Jag tänker snarare på att det ändå kan "gå fel". Ultraljud är inte helt tillförlitligt. Den som har fått besked om att bebisen är en kille kanske blir än mer chockad när ungen visar sig vara intersexuell (och kanske än mer benägen att vilja göra kille av barnet).
Det är väl en sanning med modifikation, det finns tydligen massor med olika könuppsättningar och det verkar ju vara svårt att i vissa fall avgöra vilket av de två stora man tillhör. Om man nu tycker det är viktigt, menar jag. Med det sagt var jag ändå väldigt nyfiken på ultraljudet med mina tvillingar, vet inte varför egentligen för så mycket bryr jag mig nog inte. Men vi fick vänta det i vårt landsting. Med första barnet ville jag bara veta om hen levde eller inte eftersom jag hade blött ut hens syskon typ veckan innan. Sen kan jag glatt avslöja att trots att jag är feminist verkligen, köper fler klänningar åt min dotter än det får plats i hennes byrålåda.
