Tindra är rädd för hästar.

[Klotong]

Hej, jag har en Welsh Springer Spaniel på två år. när hon var ett gick hon in i elstängslet till häst hagen. Och har sedan dess varit rädd för hästar.

Detta tycker jag är väldigt olyckligt eftersom jag har egen häst och spenderar mycket tid i stallet.

Min dröm är att kunna rida ut med Tindra i skogen och vi alla tre har det trevligt.

Är det någon som har några idéer på hur jag ska kunna hjälpa Tindra övervinna sin hästrädsla.

 

[xaheena]

Sv: Tindra är rädd för hästar.

Be någon hjälpa dig, någon som promenerar med din häst och du går bredvid med din hund. När det går bra kan någon promenera med din hund medans du skrittar din häst, ett steg i taget och tänk på att det kommer ta tid !

 

[Aliide]

Sv: Tindra är rädd för hästar.

Ha henne kopplad och bara gå. Rätt in i hagen, in i boxar osv. Och inget ömkande. Det brukar släppa av sig själv.

 

[Hoppelhase]

Sv: Tindra är rädd för hästar.

Jag känner mig manad att svara eftersom jag sedan två veckor äntligen kan ha med min hund när jag rider. Han har varit livrädd för hästarna efter att pållan jagade ut honom ur hagen i höstas när han var valp (att han också gick in i elstängslet någon gång hjälpte väl inte). Sedan gick det inte att få honom i närheten av hagen eller in i stallet och om jag t.ex. kom och ledde en häst sprang han i panik åt andra hållet.

Från början tyckte jag trist men lät det bero och först nyligen började jag aktivt försöka göra något åt det. Jag tog helt enkelt med honom in i stallet lite då och då (i koppel, lös följde han inte med) och stängde dörrarna eller band fast honom. Så fick han sitta där medan jag mockade och pysslade, först utan hästar och senare med, och efter ett tag även när hästarna kommer intravandes från hagen. Från början satt/låg han ihopkrupen och skakade men det tog inte alls lång tid innan han insåg att det händer ju inget farligt. Ibland har jag tagit med hans matskål så han fått äta i stallet och jag brukar slänga lite godis på golvet ibland, men annars ignorerar jag honom helt, inget prat och självklart absolut inget ömkande eller tröstande. Han tycker fortfarande inte det är roligt att vara där men han är inte rädd.

För två veckor sedan prövade jag en ridtur för första gången. Tog honom i långlina först och ledde hästen tills vi var tillräckligt långt bort för att vovven inte skulle springa hem, sedan släppte jag honom så han fick springa före. Det funkade över allt förväntan! Världens lyckligaste matte! Han tyckte visserligen att hästen var läskig och höll rätt stort avstånd men han var avslappnad och lyssnade på mig.

Tredje gången han var med såg det ut såhär:

 

[Klotong]

Sv: Tindra är rädd för hästar.

Tack för alla tips det känns som det finns hopp. Hon brukar få leka med sin boll i stallet medans jag mockar. Det funkar jättebra, hon är bolltokig så då glömmer hon var vi är någonstans.

Problemet är när vi är ute då litar hon inte på mig längre.
Jag går ibland med henne och hästen tillsammans det går bra så länge Tindra kan hålla sig på avstånd. Men måste jag koppla henne blir hon som ett vilt djur som bara cirkulerar och inte vågar komma närmare. Har fått lov att binda fast hästen vid något träd för att närma mig henne.

Ibland fungerar det ibland inte. Är ett litet känsligt läge kan inte gå för långt från hästen, då blir hon orolig. Men måste koppla hunden annars kan hon fly ut på vägen..

 

[Hoppelhase]

Sv: Tindra är rädd för hästar.

Långlina?

Jag hade nog inte vågat prova med honom lös direkt om vi inte hade en skogsväg där jag vet med säkerhet att det vare sig finns bilar eller folk.