Novali01
Trådstartare
Hur kommer det sig att när jag inledde min ft-karriär i slutet på 80-talet kunde räkna på ena handens fingrar de blådårar som flängde fram i 790 knyck med fara för både sig själva och hästarna, medan det i dagsläget är mer vanligt än ovanligt förekommande?
Även om antalet ekipage ute på banorna ökat enormt så borde ju det finnas viss självbevarelse drift?
Min tanke om det hela är att vi som red då hade enormt kunniga tränare (läs Petrus Kastenman mfl) som såg till att vi inte kom ut okunniga i terrängen, att vi alltid satte hästens väl och ve först osv osv. Dessa tränare stod inte där i ur o skur och höll lektion för att de skulle tjäna pengar utan för att de brann för sporten. Med det menar jag inte att det är på nåt sätt felatt hålla lektioner som levebröd i dagsläget men på nåt sätt så tror jag stor kunskap har försvunnit och ekonomisk vinning tagit över precis som i resten av konsumtions samhället.
Ngn annan som har några tankar om detta?....
Även om antalet ekipage ute på banorna ökat enormt så borde ju det finnas viss självbevarelse drift?
Min tanke om det hela är att vi som red då hade enormt kunniga tränare (läs Petrus Kastenman mfl) som såg till att vi inte kom ut okunniga i terrängen, att vi alltid satte hästens väl och ve först osv osv. Dessa tränare stod inte där i ur o skur och höll lektion för att de skulle tjäna pengar utan för att de brann för sporten. Med det menar jag inte att det är på nåt sätt felatt hålla lektioner som levebröd i dagsläget men på nåt sätt så tror jag stor kunskap har försvunnit och ekonomisk vinning tagit över precis som i resten av konsumtions samhället.
Ngn annan som har några tankar om detta?....