Det här med att sätta ut sin hund till salu...suck.
Det här med läskunnighet och läsförståelse verkar vara en
stor bristvara i Sverige.
Vi har varit tydliga i annonsen med att "vid intresse ring" och att vi vill ha kontakt via samtal.
Ändå strömmar sms in. Och ett och annat mail. En person har skrivit lååååånga monologer utan att ställa en enda fråga. Efter 3 upprepningar från sambon att han bara för diskussion via samtal så RING, så ringde hen.
Vi har bla skrivit att hunden söker en erfaren förare med rutin och långsiktiga mål och så hör 15-16åringar av sig.
Har fått flera sms i stil med "vacker hund. Vad kostar hon?" Eller en annan favorit "var finns hunden?" (Det står att den säljs av uppfödaren och kennelnamn står med i annonsen, superlätt att googla. Likaså står reggnummer där ägaruppgifter med adress finns på avelsdata"
I dag kom ett annat kul sms. "Har hunden någon lydnad eller har ni någon annan svart schäfer som har det? Hälsningar xxx" Det var allt!
Två har hittills ringt och de två verkar bra. Det har märkts av diskussionerna att de fattar vad vi pratar om och de ställer rätt frågor.
Jag har nått den punkten att jag svarar inte alls på korkade sms eller på frågor på chatt eller facebook.