Syskon som gått tillbaka till destruktivt förhållande

[Elektronen]

Han sa "vi ska aldrig bli tillsammans igen, påminn mig om det" det var i början av januari men nu är de tillsammans igen, för han har förlåtit henne.

Vad gör man när ens bror går tillbaka till någon som på fyllan vid flera tillfällen tagit strypgrepp på honom?

Jag ogillade hans partner redan första gången jag träffade henne, hon kan inte hantera alkohol alls, min bror skulle betala för allt, extremt svartsjuk. Men att hon var så här fysisk aggressiv hade jag aldrig kunnat tro.

Min bror har varit utbränd och deprimerad och inte mått så bra sista åren helt enkelt. Han hade börjat må bättre och sen träffade han henne.

Jag är på riktigt jävligt orolig för att det kommer gå illa till slut. Vad är det som säger att hon någon gång inte får för sig att ta typ en kniv.

Men vad kan man göra som anhörig?

 

[Cattis_E]

Han sa "vi ska aldrig bli tillsammans igen, påminn mig om det" det var i början av januari men nu är de tillsammans igen, för han har förlåtit henne.

Vad gör man när ens bror går tillbaka till någon som på fyllan vid flera tillfällen tagit strypgrepp på honom?

Jag ogillade hans partner redan första gången jag träffade henne, hon kan inte hantera alkohol alls, min bror skulle betala för allt, extremt svartsjuk. Men att hon var så här fysisk aggressiv hade jag aldrig kunnat tro.

Min bror har varit utbränd och deprimerad och inte mått så bra sista åren helt enkelt. Han hade börjat må bättre och sen träffade han henne.

Jag är på riktigt jävligt orolig för att det kommer gå illa till slut. Vad är det som säger att hon någon gång inte får för sig att ta typ en kniv.

Men vad kan man göra som anhörig?

Har du påmint honom? Hur blev reaktionen i så fall?

I övrigt kan du väl inte göra så mycket mer än atg prata med honom. Fråga vad som fick de att göra slut förut och vad som är annorlunda nu.
Vet inte om man kan göra något mer?

 

[Hermelin]

Vad du kan göra är att finnas som stöd för din bror. Låt honom veta att han alltid kan prata med dig oavsett vad du tycker om hans val. Du kan till exempel undvika att låta dömande när ni prata. I övrigt måste vuxna människor få göra sina val.

 

[prallan]

Vad du kan göra är att finnas som stöd för din bror. Låt honom veta att han alltid kan prata med dig oavsett vad du tycker om hans val. Du kan till exempel undvika att låta dömande när ni prata. I övrigt måste vuxna människor få göra sina val.

Men altså, det kan ju vara livshotande! Skulle du sagt detsamma om det var TSs syster som bodde med en man som misshandlade henne? Att vuxna gör sina val?

 

[Vinur]

Men altså, det kan ju vara livshotande! Skulle du sagt detsamma om det var TSs syster som bodde med en man som misshandlade henne? Att vuxna gör sina val?

Det går inte att tvinga någon. Vill personen inte lämna är det tyvärr väldigt lite utomstående kan göra, hur jävligt det än är.
(Självklart är situationen annorlunda om det finns barn med i bilden.)

TS. Jag håller med @Hermelin . Visa att du finns där och ställer upp, utan att döma.

 

[Hermelin]

Men altså, det kan ju vara livshotande! Skulle du sagt detsamma om det var TSs syster som bodde med en man som misshandlade henne? Att vuxna gör sina val?

Ja, jag tycker likadant oavsett vem det gäller. Det man kan göra för sina medmänniskor är att ge dem råd, att vara stöd och låta bli att döma. Om han väljer att försätta sig i en situation som möjligen innebär risker så är det hans val. Det är han som väljer och som syskon går det inte att göra något åt det. Närstående kan välja att antingen vara ett stöd eller låta bli.

Jag kan tycka att det verkar lite koko att gå tillbaka till en person som misshandlat en. Men det påverkar knappast saken.

 

[Görel]

Det är svårt att stå bredvid och se hur någon man tycker om bryts ner i en destruktiv och ibland farlig relation. Man kan inte göra annat än att stötta och motivera till att relationen är osund och att det finns hjälp att få. Det svåra är att det är den utsatte själv som måste ansöka om stöd, ingen annan kan göra det.

Jag jobbar själv som relationsvåldshandläggare och kommuner ska kunna erbjuda våldsutsatta stöd. De flesta kommuner har också en s k Öppen dörr, vilken är en mottagning med behandlare som man kan söka stöd hos utan att få det beviljat utav socialtjänsten. Det brukar röra sig om 3-5 samtal. Behöver man mer än så kan man ansöka via socialtjänsten.

 

[hastflicka]

Min kompis och hennes bror var varandras basta kompisar anda tills hon paminde honom, som han bett henne om, att kvinnan han gatt tillbaka till var, enligt honom sjalv, "galen". De gifte sig och skaffade i rask takt 4 barn som han tog hand om da hon var "galen" och inte hade tid eller ork ... och syskonen har sedan dess haft ett mycket svalt forhallande.

 

[Keb71]

Vissa kommuner har en funktion som heter "Centrum mot våld" som ska kunna bidra med stöd för den som utsätts för våld i en relation oavsett kön.

 

[Elektronen]

Har du påmint honom? Hur blev reaktionen i så fall?

I övrigt kan du väl inte göra så mycket mer än atg prata med honom. Fråga vad som fick de att göra slut förut och vad som är annorlunda nu.
Vet inte om man kan göra något mer?

Jag har frågat vad som är annorlunda nu och fick svaret att mycket är annorlunda. Jag har svårt att tro att det kunnat bli så mycket annorlunda på någon månad.
Man blir inte en helt ny människa så snabbt.

 

[Elektronen]

Ja, jag tycker likadant oavsett vem det gäller. Det man kan göra för sina medmänniskor är att ge dem råd, att vara stöd och låta bli att döma. Om han väljer att försätta sig i en situation som möjligen innebär risker så är det hans val. Det är han som väljer och som syskon går det inte att göra något åt det. Närstående kan välja att antingen vara ett stöd eller låta bli.

Jag kan tycka att det verkar lite koko att gå tillbaka till en person som misshandlat en. Men det påverkar knappast saken.

Utan att gå in på alla detaljer så känns det här som skolboksexemplet på en manipulativ människa som kan bli våldsam. Bara att oftast så brukar det vara kvinnan som träffar på en man med dem dragen.

Jag tror ingen tycker det är speciellt smart att gå tillbaka till någon som misshandlat en.
Men det är väl knappast så enkelt. Jag tror ju att min bror har så dåligt självförtroende när det kommer till tjejer (och det har väl inte blivit bättre efter det här) att han inte tror att han kan hitta någon bättre. Det är så hemskt tycker jag!

 

[Elektronen]

Min kompis och hennes bror var varandras basta kompisar anda tills hon paminde honom, som han bett henne om, att kvinnan han gatt tillbaka till var, enligt honom sjalv, "galen". De gifte sig och skaffade i rask takt 4 barn som han tog hand om da hon var "galen" och inte hade tid eller ork ... och syskonen har sedan dess haft ett mycket svalt forhallande.

Jag och min bror har egentligen inte så bra kontakt längre. Vilket också gör mig orolig, han är väldigt dålig på att berätta om saker.
Men det är väl det jag och mina föräldrar är rädd för, att tappa kontakten med min bror.
Personligen känner jag ju att jag inte vill träffa på henne igen, jag har jävligt svårt för att låtsas som att ingenting har hänt.
Men ja jag antar väl att även hon kommer följa med på släktmiddagar i framtiden. Även om hon redan hunnit förstöra flera stycken.

 

[Elektronen]

Det är svårt att stå bredvid och se hur någon man tycker om bryts ner i en destruktiv och ibland farlig relation. Man kan inte göra annat än att stötta och motivera till att relationen är osund och att det finns hjälp att få. Det svåra är att det är den utsatte själv som måste ansöka om stöd, ingen annan kan göra det.

Jag jobbar själv som relationsvåldshandläggare och kommuner ska kunna erbjuda våldsutsatta stöd. De flesta kommuner har också en s k Öppen dörr, vilken är en mottagning med behandlare som man kan söka stöd hos utan att få det beviljat utav socialtjänsten. Det brukar röra sig om 3-5 samtal. Behöver man mer än så kan man ansöka via socialtjänsten.

Ja det är inte alls lätt att ens bror inte verkar tycka att han är värd bättre än så.
Samtidigt som jag blir förbannad och orolig är jag rädd att ropa säga/göra fel sak.
Det låter ju som något att kolla upp, jag tror ju att min bror skulle må bra av att prata med någon.

 

[startpompe]

Berätta för din bror att du är orolig för honom och påtala att de inte ska vara sådär, att de inte är okej att bete sig som hon gör. Stötta och berätta att du kommer finnas där dagen han lämnar, även om de inte sker nu eller inom den närmsta tiden, förvänta dig inte heller att han kommer lämna den närmsta tiden. Men åter igen att du finns där dagen han väljer att lämna. Förstår att de är en jobbig situation

 

[Ava22]

Sitter i nästan samma situation själv, fast det är min pappa det handlar om.
Hans fru är alkoholist vilket han pratat mycket om (druckit varje dag, gömt alkohol, smugit runt det, jobbat full, kollapsat hemma) och han skulle skilja sig. Vi barn var glada och hoppades vi skulle få tillbaka vår pappa (deras förhållande är mycket infekterat och de bråkar jättemycket, därav skilsmässa). De säljer lgh och pappa skriver sig hos mig. Dagen de lämnar sin BR så flyttar han in till henne, till hennes nya lgh och skilsmässan är off. Då är hon helt plötsligt inte en alkoholist länge och jag hör hur medberoende han är.
Min bror orkade inte med mer och bröt direkt, min syster har knappt kontakt med honom och jag håller på att bryta också. Men det är himla svårt. Men jag vet inte om jag orkar med denna resa, den har hållit på till och från i snart 20 år.

 

[Elektronen]

Sitter i nästan samma situation själv, fast det är min pappa det handlar om.
Hans fru är alkoholist vilket han pratat mycket om (druckit varje dag, gömt alkohol, smugit runt det, jobbat full, kollapsat hemma) och han skulle skilja sig. Vi barn var glada och hoppades vi skulle få tillbaka vår pappa (deras förhållande är mycket infekterat och de bråkar jättemycket, därav skilsmässa). De säljer lgh och pappa skriver sig hos mig. Dagen de lämnar sin BR så flyttar han in till henne, till hennes nya lgh och skilsmässan är off. Då är hon helt plötsligt inte en alkoholist länge och jag hör hur medberoende han är.
Min bror orkade inte med mer och bröt direkt, min syster har knappt kontakt med honom och jag håller på att bryta också. Men det är himla svårt. Men jag vet inte om jag orkar med denna resa, den har hållit på till och från i snart 20 år.

Usch, jag lider med dig! Men 20 år, jag kan förstå påse vis att det är svårare för fin pappa att bryta då.

Min bror hade träffat sin tjej mindre än 1 år när de bröt, men de bodde tillsammans.
Hon flyttade hem till sina föräldrar typ en månad (I ett annat nordiskt land) sen flyttade hon tillbaka till staden min bror bor i. Det enda hon har där är ett jobb (vikariat) och min bror. Hon har själv sagt att hon inte har några vänner där.
Vilket jag inte är jätteförvånad över, tystare människa(i nyktert tillstånd) har jag nog aldrig träffat.

 

[Red_Chili]

Har din bror läst något om hur destruktiva relationer brukar se ut, om normaliseringsprocessen osv? Försök få honom att läsa på lite, så kanske det blir lättare för honom att lämna.

 

[Elektronen]

Har din bror läst något om hur destruktiva relationer brukar se ut, om normaliseringsprocessen osv? Försök få honom att läsa på lite, så kanske det blir lättare för honom att lämna.

Nej det tror jag inte att han gjort. Känns tveksamt om han skulle läsa något sånt om jag föreslog det. Men är ett bra tips!