Tror min sambo blivit knäpp el utbytt!

Och jag menar inte på något sätt att det är TS som bär skuld till hans val. Men TS är delaktig i kommunikationen dem emellan, eller bristen på den.

Fast är det något som folk brukar fråga sin partner när man dejtar eller som i detta fall är sambo? Jag har visserligen frågat två av mina om de var det, men då har det handlat om icke svenskar där den ena kunde ha varit gift med sitt ex för uppehållstillstånd, men så inte var fallet (han var skild) och den andra för att jag hjälpte honom fylla i en visumansökan. Men annars skulle jag inte komma på tanken att fråga, jag förutsätter att partnern berättar sånt, särskilt om det är fråga om förlovning då ett nytt giftemål inte är möjligt om man fortfarande är gift. Tycker alltså inte i detta fall ens att ts bär någon skuld för bristen av kommunikation i denna fråga såvida mannen inte har en polygam inställning på samlevnad.
 
En något roande anekdot mitt i allt elände ang polygami. Alla kvotflyktingar har rätt till familjeåterförening. En man hade två fruar enligt tradition, men bara en fick komma till Sverige på anknytning eftersom svenska myndigheter inte erkänner polygami. Jag tror det löstes så att en av fruarna kom på ankytning till honom och alla barnen och sedan kom den andra frun på anknytning till sina barn. Varken man eller fruar fattade inte varför alla kunde återförenas i Sverige. Jag undrar ibland hur de löste sin familjesituation rent praktiskt i Sverige.

Den väsentliga skillnaden mot TS var väl att fruar och barn bode tillsammans i en enda (lycklig?) familj. :grin:
 
Men vad gör man i det läget, om han vägrar flytta ut? När det är du som har anknytning till gården?
Ja du, jag flyttade till slut. Har nekat honom att lösa ut mig. Nu har vi haft ganska otrevliga förhandlingar med advokater där han valt att kalla mig det mesta som tillhör grövre vokabulär och en hel del andra saker som att han vägrar flytta för att barnen inte vill flytta. Nä men jag vill ju bo där och så behöver inte barnen flytta mer än hittills.
Efter fem månaders hårdnackade möten så la jag ett ganska högt bud och sa att jag ger dig detta erbjudandet idag, det är inte kvar då vi lämnar mötet, du väljer. Han tog budet efter mycket tjafsande. Han får behålla allt lösöre också. Ska skriva under bodelningen i veckan som kommer. Så riktigt säker kan jag ju inte vara. Dock är jag helt övertygad om att han egentligen inte hade lånelöfte från banken att ta över. För hans löfte var villkorat. Skit samma. Som det ser ut just nu aå blir huset kvar på rätt sida av familjen och får vandra vidare till nästa generation vad det lider. Det känns rätt i hjärtat.

Det jag inte för mitt liv att jag kan förstå hur man kan vilja bo närmaste granne med sina exsvärföräldrar och ffa den nya kvinnan, hur kan hon vilja det? Lär aldrig bli klok på det...
 
Fast är det något som folk brukar fråga sin partner när man dejtar eller som i detta fall är sambo? Jag har visserligen frågat två av mina om de var det, men då har det handlat om icke svenskar där den ena kunde ha varit gift med sitt ex för uppehållstillstånd, men så inte var fallet (han var skild) och den andra för att jag hjälpte honom fylla i en visumansökan. Men annars skulle jag inte komma på tanken att fråga, jag förutsätter att partnern berättar sånt, särskilt om det är fråga om förlovning då ett nytt giftemål inte är möjligt om man fortfarande är gift. Tycker alltså inte i detta fall ens att ts bär någon skuld för bristen av kommunikation i denna fråga såvida mannen inte har en polygam inställning på samlevnad.

Nej det tycker inte jag heller. Men kommunikationen i ett förhållande handlar om mycket mer än de specifika frågorna man ställer, eller så vill jag i alla fall ha kommunikationen med de i min närhet.
 
Ingen här vet varför killen har gjort som han har gjort. Han kanske har haft en svår kris i livet, han kanske inte har vågat säga något till dig om sin skilsmässa, han kanske har varit rädd för att förlora dig
Du vet när du har pratat med honom och försökt reda ut vad som har hänt

Om du väljer att förlåta honom, kommer du att kunna lita på honom igen i framtiden?
Kris i över två år?
 
Att han var svartsjuk mot dig var väl säkert för att ni i hans ögon skulle hamna på samma nivå.

"Jaa ja jag är visst gift, men du då som pussade Johan på kinden den där gången efter jobbet när han fyllde år. Du är inte perfekt du heller." Typ så.

För övrigt beundrar jag ditt tålamod. Jag hade inte lugnt väntat på "rätt" tillfälle för att prata.
 
Jag inser att jag egentligen tycker det är konstigare att han är gift än att han inte talat om det. Förstår inte hur man kan lämna en relation så oavslutad när man går in i en ny, blir sambo och förlovar sig. Förtränger man att man är gift eller hur fasen går det till? Och varför gör man det?
 
Fast är det något som folk brukar fråga sin partner när man dejtar eller som i detta fall är sambo? Jag har visserligen frågat två av mina om de var det, men då har det handlat om icke svenskar där den ena kunde ha varit gift med sitt ex för uppehållstillstånd, men så inte var fallet (han var skild) och den andra för att jag hjälpte honom fylla i en visumansökan. Men annars skulle jag inte komma på tanken att fråga, jag förutsätter att partnern berättar sånt, särskilt om det är fråga om förlovning då ett nytt giftemål inte är möjligt om man fortfarande är gift. Tycker alltså inte i detta fall ens att ts bär någon skuld för bristen av kommunikation i denna fråga såvida mannen inte har en polygam inställning på samlevnad.

Jag brukar både fråga och själv kolla upp på ratsit. Både om personen är gift och om nån mer är skriven på adressen personen bor. Man kan ju tycka att sånt borde vara självklart att berätta men jag har lärt mig att det är det inte. En man jag dejtade gifte sig t.o.m. under tiden vi träffades och han pratade om möjligheterna för mig eller honom att flytta (bodde på olika orter) :banghead:. Visade sig sen att hans "jobbresa" var en bröllopsresa och det första han gjorde när han kom hem från den var att åka till mig.

Obs! Menar inte heller att TS bär nån skuld. Jag är bara bitter över att folk beter sig som svin.
 
Jag inser att jag egentligen tycker det är konstigare att han är gift än att han inte talat om det. Förstår inte hur man kan lämna en relation så oavslutad när man går in i en ny, blir sambo och förlovar sig. Förtränger man att man är gift eller hur fasen går det till? Och varför gör man det?
Dessutom förlova sig med en ny kvinna. (förlovning betyder förvisso inte att man gifter sig) Tänk om TS efter två år som förlovad började pusha på att hon ville gå vidare med ett bröllop. Vad säger man då?
"Joo...det är en liten detalj jag glömt berätta...jag är redan gift men så snart jag skilt mig så..."

Eller om de får barn, köper saker....att vara gift betyder ju en del rent juridiskt oavsett om man inte ser sig som en del i ett äktenskap.
 
Jag inser att jag egentligen tycker det är konstigare att han är gift än att han inte talat om det. Förstår inte hur man kan lämna en relation så oavslutad när man går in i en ny, blir sambo och förlovar sig. Förtränger man att man är gift eller hur fasen går det till? Och varför gör man det?
Alltså, jag kan rätt lätt tänka mig att jag inte skulle komma mig för med att skilja mig om partner och jag separerade.
 
Jag inser att jag egentligen tycker det är konstigare att han är gift än att han inte talat om det. Förstår inte hur man kan lämna en relation så oavslutad när man går in i en ny, blir sambo och förlovar sig. Förtränger man att man är gift eller hur fasen går det till? Och varför gör man det?
Ja jag hade nog kunnat förstå det om det hände för 20 år sen, de levt separerade sen 14 år, tänkt ta ut skilsmässa men sen har det bara inte blivit av. De ser det som en såndär papperssak bara. Då kanske, kanske man kan glömma om att tala om det. Kanske, antagligen inte, men kanske.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp