Tack för att du tog dig an mina länkar!
Ok för att svara på
@Badger s länkar osv då..
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=972210
Det är åsikter och tankar om att det kan ske och även en person där som inte tror att det kommer att ske (den delen citerade du dock inte).
Jo, det här är citatet du menar.
På Läkarförbundet följer man utvecklingen, men ordförande Eva Nilsson Bågenholm tycker inte att det finns anledning att oroa sig för att fler kvinnor ska ge lägre status och lägre lön.
– Jag tycker inte att man ska dra några snabba slutsatser av att lönen skulle ändras. Jag tycker att kvinnor också är väldigt duktiga på att få bra löner.
Jag uppfattar det som, läkarförbundet är väl medvetna om att nu riskerar deras löner att sjunka. De följer därmed utvecklingen noga. Eftersom det är en välkänt att det är en risk att så sker. Dvs det är vedertaget/allmänt känt/allmänt accepterat att det är en risk. Men en person har vissa förhoppningar om att det kanske ändå inte händer för att hon tycker att kvinnor
är duktiga på att få höga löner. Och det hoppas man ju. Men läkare har redan förlorat i makt.
http://da.se/2012/08/manga-kvinnor-da-sjunker-lonen/
"Även männen på de arbetsplatser som ligger lågt lönemässigt, delar ödet med sina kvinnliga arbetskamrater."
Självklart tjänar även männen i området mindre
Det är ju halva poängen. Och också kanske en av orsakerna till att män flyr områden när kvinnor träder in. Men självklart får manliga sjuksköterskor ungefär samma löneläge som kvinnliga. Tror inte ens det är möjligt att lönesätta en sjuksköterska som gör samma jobb som en annan med extremt mycket högre lön rent administrativt.
Fast lite mer får de i alla fall, ca 500 kr i månaden mer. Det är väldigt lite. Det är iofs med lägre medelålder på ca 1 år och lite mindre erfarenhet. Men de är ju iofs en liten grupp. Kanske svårt med bra statistik rakt av, de kanske har specialiserat sig mer. Men fortfarande, lite lägre ålder, lite mindre erfarenhet, lite högre lön.
http://www.lansstyrelsen.se/orebro/...dhet/nationella-jamstalldhetsamal/lonegap.pdf
Kvantitativ analys där man ser att det skiljer sig i löner och konstaterar även att man arbetar i olika områden. Den här slutsatsen man drar här är ganska typisk:
"Vid en jämförelse mellan 1990 och 2000 är gapen i lönenivåerna mellan de olika branscherna i princip oförändrade. Det är svårt att göra en rättvis jämförelse mellan olika branscher, då lönesättningen sker efter varierande premisser, såsom utbildningskrav och arbetsansvar. Vissa slutsatser torde dock gå att göra av bilden. Datakonsulterna har genomgående den högsta lönenivån. Detta kan jämföras med branscherna barnomsorg och hälso- och sjukvård. Dessa sistnämnda branscher har en hög andel kvinnor. Utbildningskraven för datakonsulter, arbete inom barnomsorg samt hälso- och sjukvård är ofta någon form av högskole- /universitetsutbildning. Anmärkningsvärt är då att lönerna inom den mansdominerade databranschen kraftigt överstiger lönerna inom hälso- och sjukvård samt barnomsorg. Ett annat samband är att det är de tre branscherna med högsta andelen kvinnor som har de lägsta lönenivåerna. Detta tilltrots att två av dessa branscher ställer höga krav på utbildning. Detta tyder på att kön har större betydelse för lön än utbildning när det gäller löneskillnader mellan olika branscher"
Tyder det verkligen på det? Sedan går man vidare att konstaterar att män som arbetar i samma område också får sämre löner och att det kanske beror på andra faktorer som privat vs offentlig osv, då vandrar man vidare mot andra "strukturella" faktorer och så fortsätter det.
https://www.riksdagen.se/sv/dokumen...-och-lon--kvinnors-och-mans-olika_H2B381/html
typ samma som ovanstående, man konstaterar att kvinnor tjänar mindre och att man jobbar i olika fält.
Så det är ju som jag påstod från början att det skiljer sig i löner men främst pga valen.
Just det här att programmering nämns är ju väldigt intressant. Eftersom programmering en gång var ett kvinnligt yrke.
Kvinnor upptäckte programmeringen, men hade då låg status och kallades räknebiträde. Kvinnlig person med examen i matematik och fysik från universitetet=räknebiträde.
Var man duktig gick det att lösa en femtondegradsekvation på 16 timmar. Jag hittade på en metod som kortade beräkningarna och som kunde användas generellt.
Men hon publicerade inte, för det gör ju inte kvinnor.
Och så fascinerades jag av programmering. Men mina manliga kolleger bara skrattade. Själva tänkte de aldrig befatta sig med detta tragglande med nollor och ettor, sade de. Nej, det fick de kvinnliga räknebiträdena göra när de hade omskolats till programmerare.
– Manliga akademiker och ingenjörer nedlät sig inte till att programmera, så de hade oftast en kvinnlig assistent som programmerade åt dem. Den kvinnliga akademikern däremot programmerade själv, i början fanns det bara en.
Men de blev fler. Långt efteråt reflekterade Elsa-Karin Boestad-Nilsson över hur det kom sig att hon anställde nästan uteslutande kvinnor till beräkningssektionen som hon blev chef för. Det var inte något medvetet val, menar hon, lika omedvetet som när män bara anställde män.
Hopper tyckte att det var onödigt mödosamt att programmera. Hon fann ett sätt att kunna använda ord i stället för siffror, och utvecklade sedan ett program som översatte text till datorspråk, en kompilator. När det senare behövdes en kompilator som skulle skriva datorprogram för ekonomi och administration ledde hon den grupp som skapade Cobol, ett programspråk som används än i dag.
http://fof.se/tidning/2015/4/artikel/kvinnorna-bakom-datorernas-genombrott
Män tog över och lönerna gick upp. Numera minns knappt ens folk att kvinnor en gång programmerade datorerna.
Fast så småningom fick programmering högre status, och sedan blev det bara män som sökte till den utbildning i numerisk analys som startade 1962 vid Stockholms högskola.
Lönerna gick upp, statusen gick upp. Omedelbums slutade kvinnor söka sig till ett område de tidigare dominerade? Eller släpptes de inte in?
