Det handlar inte om bekvämlighet, det handlar om frihet från diskriminering. Det handlar om tillgänglighet för alla. Eller menar du att vi ska ta bort rullstolsramper och annat också? Då är det helt plötsligt väldigt billigt att simma, för det kommer vara så många färre som ens kommer fram till bassägen. Redan idag är det många transpersoner som aldrig är med på idrotten. Vi kan inte heller tvinga bort traumatiserade tjejer från idrotten. Så vi får sätta in en lösning som skapar tillgänglighet för alla. Mina skattepengar får gladeligen betala det (och jag tror knappast det handlar om 10 kronor simturen, om vi slår ut det på alla som byter om).
Jag menar att vi skall sätta ett pris på det.
Och se det för vad det är, en kostnad liten eller stor.
Den här eviga debatten om att det handlar om särskilda behov blir så tjatig och för inte handlingen framåt.
Det är praktiskt med ramp för alla, de ör bra att dra en pirra med tunga saker på.
Hiss är bekvämt när man skall flytta möbler.
Alla (utom jag då som inte bryr mig, men jag är så konstig att vi kan bortse från mig) tycker att det är bekvämare med enskilda bås i familjestorlek för ombyte. (Jag hade också tyckt det när barnen var små.)
Så, nå hur mycket är vi villiga att betala för det?
Med ett pris på bekvämligheten blir den lättare att förhålla sig till.
Det kanske är så billigt att alla vill ha det?
Då kan vi skippa den tröstlösa diskussionen om fördyrande särbehandling.
Jag tror att mycket ligger i önskan om rättvisa.
De flesta vill ha enskilt omklädningsrum, ge dem det då så blir det inget tjafs.
Nu kommer tjafset från "varför skall de få när jag inte får".
Jag hade klasskamrater på gymnasiet som låste in sig på toa för att byta om, så tydligen är det ett stort problem för vissa. Duscha efter gymnastiken fanns inte på kartan för dem.
Så låsbara duschbås verkar också behövas.