+
@Voeux
Den här tråden är ju bevis på att det är fruktansvärt stigmatiserat att vara religiös, troende eller ens vara bunden till en religion i Sverige. Det är synd om människor i den globala södern som inte har något annat meningsfullt i sina liv, det är exotiskt och vacert med ursprungsbefolkningars naturreligioner, muslimska minoriteter förföljs och drivs på flykt i flera delar av världen men deras gud är ju detsamma som mytologiska varelser.
Jag känner på samma sätt på bukefalos som när LUF ville förbjuda omskärelse, att allmän förståelse för religionens innebörd inte sträcker sig längre än en lat gymnasieuppsats.
En barndomsvän har under uppväxten haft besvär med psykisk ohälsa på olika sätt och varit lite stökig. Denne flyttade till sin förälder i USA när denne blev myndig. Efter några år där blev vännen kristen. Så många där var ju det och det blev mer naturligt att den dörren öppnades.
De hade ju en annan stämning i kyrkan, det "presenterades" i en form som gick att applicera i det moderna livet och var inte lika styltigt som en del svenska kyrkor kan vara.
Att hitta tro gjorde att vännen mår bra och har gjort det nu i 20 år.
När vännen flyttade tillbaks till Sverige och vi umgicks så pratade vi lite om hur vännen och dennes partner(som också är kristen) ser på religionen. De är läkare och sjuksyrra. De jobbar ju ibland för att rädda folks liv. De ställer sig då inte och väntar på att Gud ska ingripa. Utan de sliter av bara den och om de lyckas tror de att Gud kan ha velat det typ.
De ber bordsbön innan mat, lyssnar på gudstjänst via nätet ibland från "sin" kyrka i USA etc. De känner sig inte hemma i den svenska kyrkan.
De försöker aldrig pracka på någon annan sin religion. Och jag respekterar deras tro, även om jag inte tror på samma.
När folk hittar lugn, glädje, hopp etc tycker jag religion är fint!
Har också haft en omyndig elev som trots att varken familj eller vänner varit troende blev det efter konfirmation och nu aktivt deltar i kyrkliga arbeten, resor etc. Det tycker jag är modigt! Och jag är glad att hon hittat sin grej!
När folk gör som de från Livets Ord i Uppsala och bara kliver rätt ut i vägen framför bilar och svarar "Gud skyddar mig!" när någon som måste tvärnita/väja etc stannar och försöker prata med dem.. Då känner jag att det där kan jag inte riktigt vara ok med. Det påverkar ju andra den dagen någon kör på dem och bilföraren ska leva med det..