För att bearbeta min sorg och inre smärta över vårens uteblivna trädgårdsmässor
- och en uppenbar risk för en utebliven trädgårdsresa till England
- så har jag tröstköpt tre Café au lait-dahlior och ett par Babylon Bronze i en lokal trädgårdsbutik.
Jag känner att det var en liten men ändå någon tröst att handla dahlior, så nu spanade jag på nätet för att möjligen försöka lindra mitt lidande lite till. Men fasen vad det är slutsålt på nästan alla sorter! Så förfärligt sen tycker jag inte att jag är? Eller är det något nationellt sätt att söka tröst och glädje, att shoppa dahlior?
Tur att det ännu finns en chans att köpa rosor, det skulle också kunna lindra tror jag.