Tävlingsnerver

Ravishing

Trådstartare
Japp, har ni såna? Jag blir svimfärdig av tanken på att anmäla mig till en tävling, så, hur ska själva tävlingen gå?

Hur gör ni som blir nervösa? Har det släppt ju mer ni tävlat? Har det blivit värre?

Typ, hjälp!!
 
Sv: Tävlingsnerver

Jag vill också ha massor av tips. Jag är nervös inför MH och då är jag bara i kennelletar-tagen ännu. Jag fick sluta ställa ut raskatten då hon vaktar mig när jag är nervös/rädd/har ångest. Så hur sjutton jag skulle kunna lotsa framtida hund genom MH utan att påverka den vete sjutton. Är det tillåtet att tex uppfödaren gör det med hunden? För jag vill inte att mina nerver ska påverka hunden i något så "viktigt" som ett MH.
 
Sv: Tävlingsnerver

Jag hade helt sjuka tävlingsnerver förr när jag höll på med hästar. Nu är det lite bättre men jag blir fortfarande extremt nervös.
Jag tävlar ingen lydnad eller så men ställer ut, och ja.. Ofta brukar min sambo vara på mig om att jag ska andras, se glad ut och busa med hunden. Så länge jag håller igång brukar det funka skapligt..

Men jag tänker att det också har med erfarenhet att göra. Ju mer man håller på desto bättre kan man hantera nerverna..
 
Sv: Tävlingsnerver

Jag är supernervös i flera veckor innan (med kelpien,med jappen är det inte lika mkt prestige :angel: ) och mår jättedåligt hela morgonen. Kan inte äta och är allmänt snurrig.

Men så fort jag tar ut hunden ur bilen för att värma är jag kolugn. Inne på plan är jag aldrig nervös.

Jo, en gång. När jag och jappen tog LP1. Jag hade sett fram emot det skitlänge och halvvägs genom programmet kännde jag att det här nog kan gå vägen. Då skakade knäna lite :D
 
Sv: Tävlingsnerver

Jag vill också ha massor av tips. Jag är nervös inför MH och då är jag bara i kennelletar-tagen ännu. Jag fick sluta ställa ut raskatten då hon vaktar mig när jag är nervös/rädd/har ångest. Så hur sjutton jag skulle kunna lotsa framtida hund genom MH utan att påverka den vete sjutton. Är det tillåtet att tex uppfödaren gör det med hunden? För jag vill inte att mina nerver ska påverka hunden i något så "viktigt" som ett MH.

Ja det är tillåtet att någon annan är förare. Det är nog att föredra om du inte kan uppträda på ett sätt som gagnar hunden!! Men viktigt att det inte blir "vem som helst", ska ju helst vara någon hunden känner.
 
Sv: Tävlingsnerver

Ett tips för nervositeten är att ha en rejält genom-och övertränad hund.

Om man vet att hunden kan momenten som ett rinnande vatten och klarar det mesta ur störningssynpunkt kan man känna sig liiite lugnare.

Jag planerar att efter mkt moget övervägande ta ett LP2 med jappen, efter att ha fått honom nästan startklar inför trean. Nu känns tvåan som en barnlek, bara ut och inkassera (jag kommer säkert få äta upp detta :o:D)
 
Sv: Tävlingsnerver

Japp, har ni såna? Jag blir svimfärdig av tanken på att anmäla mig till en tävling, så, hur ska själva tävlingen gå?

Hur gör ni som blir nervösa? Har det släppt ju mer ni tävlat? Har det blivit värre?

Typ, hjälp!!

Jag har alltid varit SJUKT nervös på tävling. Alltså, så nervös att jag fått blackouter och bara velat spy (vet inte HUR många hästtävlingar, både dressyr och hoppning, som jag inte kommit ihåg NÅTT av hur det gått/vad jag gjort när jag kom av banan, fick titta på filmer efteråt för att få veta :crazy:)

Samma har varit med hund. När jag och min hund skulle debutera i lydnadsklass 1, så mådde jag illa från dagen då jag anmälde mig till sekunden innan jag skulle in på planen. Jag kunde inte sova på en vecka innan, ville både svimma och kräkas och bara fly därifrån (att himlen öppnade sig så det SPÖREGNADE och samtidigt åskade precis ovanför oss gjorde ju inte saken bättre, åskrädd som jag är :p)

Så, från en som har varit SJUKT nervös och haft katastrofala tävlingsnerver, jag kan lugna dig med att det kommer att kännas bättre ju mer du tävlar. Kan ett hopplöst fall som jag få rätt OK tävlingsnerver, så kan ALLA ;)!


(Och så har paradox en extremt bra poäng: Nerverna slutar dallra som värst om man har en väl genomtränad hund som man vet är trygg i momenten och i tävlingssituationen :laugh:. )
 
Sv: Tävlingsnerver

Jag blir hyfsat nervös när jag tävlar men det har blivit bättre och bättre och då har vi ändå inte tävlat speciellt mycket. Att träna med publik har också hjälpt.

Några i min klubb har startat en studiecirkel i tävlingspsykologi utifrån en av de böcker som finns, kanske kan vara nåt?
 
Sv: Tävlingsnerver

Tack Moster Mia! Det var detta jag ville höra ;). På häst blev det bättre när jag tävlade mycket, men på hund är jag ju helt ny! Är så rädd att ge henne dåliga upplevelser och att jag inte ska kunna lotsa runt henne på det sätt hon behöver.

Paradox: Ska tänka på detta med att alla moment ska sitta stenhårt! Tack! Och det är väl inte lika mycket prestige med Rottis som med Kelpie (hehe :angel:;)) nä, skämtåsido, hade jag haft en bullmastiff hade det känts bättre.

Egentligen vet jag inte vad jag är rädd för. Förmodligen att göra bort mig sådär brutalmycket, ni vet, komma dragandes med ett riktigt dåligt fotgående är nog min värsta mardröm där. Ett ärevarv hit eller dit, eller om hon lägger sig om rullar på stället under läggande under gång, det är ju bara charmigt. Typ. Men att bara vara riktigt usel. Hmm. Det skulle vara jobbigt.

Tack för era svar iaf! Vet att Niina Svartberg (är det va?) har skrivit en bok i detta ämne, kanske kan va något.
 
Sv: Tävlingsnerver

Min första tävling satt hunden och tittade. Enbart. Kombination av att han var rejält ovan vid publik, matte vad supernervös och att mattan luktade gott, förmodligen.

Nu har jag inget av den prestigen så, min hund blir aldrig nån stjärna, men ändå. Klart att man alltid vill förbättra sig.

Men jag överlevde debuten. Jorden gick inte under trots att vi gjorde bort oss och det hjälpte faktiskt en del.
 
Sv: Tävlingsnerver

Haha, jaa det kanske vore något ;). Kanske är bra för en. Det roliga är ju att jag VET att hela världen inte går under om det inte går bra. Det är snarare bra för mig att inte måla upp värsta världsundergångscenariot om det går dåligt, förmodligen skulle jag bara skratta åt henne och säga "jaja, hon är ju tonåring ;)". Skönt att ha det att skylla på. Och bara det där att jag vill ha något att skylla på = försöker skydda min egen person från misslyckanden. Svag, osäker stackars individ? Är det vad jag är liksom.

Åh nej, märker ni att jag nervösbabblar?! Illa. Och jag vill vara prestigelös, men det är svårt när man vill så mycket.
 
Sv: Tävlingsnerver

Känner igen det där. Att skratta bort saker och ting gör ju att man distanserar sig lite. Själv har jag gått ifrån domarbordet med katten i famnen storgråtandes för att hon inte uppförde sig :angel: Jag vet ju dessutom att det är pga mina nerver hon fräser mot allt som rör sig. Så den tävlingskarriären tog slut strax innan andra titeln.

Jag vet inte om jag kommer tävla med framtida hund. MH ska ju dock göras och eftersom det alltså var okej med annan förare så hoppas jag att jag kan hitta någon annan förare som känner hunden. Träna kommer jag dock göra, det är roligt. Och visst skulle det vara roligt att kunna tävla och meritera hunden, men jag vet ärligt talat inte om det kommer funka med mina nerver.
 
Sv: Tävlingsnerver

Jag får nog boka några kurser med någon mental coach. Jag skulle nog behöva det i min vardag också.
 
Sv: Tävlingsnerver

Jag har fruktansvärda tävlingsnerver, och som många andra blir jag illamående, skakis, svimfärdig.. ja allt.

Har tävlat 2 ggr för 7 år sen med min förra tollare, och jag skulle nog säga att det blev värre efter första tävlingen, haha.. Hade en hund som var skitduktig och lätt hade kunnat få ett förstapris, men min nervositet kom i vägen och då man väl blir medveten om att det är en själv som är problemet blir det ÄNNU värre. Trots detta har jag anmält mig och Dino till tävling om 2 v... Får väl se om jag är botad.

:crazy:
 
Sv: Tävlingsnerver

Veckorna innan går nervositeten i vågar, i bland långtar jag, lite senare har jag ångest;)

Jag brukar vara lite pirrig alldeles innan men inte jätte mycket. Inne på bana släpper det. Jag försöker tänka(så gått det går) att det inte spelar sån stor roll hur det går. Det är inte jätte viktigt.

Jag tävlar agility:) Det var lika när jag tävlade med ponnyn.
 
Sv: Tävlingsnerver

Jag förstår hur du känner, men jag har bestämt mig för att eftersom jag är nybörjare får faktiskt första tävlingen gå som den går.

Jag kommer inte anmäla förrän jag känner att vi är helt klara och att hunden klarar momenten som rinnande vatten, vet jag bara att jag gjort allt jag kunnat dittills så ska vi gå ut och ha roligt. Jag vill att min hund ska tycka att det är roligt att tävla, så då får det gå som det går ;)

(Jävligt lätt att säga nu, när jag väl står där kommer jag väl vara som ett asplöv och hunden kommer showa för sig själv för att matte är lite konstig. Fördelen är att min hund inte blir låg när jag är nervös, hon blir en liten skuttlisa istället ;))
 
Sv: Tävlingsnerver

Jag har fruktansvärda tävlingsnerver, och som många andra blir jag illamående, skakis, svimfärdig.. ja allt.

Har tävlat 2 ggr för 7 år sen med min förra tollare, och jag skulle nog säga att det blev värre efter första tävlingen, haha.. Hade en hund som var skitduktig och lätt hade kunnat få ett förstapris, men min nervositet kom i vägen och då man väl blir medveten om att det är en själv som är problemet blir det ÄNNU värre. Trots detta har jag anmält mig och Dino till tävling om 2 v... Får väl se om jag är botad.

:crazy:

Ska du tävla i Umeå? Jag ska vara skrivare under nån av klasserna iallafall :D
 
Sv: Tävlingsnerver

Jag kan bli lite pirrig från och till några dagar innan, men när jag väl är på tävlingsplatsen är jag väldigt lugn. Jag tänker att hunden inte har valt att tävla, den har inte valt att bli utsatt för den miljön, eller för en förare som knappt kan sitt namn på tävlingsdagen, den fattar noll, och det enda jag kan göra är att försöka stötta den genom situationen/programmet. Nu menar jag inte att man inte "får" bli nervös, det kan man inte rå för. Nervositet grundar sig ju dock i fåfänga, vad gäller tävlingssammanhang. Man (de flesta) är rädda att det ska gå dåligt. Vi tävlar dock med djur, individer med egen vilja och egna känslor..man får räkna med att det kanske går åt skogen! Därmed inte sagt att man ska se till att ha alla förutsättningar för att det ska gå bra :)

Utställningsmässigt förstår jag inte alls hur man kan bli nervös. Jo, nervös över hur man ska föra sig i ringen, för det irrar jag alltid om innan jag ska in..men resultatet? Det GÅR ju inte att påverka, och det handlar bara om rent ytliga ting. På bruks/lydnad/freestyle/whatever är ju poängen att man ska visa upp något man tränat på och hur man samarbetar med sin hund..men utställning..ja, nej jag förstår inte den biten :D
 

Liknande trådar

Hundavel & Ras Ja senaste gånger jag varit med på grundkurser i rally agility och nosework så har det pratats mycket om tävlingar och till och med...
2
Svar
27
· Visningar
436
Senast: MML
·
Hundträning Jag funderar mycket just nu. Jag har bestämt att alltid ha 2 hundar. Jag har trivts med det men bestämt att inte skaffa mer pälsvård för...
Svar
13
· Visningar
608
Senast: Lillefrun
·
Övr. Hund Här kommer en jätte dum fråga från en extrem hypokondriker :’( Min granne har skaffat sig en valp som är sjövild, den är ett resultat...
2
Svar
20
· Visningar
1 954
Senast: Sel
·
Övr. Hund Hej Min Corgi gick bort för ca 3år sedan och saknar en hund i mitt liv Bor på landet med barn 5,9,11 varannan vecka och några katter som...
2 3 4
Svar
63
· Visningar
3 825
Senast: Maniac123
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Födda-24
  • Födda -21
  • Betäckning 2024 - föl 2025
Tillbaka
Upp