Svenskar vill inte arbeta - utbruten ur Gräddfil för flyktingar från Ukraina

[Shaggy]

Det stämmer att du kan jobba i egen regi om du så vill. Men man måste jobba för att må bra. Jag har inga synpunkter på den som försörjer sig själv som egen och struntar i konventionella arbeten.

Nej man måste inte jobba för att må bra. Det är en myt som sprids men det är en lögn. Man måste SYSSELSÄTTA sig för att må bra. Det finns massor av sätt att sysselsätta sig på som inte har det minsta med jobb att göra.

 

[Band_of_Horses]

Nej man måste inte jobba för att må bra. Det är en myt som sprids men det är en lögn. Man måste SYSSELSÄTTA sig för att må bra. Det finns massor av sätt att sysselsätta sig på som inte har det minsta med jobb att göra.

Jag håller med om det. Med jobb menar jag sysselsättning.

 

[Fruentimber]

Det beror helt på vilka förändringar som vill göras. Alla förändringar är inte per automatik bra. Just att ge människor möjlighet att logga ut ser jag som en mycket dålig idé. För många kommer då att välja den vägen även om det får negativa konsekvenser för dem.

Det låter som att vi ser väldigt olika på den saken och jag funderar på vad du grundar din åsikt på egentligen. Att folk "loggar ut" betyder ju inte att de sysselsätter sig mindre. Bara med andra saker. Dvs det behöver inte alls ha negativa effekter på människors psykiska och fysiska hälsa.

Att människor känner sig nödgade att logga ut är en klar indikation på att samhället behöver förändras.

 

[Shaggy]

Jag håller med om det. Med jobb menar jag sysselsättning.

Men skriv då det. Jobb är organiserad sysselsättning det finns inget som säger att en vettig sysselsättning måste vara organiserad

 

[skiesabove]

Service? Hotell, (reception, maintenance, groundkeeping, bar, städ) restaurang, posten, butiker (både generell och specialiserad butik), lantbruk, skogsbruk? Generell lokalvård? Parkarbete. Det finns ju MASSOR med jobb utanför vården som är "enkla" och som åtminstone jag tycker är nyttiga att ta del av men som ses som "skitjobb" av en privilegiad ungdom.
Jag tror vi skulle ha ett trevligare samhälle om de flesta provat på att sitta på andra sidan kassan i en ICA-butik till exempel.

ICA-butikens kassa är rätt fancy, dugliga löner och stabila arbetsvillkor. Men det är inte alla som klarar av ett sånt jobb.

Skogsbruk? Inte utan yrkes-utbildning, det är seriösa maskiner. Du kan gigjobba med att plantera, men det är ju enstaka insatser sommartid.

Hotell och restaurang är där många kids hamnar, jag har själv jobbat en del såna jobb. Men det är oftast obekväma tider och både fysiskt och mentalt krävande. Dessutom sällan man kan få en fast heltid. Men det funkar inte för alla, och de flesta orkar inte med det höga tempot i längden.

Lantbruk? Vad menar du, avbytartjänst eller? Kräver utbildning, finns otroligt få lediga jobb inom det.

Lokalvård är ett av de få fysiska, enkla arbetena, som finns kvar i Sverige. Men även den branschen har börjat bli stressig.

Parkarbete är gigjobb med få timmar.

Kolla platsbanken och vilka jobb som finns ute i ditt område. De där enkla jobben som vem som helst skulle klara av har försvunnit.

 

[Band_of_Horses]

Att slita ut hjärnan är minst lika illa som att slita ut kroppen. Att förstöra sin hjärna är livslångt liksom det är att förstöra en axel. Varför anser du att det är danande att ta jobb som riskerar att förstöra det viktigaste organet vi har?

Det finns inget jobb som ensamt är så stressigt att det orsakar en vanlig person att gå in i väggen. Det är bara hälsosamt att utsätta sig för stress i unga år så att man lär sig hantera stress.

Fast många unga gör inte det varför de sänker sin mentala arbetskapacitet för varje dag som går. Då kan ett vanligt jobb uppfattas som stressigt av dem. Lösningen på det är inte att de går hemma utan att de börjar arbeta och på så vis höjer sin arbetskapacitet.

När folk får barn brukar de inse att de tidigare mest tagit det lugnt genom livet. Helt plötsligt presterar de på en nivå de tidigare inte trodde var möjlig.

 

[Shaggy]

Det finns inget jobb som ensamt är så stressigt att det orsakar en vanlig person att gå in i väggen. Det är bara hälsosamt att utsätta sig för stress i unga år så att man lär sig hantera stress.

Fast många unga gör inte det varför de sänker sin mentala arbetskapacitet för varje dag som går. Då kan ett vanligt jobb uppfattas som stressigt av dem. Lösningen på det är inte att de går hemma utan att de börjar arbeta och på så vis höjer sin arbetskapacitet.

Du skolan i sig är ganska stressig om du försöker uppnå något i den så ungdomarna har fått sin beskärda del av stress.
Vad du fått infon för ditt första märkliga påstående ifrån begriper jag inte. Känns mest som totalt hitte på.

 

[Band_of_Horses]

Du skolan i sig är ganska stressig om du försöker uppnå något i den så ungdomarna har fått sin beskärda del av stress.

Jag pratade inte om unga med ambitioner utan de som mest chillar istället för att anstränga sig.

Om vi pratar om ambitiösa unga så blir de inte utbrända av ett 40h-jobb utan för att de ständigt är uppkopplade och jämför sig med andra. De ger sig inte tid för vila när de är lediga.

 

[Sel]

ICA-butikens kassa är rätt fancy, dugliga löner och stabila arbetsvillkor. Men det är inte alla som klarar av ett sånt jobb.

Skogsbruk? Inte utan yrkes-utbildning, det är seriösa maskiner. Du kan gigjobba med att plantera, men det är ju enstaka insatser sommartid.

Hotell och restaurang är där många kids hamnar, jag har själv jobbat en del såna jobb. Men det är oftast obekväma tider och både fysiskt och mentalt krävande. Dessutom sällan man kan få en fast heltid. Men det funkar inte för alla, och de flesta orkar inte med det höga tempot i längden.

Lantbruk? Vad menar du, avbytartjänst eller? Kräver utbildning, finns otroligt få lediga jobb inom det.

Lokalvård är ett av de få fysiska, enkla arbetena, som finns kvar i Sverige. Men även den branschen har börjat bli stressig.

Parkarbete är gigjobb med få timmar.

Kolla platsbanken och vilka jobb som finns ute i ditt område. De där enkla jobben som vem som helst skulle klara av har försvunnit.

Alltså, det finns ju INGET jobb som funkar för alla och inget jobb måste vara för evigt, men för att få in en fot på arbetsmarknaden finns det ändå en del att välja på. Det är liksom inte bara telefonförsäljare och andra gräsligheter som gäller, men jag får ofta uppfattningen att det som finns inte duger.
En måste ju börja någonstans, det innebär inte att det måste bli ens hela liv och karriär, bara att det mesta är bättre både i praktik och teori än att sitta hemma och sedan inte ha någonting att presentera när det blir dags att söka det där jobbet en Verkligen vill ha.
Utan att ha provat något, hur ska en kunna veta hur livet liksom funkar?


Vad har en för krav på arbetet om det inte får vara stressigt någonsin, inte får vara enformigt, inte får vara fysiskt, inte får vara tråkigt, inte får vara för högt tempo, inte får vara för tidigt, inte får vara för sent, inte.... jag menar, någonstans får en ju inse att det finns väldigt få skräddarsydda job för den som för första gången beger sig ut på marknaden för att försörja sig.

Inom lantbruket finns djurskötare av olika slag, äggprodution, yadayada, jag säger som sagt inte att en behöver göra det till sitt livsmål, men Jobben finns där. Även om det skulle vara säsong har en ju i alla fall jobbat den säsongen och kan söka annat under tiden.

Tillägg: jag har verkligen inte fått intrycket av att jobb bakom kassa i butik är någonting en ungdom med val gärna tar. Det anses väl också vara ett "skitjobb"?

 

[Band_of_Horses]

Alltså, det finns ju INGET jobb som funkar för alla och inget jobb måste vara för evigt, men för att få in en fot på arbetsmarknaden finns det ändå en del att välja på. Det är liksom inte bara telefonförsäljare och andra gräsligheter som gäller, men jag får ofta uppfattningen att det som finns inte duger.
En måste ju börja någonstans, det innebör inte att det måste bli ens hela liv och karriär, bara att det mesta är bättre både i praktik och teori än att sitta hemma och sedan inte ha någonting att presentera när det lir dags att söka det där jobbet en Verkligen vill ha.
Utan att ha provat något, hur ska en kunna veta hur livet liksom funkar?


Vad har en för krav på arbetet om det inte får vara stressigt någonsin, inte får vara enformigt, inte får vara fysiskt, inte får vara tråkigt, inte får vara för högt tempo, inte får vara för tidigt, inte får vara för sent, inte.... jag menar, någonstans får en ju inse att det finns väldigt få skräddarsydda job för den som för första gången beger sig ut på marknaden för att försörja sig.

Inom lantbruket finns djurskötare av olika slag, äggprodution, yadayada, jag säger som sagt inte att en behöver göra det till sitt livsmål, men Jobben finns där. Även om det skulle vara säsong har en ju i alla fall jobbat den säsongen och kan söka annat under tiden.

Just att lära sig att göra något man inte vill göra för att man inser att det leder till något bra, är bland det nyttigaste man kan göra.

Den som vet hur man lär ut det till sina barn tar jag gärna emot råd ifrån. För om man väl lärt sig det kan inget stoppa en.

 

[Sel]

Det finns inget jobb som ensamt är så stressigt att det orsakar en vanlig person att gå in i väggen. Det är bara hälsosamt att utsätta sig för stress i unga år så att man lär sig hantera stress.

Fast många unga gör inte det varför de sänker sin mentala arbetskapacitet för varje dag som går. Då kan ett vanligt jobb uppfattas som stressigt av dem. Lösningen på det är inte att de går hemma utan att de börjar arbeta och på så vis höjer sin arbetskapacitet.

När folk får barn brukar de inse att de tidigare mest tagit det lugnt genom livet. Helt plötsligt presterar de på en nivå de tidigare inte trodde var möjlig.

Det finns MÅNGA jobb som är så stressiga att de kör folk rakt in i väggen, vad pratar du om? Vilket jobb som helst egentligen, för fel person under fel förutsättningar. Heltid eller inte.

 

[Shaggy]

Alltså, det finns ju INGET jobb som funkar för alla och inget jobb måste vara för evigt, men för att få in en fot på arbetsmarknaden finns det ändå en del att välja på. Det är liksom inte bara telefonförsäljare och andra gräsligheter som gäller, men jag får ofta uppfattningen att det som finns inte duger.
En måste ju börja någonstans, det innebär inte att det måste bli ens hela liv och karriär, bara att det mesta är bättre både i praktik och teori än att sitta hemma och sedan inte ha någonting att presentera när det blir dags att söka det där jobbet en Verkligen vill ha.
Utan att ha provat något, hur ska en kunna veta hur livet liksom funkar?


Vad har en för krav på arbetet om det inte får vara stressigt någonsin, inte får vara enformigt, inte får vara fysiskt, inte får vara tråkigt, inte får vara för högt tempo, inte får vara för tidigt, inte får vara för sent, inte.... jag menar, någonstans får en ju inse att det finns väldigt få skräddarsydda job för den som för första gången beger sig ut på marknaden för att försörja sig.

Inom lantbruket finns djurskötare av olika slag, äggprodution, yadayada, jag säger som sagt inte att en behöver göra det till sitt livsmål, men Jobben finns där. Även om det skulle vara säsong har en ju i alla fall jobbat den säsongen och kan söka annat under tiden.

Tillägg: jag har verkligen inte fått intrycket av att jobb bakom kassa i butik är någonting en ungdom med val gärna tar. Det anses väl också vara ett "skitjobb"?

Just att lära sig att göra något man inte vill göra för att man inser att det leder till något bra, är bland det nyttigaste man kan göra.

Den som vet hur man lär ut det till sina barn tar jag gärna emot råd om det. För om man väl lärt sig det kan inget stoppa en.

Fast det är väl ändå ingen här som förespråkat att ett jobb alltid ska vara roligt, utan press osv osv. Det som sagts är att vissa jobb, företrädelsevis de som idag är "de enkla" jobben är direkt ohälsosamma med usel arbetsmiljö och därtill usel lön. Att av det göra det till att allt alltid ska vara en solig sommardag på jobbet är för mig ett långt steg. (Mina dagar på jobbet är just nu astråkiga men jag ser vitsen med att plåga mig igenom skiten jag gör eftersom det är en vinst med det senare då det jag gör förenklar kraftigt för produktionspersonalen (om nu datasystemet funkade som det skulle vilket det inte gör så måste hitta en sniklösning för att uppnå resultatet))

 

[skiesabove]

Alltså, det finns ju INGET jobb som funkar för alla och inget jobb måste vara för evigt, men för att få in en fot på arbetsmarknaden finns det ändå en del att välja på. Det är liksom inte bara telefonförsäljare och andra gräsligheter som gäller, men jag får ofta uppfattningen att det som finns inte duger.
En måste ju börja någonstans, det innebär inte att det måste bli ens hela liv och karriär, bara att det mesta är bättre både i praktik och teori än att sitta hemma och sedan inte ha någonting att presentera när det blir dags att söka det där jobbet en Verkligen vill ha.
Utan att ha provat något, hur ska en kunna veta hur livet liksom funkar?


Vad har en för krav på arbetet om det inte får vara stressigt någonsin, inte får vara enformigt, inte får vara fysiskt, inte får vara tråkigt, inte får vara för högt tempo, inte får vara för tidigt, inte får vara för sent, inte.... jag menar, någonstans får en ju inse att det finns väldigt få skräddarsydda job för den som för första gången beger sig ut på marknaden för att försörja sig.

Inom lantbruket finns djurskötare av olika slag, äggprodution, yadayada, jag säger som sagt inte att en behöver göra det till sitt livsmål, men Jobben finns där. Även om det skulle vara säsong har en ju i alla fall jobbat den säsongen och kan söka annat under tiden.

Fast det är ju just det vi lärt ungdomarna. Att dom ska göra jobbet till sitt livsmål, eller snarare, att man ska jobba med det man brinner för. Och att man ska göra det heltid. Och att man ska stå upp för sig själv, säga "stopp min kropp", vara fackligt engagerad och inte jobba på arbeten som skadar en fysiskt eller psykiskt.

Att sen gnälla över att dom försöker göra just det är bara irrationellt. Dom gör precis det vi som samhälle har uppfostrat dom till att göra.

 

[Mabuse]

ICA-butikens kassa är rätt fancy, dugliga löner och stabila arbetsvillkor. Men det är inte alla som klarar av ett sånt jobb.

Skogsbruk? Inte utan yrkes-utbildning, det är seriösa maskiner. Du kan gigjobba med att plantera, men det är ju enstaka insatser sommartid.

Hotell och restaurang är där många kids hamnar, jag har själv jobbat en del såna jobb. Men det är oftast obekväma tider och både fysiskt och mentalt krävande. Dessutom sällan man kan få en fast heltid. Men det funkar inte för alla, och de flesta orkar inte med det höga tempot i längden.

Lantbruk? Vad menar du, avbytartjänst eller? Kräver utbildning, finns otroligt få lediga jobb inom det.

Lokalvård är ett av de få fysiska, enkla arbetena, som finns kvar i Sverige. Men även den branschen har börjat bli stressig.

Parkarbete är gigjobb med få timmar.

Kolla platsbanken och vilka jobb som finns ute i ditt område. De där enkla jobben som vem som helst skulle klara av har försvunnit.

Om man inte klarar nåt av de där jobben, och inte heller en utbildning så att man kan jobba med något annat, då skulle jag säga att man har någon sorts funktionsnedsättning.

Vad fanns det för jobb förr där man kunde ta det lugnt och inte behövde kunna något? Jag tänker att såna jobb har väl aldrig funnits.

 

[Sel]

Fast det är ju just det vi lärt ungdomarna. Att dom ska göra jobbet till sitt livsmål, eller snarare, att man ska jobba med det man brinner för. Och att man ska göra det heltid. Och att man ska stå upp för sig själv, säga "stopp min kropp", vara fackligt engagerad och inte jobba på arbeten som skadar en fysiskt eller psykiskt.

Att sen gnälla över att dom försöker göra just det är bara irrationellt. Dom gör precis det vi som samhälle har uppfostrat dom till att göra.

Fast har vi gjort det så till den grad att folk inte längre förstår att det kan behövas en period av viss uppoffring för att komma någonstans - kanske äta nudlar en sväng för att göra färdigt studierna till exempel, eller servera på restaurang ett år tills en har råd att flytta hemifrån eller i väntan på rätt jobb - har vi ju svängt helt åt fanders! Inte undra på att en stor del ungdomar inte går att jobba med i så fall.

 

[Mabuse]

Fast det är ju just det vi lärt ungdomarna. Att dom ska göra jobbet till sitt livsmål, eller snarare, att man ska jobba med det man brinner för. Och att man ska göra det heltid. Och att man ska stå upp för sig själv, säga "stopp min kropp", vara fackligt engagerad och inte jobba på arbeten som skadar en fysiskt eller psykiskt.

Att sen gnälla över att dom försöker göra just det är bara irrationellt. Dom gör precis det vi som samhälle har uppfostrat dom till att göra.

Men alltså, de här ”ungdomarna” det pratas om i tråden, vad är det för några? I mitt jobb träffar jag massor med ungdomar (19-25), och mitt intryck är att de är precis som folk är mest. De gnetar på med studier och arbete, precis som det var när jag var ung. Visst finns det enstaka stolpskott där man undrar hur det ska gå, men så har det väl alltid varit.

Om man har bilden att ungdomarna nu för tiden är en helt annan art än hur det var förr och arbetsvägrar hela bunten, då skulle jag nog undra om man kanske träffar ett snett urval?

 

[MJLee]

Det finns inget jobb som ensamt är så stressigt att det orsakar en vanlig person att gå in i väggen. Det är bara hälsosamt att utsätta sig för stress i unga år så att man lär sig hantera stress.

Fast många unga gör inte det varför de sänker sin mentala arbetskapacitet för varje dag som går. Då kan ett vanligt jobb uppfattas som stressigt av dem. Lösningen på det är inte att de går hemma utan att de börjar arbeta och på så vis höjer sin arbetskapacitet.

När folk får barn brukar de inse att de tidigare mest tagit det lugnt genom livet. Helt plötsligt presterar de på en nivå de tidigare inte trodde var möjlig.

Jobba tre månader som telefonförsäljare (med provision) och kom sedan tillbaka och säg att det är hälsosamt och bra att man lär sig hantera och utsätta sig för stress.

Fö, de som bara går hemma utan att behöva soc skulle jag säga är en minoritet (och som kommer från familjer med en viss socioekonomisk status). Soc ställer hårda krav på att du ska få bidrag. De flesta yngre vill inget hellre än att arbeta, det gäller även andra grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Men det finns inga jobb! För att vara lokalvårdare måste du ha certifikat och utbildning för att få använda tunga maskiner som krävs vid industristädning. Ja, att sitta i en ICA butik är ett bra första eller andra jobb, men med den växande arbetslösheten kan ICA handlaren välja och även där finns det en hel del fiffel vad gäller timmlön och anställningsvillkor. Samma sak med andra 'enklare' jobb. Kommunerna brukar ha sommarjobb för ungdomar just av anledningen att de ska sysselsätta sig och inte utnyttjas av mindre nogräknade arbetsgivare.

Idag är det många ungdomar, ffa från minoritetsgrupper, som går ur grundskolan med ofullständiga betyg och en bristfällig svenska. De har en extremt liten chans att hitta ett jobb och vet det redan flera år tidigare. Det är inte konstigt att kriminella gäng har så lätt att rekrytera. Sveriges arbetsmarknad är uppbyggd på välutbildade person som passar in en norm.

 

[Sel]

Fast det är väl ändå ingen här som förespråkat att ett jobb alltid ska vara roligt, utan press osv osv. Det som sagts är att vissa jobb, företrädelsevis de som idag är "de enkla" jobben är direkt ohälsosamma med usel arbetsmiljö och därtill usel lön. Att av det göra det till att allt alltid ska vara en solig sommardag på jobbet är för mig ett långt steg. (Mina dagar på jobbet är just nu astråkiga men jag ser vitsen med att plåga mig igenom skiten jag gör eftersom det är en vinst med det senare då det jag gör förenklar kraftigt för produktionspersonalen (om nu datasystemet funkade som det skulle vilket det inte gör så måste hitta en sniklösning för att uppnå resultatet))

Det låter så i vissa inlägg. Jag tycker ju att det kan vara värt ett halvår med skitslitiga timmar och låg lön för att ha råd med eventuellt eget boende eller åtminstone bidra till hushållet medan en väntar på en chans till det jobb en vill ha, istället för att glida och leva på mor och far. Då finns det i alla fall något att skriva om när en söker nästa jobb, och jag har svårt att tro att en inte lär sig Något om arbetslivet och om andra människor under tiden. Det är väl dessutom inte någon som sagt någonting om att acceptera en "usel"lön, däremot går nog tankarna isär om vad som räknas som usel.

 

[skiesabove]

Fast har vi gjort det så till den grad att folk inte längre förstår att det kan behövas en period av viss uppoffring för att komma någonstans - kanske äta nudlar en sväng för att göra färdigt studierna till exempel, eller servera på restaurang ett år tills en har råd att flytta hemifrån eller i väntan på rätt jobb - har vi ju svängt helt åt fanders! Inte undra på att en stor del ungdomar inte går att jobba med i så fall.

Ja, det håller jag däremot med dig om. Det märks överallt i samhället, vi vill ha quick fixes och allt direkt.

Och barn gör som vi gör, inte som vi säger. Och en stor del av "som vi gör" får dom numera via media.

Så nu står vi här, med en arbetsmarknad där en hel del vuxna som vill och kan jobba hårt inte erbjuds trygga villkor och skäliga löner. Där en del vuxna i stigande grad blir uteslutna pga arbetsmiljön. Där invandrare har extremt svårt att hitta en arbetsplats där de kan bidra. Och där ungdomar hellre går hemma, reser runt, eller börjar plugga istället för att "slita hundåren". Arbetssäljare och arbetsköpare vill väldigt olika saker nu.

Samhällskontraktet vi hade har blivit uppluckrat och börjar falla i bitar. Vi behöver ett nytt.

 

[Band_of_Horses]

Det finns MÅNGA jobb som är så stressiga att de kör folk rakt in i väggen, vad pratar du om? Vilket jobb som helst egentligen, för fel person under fel förutsättningar. Heltid eller inte.

Om vi talar 24/7h-jobb så ja.

Men inte för ett 40h-jobb. Då är det personens privatliv som inte fungerar.