Sv: Svårt hålla hull under konvalescenstid
Det här är ingen forskningsrapport, det är en artikel skriven av en journalist och lekman som inte har tillräcklig kunskap i det ämne h*n skriver om.
En del fakta har h*n fått rätt, t.ex. att ”det inte går att rekommendera hårt arbetande travhästar en diet utan kraftfoder”. Men sedan skriver h*n något mycket märkligt: “Hur en diet bestående av bara kraftfoder skulle påverka hästar som inte tränar lika hårt vet ingen.” Det är väl förhoppningsvis ingen människa som skulle få idén att enbart ge kraftfoder till sin häst. Detta är ett skrivfel och ska naturligt vara “grovfoder”. Men detta visar bara hur slarvig denna skribent är.
Sedan följer den ena dumma frågan efter den andra och så kommer följande fråga: ”Får hästarna lättare mjölksyra om de bara får grovfoder?”
Detta är tyvärr en väldigt vanlig missuppfattning som bl.a. gör att man drar helt fel slutsatser. Nu framgår det inte helt klart om det endast är författaren till artikeln som har missuppfattat eller om även hon som har gjort studien (docent Anna Jansson) inte har klart för sig hur hästens metabolism fungerar. Hennes svar, “Nej, tvärt om. En annan positiv effekt . . .”. låter mycket oroande i mina öron. “Tvärt om” betyder att travhästarna som utfodrades med enbart grovfoder hade lägre laktat (det är inte “mjölksyra” som produceras utan laktat). Lägre laktat beror i detta fall helt enkelt på att hästarna inte hade ett tillräckligt glykogenförråd eftersom de inte fick något socker- och/eller stärkelserikt kraftfoder. När hon sedan säger att “En annan positiv effekt . . .”. så tolkar jag detta som om hon menar att en lägre laktathalt är någonting positivt. I så fall är hon ute och cyklar ordentligt. Då har hon inte heller klart för sig hur glukosmetabolismen fungerar.
Jag har i tidigare trådar tagit upp den missuppfattning som ofta råder beträffande ”mjölksyrans” påstådda negativa effekt på prestationsförmågan. HannaZ har länkat till en artikel på svenska som reder ut begreppen. Dom som har läst och förstått innehållet i denna artikel kan lästa följande rapport:
http://jas.fass.org/content/66/9/2185.full.pdf+html
Av denna studie framgår att det fanns ett tydligt samband mellan mängden protein i foderstaten och mängden laktat i blodet (”There was an interaction (P < 0.05) between diet and exercise for lactate”). De hästar som gavs en foderstat bestående av en hög proteinhalt (18,5% råprotein) jämfört med en mer normal proteinhalt (12,9%) hade en lägre laktathalt.
Deras slutsats att den högre proteinhalten inte hade några negativa effekter håller jag inte alls med om. En lägre laktathalt tyder på att hästens energiomvandlingssystem har fasats över från att använda kolhydrater som energikälla till att istället använda protein som energikälla. Detta är precis samma effekt som man får när man stoppar hästen full med fett. Energiomvandlingsystemet styrs då över till att använda mer fett som energikälla och mindre kolhydrater vid aerobt arbete. Detta har förödande inverkan på hästar som ska prestera maximalt eftersom endast kolhydrater kan användas som energikälla vid anaerobt arbete. Glukosmetabolismen hämmas både av en hög fetthalt och en hög proteinhalt i foderstaten.
Det här är ingen forskningsrapport, det är en artikel skriven av en journalist och lekman som inte har tillräcklig kunskap i det ämne h*n skriver om.
En del fakta har h*n fått rätt, t.ex. att ”det inte går att rekommendera hårt arbetande travhästar en diet utan kraftfoder”. Men sedan skriver h*n något mycket märkligt: “Hur en diet bestående av bara kraftfoder skulle påverka hästar som inte tränar lika hårt vet ingen.” Det är väl förhoppningsvis ingen människa som skulle få idén att enbart ge kraftfoder till sin häst. Detta är ett skrivfel och ska naturligt vara “grovfoder”. Men detta visar bara hur slarvig denna skribent är.
Sedan följer den ena dumma frågan efter den andra och så kommer följande fråga: ”Får hästarna lättare mjölksyra om de bara får grovfoder?”
Detta är tyvärr en väldigt vanlig missuppfattning som bl.a. gör att man drar helt fel slutsatser. Nu framgår det inte helt klart om det endast är författaren till artikeln som har missuppfattat eller om även hon som har gjort studien (docent Anna Jansson) inte har klart för sig hur hästens metabolism fungerar. Hennes svar, “Nej, tvärt om. En annan positiv effekt . . .”. låter mycket oroande i mina öron. “Tvärt om” betyder att travhästarna som utfodrades med enbart grovfoder hade lägre laktat (det är inte “mjölksyra” som produceras utan laktat). Lägre laktat beror i detta fall helt enkelt på att hästarna inte hade ett tillräckligt glykogenförråd eftersom de inte fick något socker- och/eller stärkelserikt kraftfoder. När hon sedan säger att “En annan positiv effekt . . .”. så tolkar jag detta som om hon menar att en lägre laktathalt är någonting positivt. I så fall är hon ute och cyklar ordentligt. Då har hon inte heller klart för sig hur glukosmetabolismen fungerar.
Jag har i tidigare trådar tagit upp den missuppfattning som ofta råder beträffande ”mjölksyrans” påstådda negativa effekt på prestationsförmågan. HannaZ har länkat till en artikel på svenska som reder ut begreppen. Dom som har läst och förstått innehållet i denna artikel kan lästa följande rapport:
http://jas.fass.org/content/66/9/2185.full.pdf+html
Av denna studie framgår att det fanns ett tydligt samband mellan mängden protein i foderstaten och mängden laktat i blodet (”There was an interaction (P < 0.05) between diet and exercise for lactate”). De hästar som gavs en foderstat bestående av en hög proteinhalt (18,5% råprotein) jämfört med en mer normal proteinhalt (12,9%) hade en lägre laktathalt.
Deras slutsats att den högre proteinhalten inte hade några negativa effekter håller jag inte alls med om. En lägre laktathalt tyder på att hästens energiomvandlingssystem har fasats över från att använda kolhydrater som energikälla till att istället använda protein som energikälla. Detta är precis samma effekt som man får när man stoppar hästen full med fett. Energiomvandlingsystemet styrs då över till att använda mer fett som energikälla och mindre kolhydrater vid aerobt arbete. Detta har förödande inverkan på hästar som ska prestera maximalt eftersom endast kolhydrater kan användas som energikälla vid anaerobt arbete. Glukosmetabolismen hämmas både av en hög fetthalt och en hög proteinhalt i foderstaten.
