ha ont.
Men inatt ville hon inte så jag får tvinga i henne mat.
Det går inte mer

På måndag har vi en tid
Jag får ta med Knut in sa de så slipper jag vara ensam efteråt

 

[Vovve]

På måndag har vi en tid
Jag får ta med Knut in sa de så slipper jag vara ensam efteråt

Men fy, jag beklagar

 

[Brie]

På måndag har vi en tid
Jag får ta med Knut in sa de så slipper jag vara ensam efteråt

Usch. Det allra allra värsta

 

[AraSlei]

På måndag har vi en tid
Jag får ta med Knut in sa de så slipper jag vara ensam efteråt

Kram

 

[_Zacke_]

Stor kram @Nepenthe tur att du har din fina Knut som kan stötta dig

 

[Lillefrun]

Alvin hade återbesök hos veterinären. Jag bad henne titta på hans knöl och som tur var så var det vad jag misstänkte, en fettknöl som i nuläget inte stör honom alls. Lederna och rörligheten var bättre, jag har fått upp honom 2 hg i vikt, från 6,4 kg till 6,6 kg och jag har bytt foder så magen fungerar bättre också utöver att det innnnehåller massor av kalorier.

Jag har upplevt det som att han mår sämre på slutet av varje period med sprutan så nu ska vi tillbaka till veterinären var tredje vecka för sprutan istället för var fjärde.

Så tacksam att det inte var något farligt med knölen, att han börjat gå upp i vikt istället för att tappa hela tiden och att jag hoppas att dom tätare turerna för sprutan kan ge extra livskvalitet varje dag.

 

[Vovve]

Efter min valps oväntade död i tisdags kväll så e de inte kul o ha hund just nu. Varenda litet ljud, varenda lilla hostning, varenda sekund dom legat i en viss ställning "för länge" så sätter paniken in. E de för tyst så kommer paniken o rädslan, e dom utom synhåll så känns de som att jag ska hitta dom borta o jag vågar knappt sova Sista kvällspromenaden för dagen består av sån fruktansvärd rädsla så de tar orimligt lång tid att ens öppna ytterdörren o gå ut. Jag hoppas så att dom här känslorna släpper väldigt snart.

 

[Malibu_Stacy]

Efter min valps oväntade död i tisdags kväll så e de inte kul o ha hund just nu. Varenda litet ljud, varenda lilla hostning, varenda sekund dom legat i en viss ställning "för länge" så sätter paniken in. E de för tyst så kommer paniken o rädslan, e dom utom synhåll så känns de som att jag ska hitta dom borta o jag vågar knappt sova Sista kvällspromenaden för dagen består av sån fruktansvärd rädsla så de tar orimligt lång tid att ens öppna ytterdörren o gå ut. Jag hoppas så att dom här känslorna släpper väldigt snart.

Det har inte alls gått lång tid sedan det fruktansvärda hände. Du är nog sannolikt fortfarande i chocktillstånd.
I takt med att tiden går kommer din hjärna kommer din hjärna märka att minsta ljud inte alls betyder fara och dina känslor kommer bli mindre och mindre.
Ge dig tid att läka, det är inte alls konstigt att du reagerar som du gör. Jag har för mig att du har partner, kan inte hen ta kvällspromenaden närmaste veckan och du göra det längre fram, kanske med sällskap till en början?

 

[Vovve]

Det har inte alls gått lång tid sedan det fruktansvärda hände. Du är nog sannolikt fortfarande i chocktillstånd.
I takt med att tiden går kommer din hjärna kommer din hjärna märka att minsta ljud inte alls betyder fara och dina känslor kommer bli mindre och mindre.
Ge dig tid att läka, det är inte alls konstigt att du reagerar som du gör. Jag har för mig att du har partner, kan inte hen ta kvällspromenaden närmaste veckan och du göra det längre fram, kanske med sällskap till en början?

Ja jag e nog fortfarande i chock, jag gör mej redo o koppla lilla skräpet varenda gång jag kopplat hans far o inser att han e ju inte kvar, jag har fyllt hans matskål flera gånger o insett när jag ska ställa ner den att de inte behövs o jag går här o ropar hans namn när vi ska gå o sova Min sambo jobbar borta på veckorna tyvärr så under veckorna e jag helt ensam o han tycker mest att jag e löjlig just nu som tycker att de e så jobbigt med kvällspromenaden tyvärr så han e inte till mycket hjälp

 

[Bilburen]

Ja jag e nog fortfarande i chock, jag gör mej redo o koppla lilla skräpet varenda gång jag kopplat hans far o inser att han e ju inte kvar, jag har fyllt hans matskål flera gånger o insett när jag ska ställa ner den att de inte behövs o jag går här o ropar hans namn när vi ska gå o sova Min sambo jobbar borta på veckorna tyvärr så under veckorna e jag helt ensam o han tycker mest att jag e löjlig just nu som tycker att de e så jobbigt med kvällspromenaden tyvärr så han e inte till mycket hjälp

Beklagar så otroligt mycket heart

 

[Vovve]

Beklagar så otroligt mycket heart

Tack

 

[athena_arabians]

Ja jag e nog fortfarande i chock, jag gör mej redo o koppla lilla skräpet varenda gång jag kopplat hans far o inser att han e ju inte kvar, jag har fyllt hans matskål flera gånger o insett när jag ska ställa ner den att de inte behövs o jag går här o ropar hans namn när vi ska gå o sova Min sambo jobbar borta på veckorna tyvärr så under veckorna e jag helt ensam o han tycker mest att jag e löjlig just nu som tycker att de e så jobbigt med kvällspromenaden tyvärr så han e inte till mycket hjälp

Jag beklagar förlusten, vilken chock

Men allvarligt, din sambo får ju skärpa sig. Det är klart att du mår dåligt, det gör en ju när en förlorat ett djur och när det dessutom var så plötsligt blir det ju ett trauma. Min särbo (norrlänning) är tämligen osentimental när det gäller djuren men nog var han ledsen när han fick lov att ta bort sin gamla katt och han förstod att jag mådde skit när jag fick ta bort förra kissen.

*stor kram* om du vill ha

 

[Vovve]

Jag beklagar förlusten, vilken chock

Men allvarligt, din sambo får ju skärpa sig. Det är klart att du mår dåligt, det gör en ju när en förlorat ett djur och när det dessutom var så plötsligt blir det ju ett trauma. Min särbo (norrlänning) är tämligen osentimental när det gäller djuren men nog var han ledsen när han fick lov att ta bort sin gamla katt och han förstod att jag mådde skit när jag fick ta bort förra kissen.

*stor kram* om du vill ha

Ja från ingenstans så ramlade han bara ihop på sista kvällspromenaden o sen va han borta, där satt jag med hans far bredvid mej o försökte få liv i lillkillen men de gick inte, de va bara att bära hans livlösa kropp hem

Sambon jämförde de med "de e ju som att jag skulle krocka med bilen o inte våga köra igen" o jag råkade väl kanske säga ett o annat ganska hårda ord men han vägrar hjälpa till, igår kväll åkte han iväg med vänner o ikväll åker han iväg igen för då slipper han hjälpa till.

Tack den kramen behövs

 

[_Zacke_]

Ojojoj vad mycket hund det kommer bli nästa år i januari börjar jag en 1årig utbildning till hundtränare och nu har även klubben ordnat så att jag ska få gå sbk-instruktörsutbildning och så har jag ju tänkt försöka komma ut och tävla mer också, får se hur det går med det

 

[Nepenthe]

Efter min valps oväntade död i tisdags kväll så e de inte kul o ha hund just nu. Varenda litet ljud, varenda lilla hostning, varenda sekund dom legat i en viss ställning "för länge" så sätter paniken in. E de för tyst så kommer paniken o rädslan, e dom utom synhåll så känns de som att jag ska hitta dom borta o jag vågar knappt sova Sista kvällspromenaden för dagen består av sån fruktansvärd rädsla så de tar orimligt lång tid att ens öppna ytterdörren o gå ut. Jag hoppas så att dom här känslorna släpper väldigt snart.

Men vilken chock beklagar så mycket

 

[Nepenthe]

Ojojoj vad mycket hund det kommer bli nästa år i januari börjar jag en 1årig utbildning till hundtränare och nu har även klubben ordnat så att jag ska få gå sbk-instruktörsutbildning och så har jag ju tänkt försöka komma ut och tävla mer också, får se hur det går med det

Va roligt! Hejja dig

 

[Pilot]

Ja från ingenstans så ramlade han bara ihop på sista kvällspromenaden o sen va han borta, där satt jag med hans far bredvid mej o försökte få liv i lillkillen men de gick inte, de va bara att bära hans livlösa kropp hem

Sambon jämförde de med "de e ju som att jag skulle krocka med bilen o inte våga köra igen" o jag råkade väl kanske säga ett o annat ganska hårda ord men han vägrar hjälpa till, igår kväll åkte han iväg med vänner o ikväll åker han iväg igen för då slipper han hjälpa till.

Tack den kramen behövs

Beklagar verkligen.

Vi hade en häst som bröt benet i hagen för 20 år sedan och hon hittades liggandes (levandes) i hagen och det tog lång tid innan jag klarade av att se en sovande häst utan att gå bort och titta till den.
Jag ringde min syster nästan gråtandes för 2 år sedan då jag var säker på att en av mina hästar låg död i hagen, men hon sov bara väldigt gott och djupt (de andra levde rövare så förväntade inte mig att hon skulle sova).

Det är traumatiskt och sätter sina spår. Tycker reaktionen du har nu efteråt är fullt rimlig och tycker det är tråkigt att din sambo inte visar den omtanken du faktiskt behöver.

 

[Vovve]

Men vilken chock beklagar så mycket

Ja de här har verkligen traumatiserat mej Min busiga glada valp

 

[Vovve]

Beklagar verkligen.

Vi hade en häst som bröt benet i hagen för 20 år sedan och hon hittades liggandes (levandes) i hagen och det tog lång tid innan jag klarade av att se en sovande häst utan att gå bort och titta till den.
Jag ringde min syster nästan gråtandes för 2 år sedan då jag var säker på att en av mina hästar låg död i hagen, men hon sov bara väldigt gott och djupt (de andra levde rövare så förväntade inte mig att hon skulle sova).

Det är traumatiskt och sätter sina spår. Tycker reaktionen du har nu efteråt är fullt rimlig och tycker det är tråkigt att din sambo inte visar den omtanken du faktiskt behöver.

Oh fy de va min värsta mardröm när jag hade häst Ja känslorna nu efteråt e fruktansvärda o jag förstår inte hur mina övriga hundar står ut med att jag hela tiden kollar så dom andas, känner efter puls o går o petar på dom när de ser ut som att dom inte andas. Ringde min stackars mor igår o bara skrek rätt ut att nu kommer väl Demon o dö också, allt Demon gjorde va att hosta till för att han hade ätit lite för snabbt.

Ja sambon min har tyvärr svårt o visa omtanke o tänker väl inte riktigt hela vägen alltid

 

[Liten]

Ja från ingenstans så ramlade han bara ihop på sista kvällspromenaden o sen va han borta, där satt jag med hans far bredvid mej o försökte få liv i lillkillen men de gick inte, de va bara att bära hans livlösa kropp hem

Sambon jämförde de med "de e ju som att jag skulle krocka med bilen o inte våga köra igen" o jag råkade väl kanske säga ett o annat ganska hårda ord men han vägrar hjälpa till, igår kväll åkte han iväg med vänner o ikväll åker han iväg igen för då slipper han hjälpa till.

Tack den kramen behövs

Just det händer faktiskt ganska många. Jag har jobbat på järnväg och vet erfarna lokförare som behövt stöd av en kollega för att klara av att köra vissa sträckor efter olycksfall/påkörningar. Det är klart som sjutton att det blir ett trauma när något hemskt händer så oväntat. Jag ska inte klampa in här och spy galla över din partner, men det är faktiskt sunkigt gjort av honom (tycker jag).

Jag beklagar din förlust och hoppas att du läker känslomässigt .