Grana
Trådstartare
Som några av er vet här så har jag nu haft en problemhund hos mig i 2 veckor. Har egentlige problem sen han varit valp, men ägarna har väl ändå velat försöka.
För nån månad sedan ringde ägaren till mig och var ledsen, för nu orkade de inte mer. Efter lite prat så erbjöd jag mig att ta hunden en tid så de fick känna på hur det var utan hund. Och jag skulle se om det gick göra något åt denna hund, och ev sen placera om den.
Det visade sig redan första veckan, att det var värre än jag trodde från början. Jag har sagt till ägaren hur hon ska göra mm ibland och hon har sagt det går inte. Hm, har jag tänkt, en "sketen" lite cocker ska väl inte vara så svårt. Men där fick jag tji, jag har aldrig träffat på en sån här hund.
Han är hur go som helst, när han vill. Men vill han inte så morrar han, och backar man inte inom kort, så biter han. och inte bara en gång, utan han går helt enkelt till "anfall". Det går inte ta tag i honom och säga han ska lägga av, då blir han helt galen och ger sig aldrig. Man kan heller inte gå fram och bara säga till honom, då morrar han. Skulle jag då gå emot honom för visa att jag backar inte, så kan det smälla och han hugger i fötterna hej vilt.
Detta är en liten del av vad som hänt här.
Har haft en teje här som testat honom lite, och hon anser precis som jag att han bör avlivas. Hade jag gjort detta testet på mina hundar, då hade de verkligen visat att de vill vara mig till lags, men inte denna hunden. Det bekom honom inte ett dugg, och var precis som vanligt när vi var klara. Svansen upp, sen gick han bara vidare och gjorde det han ville.
Ägaren förstår nu att detta går inte i längden. Hunden har bitit alla i familjen, morföräldrar mm. Så efter mycket prat i telefon, så förstår de att han borde få somna in.
Jag känner att det är jag som gjort detta. Hade jag inte erbjudit mig att ta hit hunden så hade den fått leva. Men hur länge skulle det gå innan den biter något riktigt illa
Men i morgon har jag fått en tid för avlivning. Och jag velar fortfarande. Men jag är inte villig att kämpa för den här hunden, jo om jag bara haft honom. Men jag ser att mina andra tycker det är jobbigt med hans utbrott.
Han är så himla go när han vill, är ju det som gör att man önskade att han kunde vara snällare.
Man man kan ju inte göra något annat, som han inte vill.
Ja, detta är så ledsamt, men i dag blir hans sista dag i livet Jag försöker tänka att han haft det kul dessa veckor, med kompisar, sprungit lös hela dagarna och fått gå i skogen och leka mm. Så har han varit så mysig...
För nån månad sedan ringde ägaren till mig och var ledsen, för nu orkade de inte mer. Efter lite prat så erbjöd jag mig att ta hunden en tid så de fick känna på hur det var utan hund. Och jag skulle se om det gick göra något åt denna hund, och ev sen placera om den.
Det visade sig redan första veckan, att det var värre än jag trodde från början. Jag har sagt till ägaren hur hon ska göra mm ibland och hon har sagt det går inte. Hm, har jag tänkt, en "sketen" lite cocker ska väl inte vara så svårt. Men där fick jag tji, jag har aldrig träffat på en sån här hund.
Han är hur go som helst, när han vill. Men vill han inte så morrar han, och backar man inte inom kort, så biter han. och inte bara en gång, utan han går helt enkelt till "anfall". Det går inte ta tag i honom och säga han ska lägga av, då blir han helt galen och ger sig aldrig. Man kan heller inte gå fram och bara säga till honom, då morrar han. Skulle jag då gå emot honom för visa att jag backar inte, så kan det smälla och han hugger i fötterna hej vilt.
Detta är en liten del av vad som hänt här.
Har haft en teje här som testat honom lite, och hon anser precis som jag att han bör avlivas. Hade jag gjort detta testet på mina hundar, då hade de verkligen visat att de vill vara mig till lags, men inte denna hunden. Det bekom honom inte ett dugg, och var precis som vanligt när vi var klara. Svansen upp, sen gick han bara vidare och gjorde det han ville.
Ägaren förstår nu att detta går inte i längden. Hunden har bitit alla i familjen, morföräldrar mm. Så efter mycket prat i telefon, så förstår de att han borde få somna in.
Jag känner att det är jag som gjort detta. Hade jag inte erbjudit mig att ta hit hunden så hade den fått leva. Men hur länge skulle det gå innan den biter något riktigt illa
Men i morgon har jag fått en tid för avlivning. Och jag velar fortfarande. Men jag är inte villig att kämpa för den här hunden, jo om jag bara haft honom. Men jag ser att mina andra tycker det är jobbigt med hans utbrott.
Han är så himla go när han vill, är ju det som gör att man önskade att han kunde vara snällare.
Man man kan ju inte göra något annat, som han inte vill.
Ja, detta är så ledsamt, men i dag blir hans sista dag i livet
Jag försöker tänka att han haft det kul dessa veckor, med kompisar, sprungit lös hela dagarna och fått gå i skogen och leka mm. Så har han varit så mysig...
Senast ändrad:
