Svårt ta emot tips från folk som inte har barn?

Sv: Svårt ta emot tips från folk som inte har barn?

Spännande med alla svar! Bra diskussion :)



Det är ju inte meningen att tråden ska utvecklas för eller emot diverse metoder men det handlade om en metod för att få barn att somna på egen hand som går ut på att man ignorerar barnets skrik och gråt. Barnet i fråga somnade utan problem om föräldrarna vaggade sängen men det ville de inte fortsätta med. Barnet är 7 månader gammalt.
Mitt svar var ungefär "Jag tycker inte alls om metoden, förstår inte hur någon kan vilja utsätta sitt barn för så mycket onödig stress. Barn skriker av en anledning, inte för att vara dumma".

Det är ju trots allt välkänt att barn i ung ålder skriker och gråter för att det är det de har tillhands för att få kontakt med sin vårdnadshavare, de skriker för att de behöver vårdnadshavaren av olika anledningar. Människan (och andra arter) är skapt för att reagera på barngråt med tröstande och skyddande beteende (alltså att plocka upp barnet och se vad som är fel). Barn som får snabb respons och vet att vårdnadshavaren alltid finns där blir trygga individer medan de stackare som får ligga och skrika lär sig att man inte kan lita på föräldrarna.
Jag kan inte för mitt liv förstå varför någon vill förstöra ett barns trygghet bara för att de inte orkar vagga barnet till sömns.

Långt men samtidigt kraftigt förenklat svar kring hela frågan ;)

Jag tycker du verkar vara en klok barnlös person! :bow:
 
Sv: Svårt ta emot tips från folk som inte har barn?

När det gäller småbarn som går i taket så fort det minsta lilla går dem emot, så minns jag tydligt hur det kändes. Mina minnen är kanske från när jag var lite äldre än 2,5 men den där typen av beteende och reaktioner känner jag igen mig i när jag ser dem. Och jag tycker att jag vet hur man känner sig när man beter sig på det viset.

Känslorna har jag också mycket starka minnen av hur det kändes. Och om/när man någon enstaka gång blev hånad dvs skrattad åt (aldrig av mina egna föräldrar, men kanske av någon annan) så minns jag alltför väl hur just det kändes.

För ett antal år sedan när jag var kring 20 så var jag med släktingar på en semester. Ett av deras barn blev på vanligt 3-4årsmanér väldigt väldigt upprörd och dramatisk vid ett tillfälle. Och mamman ifråga börjar håna sitt barn "ojojOJ då, staaackars staaackars dig då!" och dylikt. Jag minns att jag reagerade mycket negativt och tänkte "kommer hon inte IHÅG hur det KÄNDES när man var sådär arg?". Det förvånade mig enormt.
(Idag, ett antal år senare och två barn senare så kan jag förstå (men inte ursäkta) mamman på ett annat sätt, ur perspektivet som då var; två småttingar och gravid med den tredje. Säkert urtrött på alla dramautspel från nämnda barn. Då är det inte alltid man reagerar så vuxet och moget kanske. Hon var nog dessutom inte mer än drygt 25 år själv.)

Då sa jag inget alls; jag kände väl inte att jag hade något att "komma med" och förmodligen hade jag inte direkt blivit välvilligt bemött om jag sagt till mamman att jag tyckte det hon gjorde var olämpligt.
 
Sv: Svårt ta emot tips från folk som inte har barn?

Jag tycker väldigt mycket får etiketten "trots" som inte alls är det. Exempelvis barnet som får ett ilskeutbrott över att man inte får vrida på spisvredena - det är ju inte trots, utan mer ilska över sakers tillstånd. Ungefär som att man själv kan bli irriterad när man tänkt äta lax till middag och så är laxen slut i butiken - och eftersom man har lite mer vana vid att behärska sig så lägger man sig inte på golvet och skriker, utan knyter näven i fickan istället, så att säga.
Trots är ett lite tokigt begrepp.
Det är ju mer som du säger: frustration över att saker inte blir som man själv önskar/tänkt sig. Och så är det ibland föräldern som "står i vägen" för just det där man har tänkt sig och DÅ blir det "trots".

Det slår mig ibland vilken stor makt barn TROR att vi vuxna har. Om en dörr faller igen av blåst när barnet hade tänkt sig stänga den själv så verkar det ibland svårt att förstå att det faktiskt inte var något som mamma/pappa kunde påverka. :D
 
Sv: Svårt ta emot tips från folk som inte har barn?

Däremot kan man kanske som förälder lära sig att hantera andras känslor (och inte själv få psykbryt eller tycka det är läskigt när barnet visar ilska), det tror jag mer på.

Jamen precis. Fy (f-n) vad jag får öva på det där ibland. ;)
 
Sv: Svårt ta emot tips från folk som inte har barn?

Mitt svar var ungefär "Jag tycker inte alls om metoden, förstår inte hur någon kan vilja utsätta sitt barn för så mycket onödig stress. Barn skriker av en anledning, inte för att vara dumma".

Jag tror inte alls det egentligen hade så mycket med ditt icke-föräldraskap att göra. Det var bara en slags "ursäkt". Istället tror jag det handlar om att dessa föräldrar redan bestämt sig för att de INTE VILL fortsätta så som de håller på nu (även om det ju verkar fungera bra för barnet). De önskar en annan rutin för att de håller på att tröttna ur fullkomligt på vaggandet. Och har egentligen redan bestämt sig för att köra någon "metod" istället. Och så kommer du och säger en sanning som de liksom inte "orkar" höra eller tänka på. De vill nog bara slippa sin nuvarande situation och ditt svar ger dem nog (i deras ögon) ingen öppning för att göra det.

Egentligen skulle de nog snarare kunna ha skrivit "endast människor som tycker femminutersmetoden/sovahelanattenkuren eller dylikt är BRA metoder får svara!"
 
Sv: Svårt ta emot tips från folk som inte har barn?

Jag vet inte ens om man som förälder kan göra särskilt mycket för att lära små barn hantera känslor, jag tror kanske mer att det handlar om att övning ger färdighet. Och att man får lite mer perspektiv på saker vartefter man blir äldre. Däremot kan man kanske som förälder lära sig att hantera andras känslor (och inte själv få psykbryt eller tycka det är läskigt när barnet visar ilska), det tror jag mer på.

Jag tror att om man som liten blir bekräftad, (tröstad) det är ok det man känner men att det inte ändrar faktum så lär man sig att hantera sina känslor. Om man blir bortstött när man visar sina känslor så tror jag att man lär sig dels att känslor är något negativt men också att ens känslor inte spelar någon roll. Det var vad jag menar att man lär sig hantera sina känslor. Ett barn som lär sig att man får bli besviken lär sig snabbare att hantera det än ett barn som får lära sig att dess känslor inte spelar någon roll för då måste ju barnet ta i ännu mer för att om möjligt få bekräftelse nästa gång.
 
Sv: Svårt ta emot tips från folk som inte har barn?

Jag tror inte alls det egentligen hade så mycket med ditt icke-föräldraskap att göra. Det var bara en slags "ursäkt". Istället tror jag det handlar om att dessa föräldrar redan bestämt sig för att de INTE VILL fortsätta så som de håller på nu (även om det ju verkar fungera bra för barnet). De önskar en annan rutin för att de håller på att tröttna ur fullkomligt på vaggandet. Och har egentligen redan bestämt sig för att köra någon "metod" istället. Och så kommer du och säger en sanning som de liksom inte "orkar" höra eller tänka på. De vill nog bara slippa sin nuvarande situation och ditt svar ger dem nog (i deras ögon) ingen öppning för att göra det.

Egentligen skulle de nog snarare kunna ha skrivit "endast människor som tycker femminutersmetoden/sovahelanattenkuren eller dylikt är BRA metoder får svara!"

Ja så kan det säkert vara. Jag tycker det är tragiskt. Hoppas verkligen inte att jag blir en sån förälder när min tid väl kommer :crazy:

Jag tycker du verkar vara en klok barnlös person! :bow:

:D

Just det här ämnet berör mig så himla mycket, jag blir jätteupprörd när jag inser hur lite folk i allmänhet verkar veta. Och det är ju så viktigt!
Jag vet att det inte bara är att "göra rätt" om man själv fått en otrygg anknytning, men en så basal sak som att svara på barnens behov borde vara mer utbrett än det är. Tragiskt att stenålderssynpunkten om att man "inte ska skämma bort barn" fortfarande hänger kvar..
 
Sv: Svårt ta emot tips från folk som inte har barn?

Mitt svar var ungefär "Jag tycker inte alls om metoden, förstår inte hur någon kan vilja utsätta sitt barn för så mycket onödig stress. Barn skriker av en anledning, inte för att vara dumma".

Jag själv lyssnar på de tips jag får, men jag har dock svårt för folk som ska leka besservissers, vare sig de fått sin kunskap via teori (utbildning) eller tio ungar. Konstruktiva tips däremot, och "prova det här, det funkade för oss" tar jag däremot gärna emot...

MEN... I det exemplet ts tar upp FÖRSTÅR jag att de kanske vill ha tips från andra föräldrar. Jag tycker också att ts mer eller mindre idiotförklarar dessa föräldrar för jag tror att de allra flesta vet att barn skriker av en anledning, det behöver man knappast vara psykolog eller akademiker för att fatta. Ts idiotförklarar metoden - vilket väl är upp till henne, men var kommer tipsen in någonstans? Vad skrev ts istället som faktiskt skulle kunna hjälpa föräldrarna? Om svaret ovanför är det svar hon gav, så gav hon ju inte ens en chans till en diskussion... Och det tror jag personligen är väldigt svårt att ha med en människa som inte haft problem med barn som inte sover själv, sedan om denna är barnlös eller har tio ungar som alla sovit från dag 1, det är inte relevant...
 
Sv: Svårt ta emot tips från folk som inte har barn?

Ja, antar att du har rätt i att jag idiotförklarade metoden. Jag tycker nämligen att det med dagens kunskap är att likna någon form av psykisk misshandel.

Jag frågade henne också hur det kommer sig att de inte vill fortsätta som de gör nu, eftersom det funkar jättebra och barnet somnar på bara några minuter. Mitt tips var alltså att fortsätt som ni gör nu, eftersom barnet då känner sig tryggt.

Nu kanske jag låter som någon "barnlös besserwisser" men jag tycker faktiskt att föräldrar har ett ansvar mot sina barn, att förbereda dem för livet på bästa sätt och att ge dem en trygg start. Att gå ifrån detta ansvar bara för att man "inte orkar" vagga eller har fått för sig att barnet blir bortskämt om det inte somnar på egen hand är ju bara sjukt.

Jag vet att en del har jätteproblem med sömn med sina små, och där har jag mer förståelse för att man vänder sig till alla möjliga konstiga metoder (även om jag fortfarande tycker det är totalt galet).

Och - om man nu vill ge sig på en metod där man ignorerar barnet så tycker jag att det tyder på att man inte förstår varför barnet beter sig som det gör. Den som förstår skulle aldrig ens tänka tanken, hur stora problem man än har. Precis som att normala människor inte slår sina barn, hur jobbiga ungarna än är.
 
Senast ändrad:
Sv: Svårt ta emot tips från folk som inte har barn?

Ja, antar att du har rätt i att jag idiotförklarade metoden. Jag tycker nämligen att det med dagens kunskap är att likna någon form av psykisk misshandel.

Jag frågade henne också hur det kommer sig att de inte vill fortsätta som de gör nu, eftersom det funkar jättebra och barnet somnar på bara några minuter. Mitt tips var alltså att fortsätt som ni gör nu, eftersom barnet då känner sig tryggt.

Nu kanske jag låter som någon "barnlös besserwisser" men jag tycker faktiskt att föräldrar har ett ansvar mot sina barn, att förbereda dem för livet på bästa sätt och att ge dem en trygg start. Att gå ifrån detta ansvar bara för att man "inte orkar" vagga eller har fått för sig att barnet blir bortskämt om det inte somnar på egen hand är ju bara sjukt.

Jag vet att en del har jätteproblem med sömn med sina små, och där har jag mer förståelse för att man vänder sig till alla möjliga konstiga metoder (även om jag fortfarande tycker det är totalt galet).

Och - om man nu vill ge sig på en metod där man ignorerar barnet så tycker jag att det tyder på att man inte förstår varför barnet beter sig som det gör. Den som förstår skulle aldrig ens tänka tanken, hur stora problem man än har. Precis som att normala människor inte slår sina barn, hur jobbiga ungarna än är.

:bow::bow::bow:
 
Sv: Svårt ta emot tips från folk som inte har barn?

Men du, DE tycker tydligen inte att DERAS sätt fungerar bra eller hur? Vad är det för fel att försöka få inputs FRÅN andra som har andra sätt som kanske fungerar? Vem är du att dömma om deras sätt fungerar eller inte? Jag tror fortfarande de allra allra flesta är de bästa föräldrarna för deras egna barn, och dessutom tycker jag inte dina "tips" är några tips, trots allt ska det fungera för denna familj och det gör det ju inte, för då hade de knappast försökt få andra tips på andra rutiner...
Just denna metod kanske inte är bra, men kanske kunde någon annan ge ett bättre tips "än fortsätt som ni gör nu för det funkar ju bra" och sedan inte har varit i närheten av familjen så man vet hur det verkligen fungerar?

Och nä, det har inget att gör med om du är barnlös eller inte, däremot... Har man inget att säga så bör man vara tyst. I detta fall kanske du skulle vara tyst och låta folk som har idéer för deras problem (som de helt tydligt ser det som) komma med infall istället. Femminuters metoden eller sova hela natten är inte särskilt vanlig, finns en diskussion nedan om det, och de hade säkert fått en hel del andra matnyttiga tips också...

Det är ju ingen här på buke som vet hur det egentligen går till när ungen ska sova, de kanske periodvis vaggar halva nätterna, sömnbrist gör en del med hjärnan det också...
 
Senast ändrad:
Sv: Svårt ta emot tips från folk som inte har barn?

Jag tror inte alls det egentligen hade så mycket med ditt icke-föräldraskap att göra. Det var bara en slags "ursäkt". Istället tror jag det handlar om att dessa föräldrar redan bestämt sig för att de INTE VILL fortsätta så som de håller på nu (även om det ju verkar fungera bra för barnet). De önskar en annan rutin för att de håller på att tröttna ur fullkomligt på vaggandet. Och har egentligen redan bestämt sig för att köra någon "metod" istället. Och så kommer du och säger en sanning som de liksom inte "orkar" höra eller tänka på. De vill nog bara slippa sin nuvarande situation och ditt svar ger dem nog (i deras ögon) ingen öppning för att göra det.

Mja skulle jag säga. Det är lika troligt att det är föräldrar som tycker det är urmysigt att vagga men som börjar få dåligt samvete för att de gör det enkelt för sig. Man ska ju lära barnet somna själv står det överallt i tidningar och böcker och hävdas från bekantskapskretsar.

Samtidigt är det såklart en skill att kunna somna själv. Något man kan ha nytta av resten av livet. Så jag skulle nog tipsa ändå, fast inte om någon av de metoder som brukar nämnas. Vår favoritbarnbok tipsar om att sättet att lära barnet somna själv i sin säng är att vagga det mätt till nästan sömn och lägga det i sängen när det nästan sover. Barnet märker precis att det är i sängen och somnar sött. Efter ett tag kan man lägga det lite mer vaket. (dvs om man bara vill lära barnet att kunna somna själv, det kortar ju inte läggningstiden direkt... vi har gjort så och vi kan inte alls lämna ett vaket barn i sängen och sätta oss i soffan o dricka the direkt...vi läser en bok i sovrummet i 45 min eller så.)
 
Senast ändrad:
Sv: Svårt ta emot tips från folk som inte har barn?

Jag håller med dig i sak om själva läggningsmetoden men du överdriver nåt kopiöst när du pratar om psykisk misshandel.

Jag tycker att det är ett ganska intressant fenomen att det som för tillfället är uppe på agendan får folk att bli i det närmaste hysteriskt uppfostrande av sin alldeles normala och välfungerande omgivning. När mitt första barn föddes gällde diskussionen huruvida det var psykisk misshandel att sätta barn framåtvända i vagn eller sele. En släkting till mig höll en lång utläggning om hur nära hon hade varit att gå fram och skälla ut en mamma som gick med sin bebis framåtvänd i en babybjörn!

Det är som om dessa rön får folk att tappa perspektivet. Om mänskligheten vore så enormt känslig att den skulle degenereras av att sitta framåtvänd i en sele eller få skrika sig till sömns några nätter, då hade vi dött ut för länge sen. Det finns barn som verkligen far dåligt, (se tex dagens DN http://www.dn.se/debatt/stockholmsdebatt/de-glomda-barnen-maste-fa-battre-stod), som borde vara nummer ett att rädda. Var är alla beskäftiga vuxna som är så snabba att rycka ut annars när det gäller dessa barn?
 
Sv: Svårt ta emot tips från folk som inte har barn?

Exakt, det finns ju faktiskt andra möjliga orsaker än ren ondska och kall lathet som gör att folk gör någonting ;)

Tex att barn är individer också.
 
Sv: Svårt ta emot tips från folk som inte har barn?

Samtidigt är det såklart en skill att kunna somna själv. Något man kan ha nytta av resten av livet.

Men hur många vuxna känner du som måste nattas för att kunna somna? Det känns lite som en färdighet i stil med att kunna äta själv, det kommer av sig själv vartefter man blir äldre.

Och jag tror definitivt inte att det tar så lång tid att lära sig somna själv att man måste börja träna redan som spädbarn för att hinna lära sig tills man blir tonåring. Det tar ju knappast tio år att lära sig.

Att småbarn somnar själv är nog en bra färdighet för deras föräldrar i första hand, för då slipper föräldrarna natta. Jag ser inte riktigt på vilket sätt barnen har nytta av det.
 
Sv: Svårt ta emot tips från folk som inte har barn?

Att småbarn somnar själv är nog en bra färdighet för deras föräldrar i första hand, för då slipper föräldrarna natta. Jag ser inte riktigt på vilket sätt barnen har nytta av det.

Inte mer än att barnen har mer nytta av utsövda föräldrar än motsatsen. Långvarig sömnbrist gör att man inte fungerar, eller kan tänka, som man ska. Det finns många undersökningar på det här, grav sömnbrist är farligt på många sätt.
 
Sv: Svårt ta emot tips från folk som inte har barn?

Men hur många vuxna känner du som måste nattas för att kunna somna? Det känns lite som en färdighet i stil med att kunna äta själv, det kommer av sig själv vartefter man blir äldre.

Och jag tror definitivt inte att det tar så lång tid att lära sig somna själv att man måste börja träna redan som spädbarn för att hinna lära sig tills man blir tonåring. Det tar ju knappast tio år att lära sig.

Att småbarn somnar själv är nog en bra färdighet för deras föräldrar i första hand, för då slipper föräldrarna natta. Jag ser inte riktigt på vilket sätt barnen har nytta av det.
:bow:

Jag får känslan av att alldeles för många föräldrar gör vad de kan för att undvika att vara med sina barn. De försöker hitta lösningar som gör att barnen kan klara sig utan dem redan när de är spädbarn.
De är bara små en gång och även om det låter klyschigt så försvinner den tiden alldeles väldigt jättefort. Man inser först efteråt hur fort det gick...

Vi har låtit alla våra fyra barn somna i famnen tills de varit för stora för att få plats - runt ettårsåldern. Sen har vi suttit bredvid spjälsängen medan de somnat, tills det funkat bra. För oss har detta funkat bra och vi har barn som utan problem har somnat själva sen.
 
Senast ändrad:
Sv: Svårt ta emot tips från folk som inte har barn?

Men det är väl många vuxna som har jättesvårt att somna och måste ta till läsning, tv-tittande, tedrickande etc etc för att komma till ro? Skillnaden är bara att de nattar sig själva...

Barn kan mycket väl komma in i en ond cirkel av diverse procedurer som måste till för att komma till ro som är mer inlärda än naturliga. Och i så fall är det föräldrarnas ansvar att hjälpa dem ur det. Jag tycker inte att skrikmetoder är nödvändiga eller särskilt vettiga men samtidigt, på ett generellt plan, får man inte bli alltför skärrad och osäker av att ett barn skriker. Man kan jämföra det med om barnet skriker när det sitter bältat i bilen. De flesta föräldrar anser i denna situation att barnet måste lära sig att gilla läget, i bilen måste man ha bälte och kan inte stanna hela tiden för att barnet är missnöjt. Vissa saker får man tugga i sig som barn och föräldrarna måste våga definiera tillvaron för barnen (självklart med kärlek och omtanke).
 
Sv: Svårt ta emot tips från folk som inte har barn?

Fast från mitt perspektiv är det att likna med psykisk misshandel. Att av lathet eller någon annan konstig anledning låta sitt barn genomlida stor stress och bidra till att barnet utvecklar en otrygg anknytning.
Det är ju något som spelar roll i allt, genom hela livet. Din anknytning lägger grunden för hur du kommer klara dig i livet och en otrygg anknytning är att likna vid en inkörsport till psykisk och fysisk ohälsa.

Nu säger jag inte att just skrikande vid läggdags behöver innebära en stor katastrof men generellt kan man säga att den här typen av resonemang skapar problem som egentligen är väldigt onödiga.
 
Sv: Svårt ta emot tips från folk som inte har barn?

Fast jag förstår inte riktigt hur man kan se det som ett dåligt tips när man råder föräldrarna att ta hänsyn till barnets trygghet?
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 831
Senast: Anonymisten
·
L
Skola & Jobb Dethär är inte aktuellt förmig NU utan det är mest för OM det blir det i fram tiden. Men jag skulle jätte gärna vilja få tips om nån här...
Svar
12
· Visningar
1 117
Senast: Rosett
·
Hundträning Hej på er! Vill egentligen bara bolla med er om ni tror jag kan få bukt med valpens beteenden eller om jag ska byta inställning dvs lära...
2
Svar
24
· Visningar
8 141
Senast: Migo
·
Övr. Barn Jag sitter här, helt utmattad känner jag, efter en tids krångel med sonens skola, vilket igår eskalerade till en full protest från...
Svar
9
· Visningar
2 178
Senast: oz_joj
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp