F
flashlight
Sv: takt och balans
Jag menar med balans att hästen inte är i framvikt utan har flyttat vikt bakåt, att den bär någotsånär lika med sina bakben och mellan bogarna. Jag menar också att hästen är lugn, dvs inte spänd, att den arbetar och tänker framåt.
Man kan säkert analysera balans mycket mera men det är så jag vill beskriva det. Det är inte luddigt för mej och visst är det i balans med ryttaren, det är ju självklart, när ryttaren sitter på, men samma sak gäller ju även om man arbetar på töm tex.
Det här är inget konstant tillstånd som man bara är i utan det måste underhållas, av ryttaren, på en rad olika sätt, där halvhalter utgör en viktig del, men där även lösgörande, rakriktande och öht aktiverande är viktiga delar. Allt hänger ihop, och det är grunden för fortsatt arbete för min del.
Jag håller med om att skritten är viktig. Men jag håller inte med om att endast rida i skritt så länge som det låter här. Travövergångarna stärker hästen och det finns ingen anledning att den inte ska klara det så snart den kan förstå och svara på ryttarens hjälper. Dessutom behöver hästen gymnastiseras och arbetas i olika gångarter för att må bra i kroppen. Skritt en svår gångart för ryttaren, dels är det svårare för hästen att få upp ryggen i skritt och komma igenom i överlinjen på rätt sätt, man riskerar att aldrig få en hopkopplad häst. Varför göra det svårare för hästen? Det kan bli en ond cirkel och lura sig själv att man har en kvalitet man inte har, och aldrig komma vidare.
Däremot kommer alla övergångarna in här, samt alla dessa halvhalter återigen, för det är bättre att byta gångart ofta än att mala i framvikt, och halvhalterna kommer att behöva vara många för att få balansen och takten.
Allsidighet. Dessutom får man inte glömma att mycket styrketräning sker utomhus, i naturen.
Men därmed inte sagt att skritt inte ska användas, för det tycker jag, och bla föreslog jag det för att hinna känna och lära sej att rida bra övergångar så att det inte blir framvikt. Även finns mycket lösgörande att göra i skritten, att rakrikta i skritten innan travövergångar osv. Skritten är viktig men inte att enbart nötas i.
Dessutom, jag vill kunna rida i alla gångarter tex ute och då måste jag göra samma arbete som på ridbanan, när det gäller grunderna, för jag vill ha samma arbete var hästen än travar eller galopperar, att vara i balans och på hjälperna.
Sen fattar jag fortfarande inte, du förstår totolas synsätt också, men håller inte med? Med andra ord anser du det är fel, men hur kan du då förstå det?
Det här blir väldigt luddigt för mig för balans är ju vad allt arbete strävar mot och då skulle jag beskriva hur jag rider och tränar helt och hållet. Nej jag tror inte det var så du menade, men jag vet inte hur jag ska uppfatta det annars.
Jag menar med balans att hästen inte är i framvikt utan har flyttat vikt bakåt, att den bär någotsånär lika med sina bakben och mellan bogarna. Jag menar också att hästen är lugn, dvs inte spänd, att den arbetar och tänker framåt.
Man kan säkert analysera balans mycket mera men det är så jag vill beskriva det. Det är inte luddigt för mej och visst är det i balans med ryttaren, det är ju självklart, när ryttaren sitter på, men samma sak gäller ju även om man arbetar på töm tex.
Det här är inget konstant tillstånd som man bara är i utan det måste underhållas, av ryttaren, på en rad olika sätt, där halvhalter utgör en viktig del, men där även lösgörande, rakriktande och öht aktiverande är viktiga delar. Allt hänger ihop, och det är grunden för fortsatt arbete för min del.
Skritt, skritt, skritt i olika tempon, olika böjning, olika steglängd, olika rörelser, den bilden menar jag. När detta fungerar bra, hästen har bakbenen under sig, kommer över ryggen, söker handen, (och alltså bär upp sin ryttare och inte skyfflar sig fram med påskjut,) då först lägger jag in övergångar till trav. Inte mer än hästen orkar utan att falla isär i början. Ju mer hästen orkar ju längre blir traven. Sen börjar jag jobba i traven som i skritten, osv.
Jag håller med om att skritten är viktig. Men jag håller inte med om att endast rida i skritt så länge som det låter här. Travövergångarna stärker hästen och det finns ingen anledning att den inte ska klara det så snart den kan förstå och svara på ryttarens hjälper. Dessutom behöver hästen gymnastiseras och arbetas i olika gångarter för att må bra i kroppen. Skritt en svår gångart för ryttaren, dels är det svårare för hästen att få upp ryggen i skritt och komma igenom i överlinjen på rätt sätt, man riskerar att aldrig få en hopkopplad häst. Varför göra det svårare för hästen? Det kan bli en ond cirkel och lura sig själv att man har en kvalitet man inte har, och aldrig komma vidare.
Däremot kommer alla övergångarna in här, samt alla dessa halvhalter återigen, för det är bättre att byta gångart ofta än att mala i framvikt, och halvhalterna kommer att behöva vara många för att få balansen och takten.
Allsidighet. Dessutom får man inte glömma att mycket styrketräning sker utomhus, i naturen.
Men därmed inte sagt att skritt inte ska användas, för det tycker jag, och bla föreslog jag det för att hinna känna och lära sej att rida bra övergångar så att det inte blir framvikt. Även finns mycket lösgörande att göra i skritten, att rakrikta i skritten innan travövergångar osv. Skritten är viktig men inte att enbart nötas i.
Dessutom, jag vill kunna rida i alla gångarter tex ute och då måste jag göra samma arbete som på ridbanan, när det gäller grunderna, för jag vill ha samma arbete var hästen än travar eller galopperar, att vara i balans och på hjälperna.
Sen fattar jag fortfarande inte, du förstår totolas synsätt också, men håller inte med? Med andra ord anser du det är fel, men hur kan du då förstå det?
Senast ändrad av en moderator: