Svåra ridolyckor - hur kom ni tillbaka?

Sv: Svåra ridolyckor - hur kom ni tillbaka?

För ca 2år sedan åkte jag av en 3åring i ridhuset. Han blev rädd och skena runt, var även andra hästar där och då han var rädd för dom så slutade det med en vändning på 90 grader. Jag flyger av. Och är 6 timmar hemifrån. Var bara 17 år. Jag hamnar på sjukhus med två kotor i ryggen av samt två mindre ben. Hade jag denna dag haft säkerhetsväst hade jag varit förlamad. Men jag kände på mig att något skulle hända. Tog på mig mina gamla ridstövlar o.s.v. Idag mår jag bra men kan vara lite osäker.
Tack vare min underbara 2års hingst jag köpte som nu blir 4 vågar jag rida som vanligt. Världens snällaste häst. Har ridit in och hoppat in honom själv. Hoppar bana på 70-80cm och när jag köpte honom vågade jag inte ens skritta över en bom på marken. så är idag tillbaka med unghästutbildning. =)
 
Sv: Svåra ridolyckor - hur kom ni tillbaka?

Usch va hemskt :( Väldigt otäckt att vakna upp sådär och höra man vart borta i flera dagar, sånt man ser på tv typ bara. Vet inte om jag kan ge något man kan berätta om min olycka och hur jag kom tillbaka.

I augusti 2008 ramlade jag av min häst och bröt ryggen. Okej, det lät kanske lite extremt men jag fick iaf kotkomprission och kotfraktur i L2.
Låg på sjukhuset en natt, tills dem såg att jag inte behövde operaras.
Fick i några månader ha en 'stålkorsett' för att hålla ryggen rak och uppe, (inte bekvämt att sova i kan jag lova!)
Var sängliggandes ett tag. och gick sen i skolan halvdagar.
Fick inte rida på 1 halvår. Men jag saknade det enormt mycket och underhöll mig med att kolla på youtube dagarna i ända.
Var hemskt jobbigt att se någon annan rida iväg på min häst.
Så kom den där dagen å jag äntligen skulle gå sitta upp!
Jävlars vad nervös jag var och jag som egentligen verkligen inte gillar säkerhetsvästar (mest för att dem är enormt obekväma) hade på mig en.
Höll knappt på att komma upp på hästen då muskler att försvunnit. Tur jag har en stor och stabil nordsvensk med mycket man så jag kunde dra mig upp honom.
red faktiskt ut själv denna första vända. 1 varv runt byn, 2 km ungefär.
Skrittade hela tiden, höll mig i framvalvet och manen och rök till så fort han drog ett djupt andetag ungefär.
Sen red jag bara på, det är värt så pass mycket att få rida än att inte göra de.
Och något som jag har haft i huvudet är att hur många gånger har jag inte ridit utan att skada mig! Denna enda gång ska inte få förstöra tusentals underbara ridturer framöver!
Så tänkte jag och idag rider jag på samma sätt som innan olyckan, avslappnat och tar det lugnt.
 
Sv: Svåra ridolyckor - hur kom ni tillbaka?

Orkade inte läsa hela tråden men jag undrar om någon har haft på sig säkerhetsväst när ni haft en ridolycka? Undrar hur bra en sådan egentligen hjälper..

Har själv hjälm o säkerhetsväst.
 
Sv: Svåra ridolyckor - hur kom ni tillbaka?

Vad många det är som varit med om svåra olyckor och kommit tillbaka till hästarna igen.

Jag var medryttare på en hingst förut. Stor häst på 1.85i mkh.
Han hade en ovana att stegra och ha sig i tid och otid och det var jag ju fullt medveten om. Ändå envisades jag med att först cykla till stallet (nästan en mil) och sedan hoppa upp barbacka på denna stora häst trots över 38 graders feber.

Åkte av rätt snabbt men slog mig inte då, sadlade och satt upp igen och hästen ställde sig rätt upp. Jag gled och hamnade bakom sadeln, hästen kastar sig (antar jag för jag flög som en vante, har inget minne av vad som eg hände)
Han hade farit runt och rest sig igen och slagit ner med hovarna bara nån cm från mitt huvud. Som tur var hade jag hjälm.

Vaknade mitt i ridbanan en stund senare med bruten arm, hjärnskakning, massa blåmärken och skadad armbåge. 20 min senare satt jag i sadeln igen på samma häst och skrittade (med ledare dock) Man är nog rätt galen eg :p

Just ja, rider idag (när jag får möjlighet :P) utan problem och har haft stor nytta av en kompis islandshästar
 
Sv: Svåra ridolyckor - hur kom ni tillbaka?

Min första häst (foderhäst) var ett varmblod som enbart blivit tränad på trav till 3års ålder och hon var nu/då 17år. Jättesnäll häst. Men en vinter dag när vi travade över ett gärde tog hon bettet och skenade iväg. Fort som satan gick det plus att hon skenade i traaavtraaav (som på travbanan trav) sen tvärstannade hon framför ett dike och jag flög av och landade med huvudet före i en snödriva (tur att det va mkt snö). Efter det hade hon tendenser att ta bettet o skena iväg i galopp men jag fick stopp på henne tillslut, men det känns ju som en evighet när man sitter på!!

Min andra häst, ett halvblod, som jag erkänner att jag köpte för att han var så otroligt fin. Provred endast i paddock(!!!) och han stannade direkt på kommando så jag var ju överlycklig :D
Fick hem honom och på första ridturen (även då snö) när vi galopperade så började han galoppera fortare o fortare o sen skenade. Styrde in honom på ett gärde för rakt fram var gick en järnväg och bucklig ridväg. Sen gjorde han en tvärsväng och jag flöög av och han sprang över mig (broddad) och trampade på hjälmen! o sen sprang han hem.

Kände inte att han sprungit över mina ben förrens adrenalinet avtagit. Såg 2 märken på varsitt lår och en på sidan av hjälmen. Enda som gjorde ont var att mina glasögon hade gått av o skärt in lite jämnt över näsan så jag blödde. Hade köpt hästen på 30dagars öppet köp och han åkte bums TEBAX!! Har fortfarande efter ca 1,5års tid kvar märket på ena låret.

Efter detta blir jag Väldigt Rädd när hästen inte saktar ner på kommando när vi travar el galopperar!

Hästen jag har nu, oxå ett hbl, är ca 170 i mankhöjd hehe. Han är en läromästare :) Lite bökig i stallgången o när man ska sitta upp men när man väl är uppe så är han gudasnäll :) Kan rida honom i bara grimman.
Haft honom i 1år nu, min "lille" plutt :D

Jag rider med: hjälm, säkerhetsväst och har nyligen beställt säkerhetsstigbyglar till min westernsadel.
 
Senast ändrad:
Sv: Svåra ridolyckor - hur kom ni tillbaka?

Men ingen som har haft en olycka där säkerhetsvästen har spelat roll, negativt e positivt???
 
Sv: Svåra ridolyckor - hur kom ni tillbaka?

Men ingen som har haft en olycka där säkerhetsvästen har spelat roll, negativt e positivt???

Ridvästen gör ju så gott som alltid gott för ryttaren, när olyckan väl är framme, däremot så funderar jag hur många som varit med i olyckor pga. stel/klumpig illasittande väst..

Jag påstår varken det ena eller det andra, men jag använder aldrig västen på vintern, just för att den är så svår att få varm mellan alla lager kläder, känns för mig som en större risk att ha den på mig och bli klumpig och stel, än att inte ha den på mig och ev. lyckas hålla mig kvar av vig/snabbhet. Jag tänker dock byta ut västen mot "cross-skydd" som endast är en rörlig hårdplast-platta bakom ryggen, sedan bred resår runt midjan och axelband som håller den på plats, har sådan när jag kör skoter och åker bräda, och den är grymt mycket bekvämare och anpassad för mer "rörliga" sporter.

jag har än så länge (peppar peppar) aldrig skadat mig allvarligt då jag åkt av, som värst har jag fått en lätt hjärnskakning och bränt fingrarna på tyglar med stoppar. Men det är nog också mycket tack vare säkerhetsvästen.

Har däremot en kompis som under ridlektion, pga. att ridskolehästen tvärnitade, flög av och landade på fötterna, med följd att tre kotor pressades ihop, och istället för att då skicka efter en ambulans som man bör göra vid smärta, så tvingar ridläraren upp henne på hästen igen, ajaj:crazy:
hon tog sig knappt upp till att börja med, när hon sedan skulle av så sprutade tårarna och hon kunde knappt stå på benen.. Det är otroligt så mycket skit denna riskola kommit undan med igenom åren:mad:
 
Sv: Svåra ridolyckor - hur kom ni tillbaka?

Ja, min enda (!) olycka jag var med om för två år sedan är inte ridrelaterad, men hästrelaterad. Visserligen var den inte jättesvår, men mitt psyke tog hårda smällar efter den.

Var sen vinter, precis i övergång till vår. Hagen var lerig efter all snö, speciellt vid grindhålet. Ägaren till min medryttarhäst hade byggt eget stall med två boxar, och hade precis köpt hem en hingst. 15 år, och han var verkligen hemsk när han kom, Sparkade och bet oss, likadant mot min medryttarhäst. Han tillät knappt inte att vi tog ut den andra hästen ur hagen, och blev galen när vi väl släppte ut honom igen. Anledning: Han hade aldrig i sitt liv fått gå tillsammans med andra hästar. Hemskt, och hans bakgrund förklarar varför han betedde sig som han gjorde. Idag, efter 2,5 år är han världens underbaraste häst! Det tog mig 1,5 år att vinna hans förtroende, och idag är han nästan en enmanshäst, som bara accepterar vissa människor. Dock rider jag inte där längre.

Hur som helst ville ägaren att jag skulle klara av att hämta min medryttarhäst från hagen själv såsmåning om, så vi skulle "träna" på det tillsammans. Hon bad min hämta hästen, så skulle hon öppna grinden åt mig. Jag gick in, tog på "min" häst grimman och började gå. Hingsten följde snabbt efter och skulle gå på hästen jag ledde. Ägaren gav mig hela tiden instruktioner om hur jag skulle göra, och allt gick bra till en början. När vi var ca 5 m från grindhålet ballade hingsten ur. Han flög på hästen jag ledde, vilket resulterade i att jag fick den hästen på mig. Jag föll i leran och de trampade, bråkade runt omkring mig, och över mig. Jag hade panik, men jag kunde inte röra mig, kunde inte komma därifrån. Leran, samt chocken hindrade mig. Efter några sekunder sprang de båda sedan över mig, och en hov träffade någon centimeter från mitt huvud, den trampade på mitt hår. Jag blev träffad på foten, och på benen.

När de hade sprungit iväg flög jag praktiskt taget upp från leran. Jag skakade men övertygade ägaren om att allt gått bra, och skrattade bort det lite. Hon hämtade hästen, vi gjorde iordning honom tillsammans och jag red ut.

Jag kom hen den eftermiddagen, och bröt ihop. Jag bara grät och grät, släppte ur alls rädsla jag kände. Jag hade inte fått några allvarliga skador, men var rejält mörbultad.

Efter detta var jag så otroligt rädd varje gång jag skulle in i hagen, jag gick på helspänn hela tiden. Sneglade städnigt bakåt för att försäkra mig om att hingsten inte var bakom oss. Det tog över ett år innan den värsta rädslan var borta, men än idag känner jag mig faktiskt osäker när jag går in i en hage.

När jag trillar av hästar idag, är jag uppe på benen igen innan jag vet ordet av det. Det är som en reflex som sitter kvar inom mig,"Ligg aldrig kvar på marken" Hur ont jag än har så måste jag alltid resa mig upp, för att försäkra mig om att jag aldrig ska behöva uppleva den skräck jag kände igen.
 
Sv: Svåra ridolyckor - hur kom ni tillbaka?

Förbluffad över att ägaren inte gjorde något. Ryter till och chasa bort bägge hästarna ifrån DIG som låg i leran!!!
 
Sv: Svåra ridolyckor - hur kom ni tillbaka?

Rekommenderar säkerhetsvästen: race-safe. känns som ett med kroppen, inte som de där klumpiga sakerna som man känner sig som en uppstoppad michellin gubbe!!
 
Sv: Svåra ridolyckor - hur kom ni tillbaka?

Ja, både hon och jag fick nog en ganska stor chock. Allting gick så snabbt också, vi hann nog aldrig fatta vad som hände.
 
Sv: Svåra ridolyckor - hur kom ni tillbaka?

KL
Ingen ridolycka, men...

Skulle få låna en ponny som jag hade fått köra en del och tävla min första tävling. Men vi kom inte så långt, i ena volten på dressyrprogrammet så går den ena skakeln av, vilket gör att ponnyn får panik, och sparkar - ägaren till ponnyn sitter med på vagnen som groom, och tar över tömmarna, jag trillar av och hamnar mellan bakbenen och rockarden. Blir trampad lite på ena knät och smalben, men inte så farligt, och eftersom det var dressyr så hade jag ju inte hjälm, så jag tackar min skyddsängel för att det inte hände något allvarligare... Under tiden har ponnyn dragit iväg, sparkat sönder resten av vagnen och härjat runt på parkeringen innan han stoppades... Jag sätter mig upp direkt, men min faster som var med - och är sjuksköterska - tvingar mig att lägga mig ned. De sveper in mig i filtar och bär in mig på ett rum. Men stannar inte där så länge, så fort de kommit fram till att det bara blir blåmärken så får jag gå ut och åka med bakom våran shettis, (som min farbror tävlade) - för att jag inte ska bli rädd... Ponnyn klarade sig med ett skadat bakben, som dock förstörde hela tävlingssäsongen det året...

Jag blev ju inte allvarligt skadad, men allt skakis ett tag efteråt... Var nog tur att jag gick på Hästgymnasium och hade valt inriktning körning redan...

Har idag en egen ponny som jag kör, och jag litar på honom...

Summa summarum - kontroll och underhåll av utrustningen är a och o, och hjälm används även om det är dressyrtävling, de ynka poängen är inte värda det...
 
Senast ändrad:
Sv: Svåra ridolyckor - hur kom ni tillbaka?

Jag har ännu inte" kommit tillbaks" från min olycka eftersom jag i nuläget fortfarande är skadad men jag ska börja rida igen i januari. Jag gick omkull med hästen och fick henne över mig så jag bröt bäckenet och skrapade upp ryggen. Givetvis var jag ensam hemma när detta hände, envis som jag är släpade jag mig in och gjorde iordning hästen även fast jag skrek rätt ut för det gjorde så ont.
Min olycka var en ren olycka och jag känner ingen ångest för att rida men får se hur det känns att hoppa första gången eftersom vi kraschade i ett hinder.
Jag kan säga att jag är rätt trött på att vara skadad överhuvudtaget har varit på akuten 1 gång om året de senaste 3 åren med olika skador då jag ramlat av så jag börjar få nog av den biten:grin:
 
Sv: Svåra ridolyckor - hur kom ni tillbaka?

Orkade inte läsa hela tråden men jag undrar om någon har haft på sig säkerhetsväst när ni haft en ridolycka? Undrar hur bra en sådan egentligen hjälper..

Har själv hjälm o säkerhetsväst.

Ska egentligen sova nu men kan slänga in ett snabbt litet inlägg här.

Jag har ramlat av mååånga gånger, både med och utan ridväst och en av de lite otäckare olyckorna var ridvästen orsaken till.

På en hopptävling fick min häst för sig att någonting precis efter en oxer var riktigt riktigt ruskigt så vi skuttade över hindret utan problem och sedan pang bom så tvärstannade han och sprang åt ett annat håll. Jag var inte förberedd ALLS och flög som en vante över huvudet på honom, landade på något märkligt sätt och fick ridvästen upptryckt i halsen.

Krossade nästan struphuvudet, slog ut en flisa ur en tand (när käken slogs ihop) och tryckte till en kota i nacken. Kunde inte andas och var sjukt nära på att svimma tills någon dunkade till mig i ryggen (tror jag, kommer inte ihåg :angel:) och jag kunde få ner lite luft i lungorna igen.

Har aldrig varit så rädd förut, och då har jag ändå gjort mycket, mycket värre vurpor. :angel:

Mer om mina andra bravader imorgon, nu ska jag ääntligen sova :D
 
Sv: Svåra ridolyckor - hur kom ni tillbaka?

Ursch låter INTE kul!! Men jag tycker det låter konstigt om någon dunkade dig i ryggen, kunde ha gjort saker o ting värre eftersom man inte vet vad som kan ha hänt inne i kroppen.

Vad hade du för väst?
 
Sv: Svåra ridolyckor - hur kom ni tillbaka?

Var med om en mindre olycka för 1-2 månader sen. Var ute och red min nyinridna unghäst på stubbåkern bakom stallet. Hon började hetsa och stegra så min sambo skulle försöka leda henne, men när hon små stegrade igen blev han rädd och sprang iväg:cool: Vilket resulterade i att hästen helt plötsligt kände sig fri och lycklig och drog iväg i en serie bocksprång... Jag flög av och landade på höften och huvudet. Bäckenet höll men höger höftkula pressades ur höftskålen och det var INTE trevligt:cry:

Har efter det lånat en snäll lugn häst av en kompis och ridit på 2-3 gånger.

När jag var 15-16 ramlade jag av min ponny i full galopp... Det var ju inte så farligt men jag slog ansiktet i ett träd. Käken ur led och hjärnskakning....

Red igen efter en vecka.
 
Sv: Svåra ridolyckor - hur kom ni tillbaka?

Har varit med om en person som bröt armen pga säkerhetsvästen, lite svårt att förklara men västen var för stor så han landade på armen och den knäcktes av. Läkaren sa det att om han inte hade haft väst hade han förmodligen klarat sig bättre.
 
Sv: Svåra ridolyckor - hur kom ni tillbaka?

Ja visst kan man skada sig av säkerhetsvästen också. Men i de flesta fall skyddar den mer än gör skada.

Jdg gick omkull i skogen för några somrar sedan, travade i lätt sits och hästen snubblade på en sten. Jag flög över halsen och slog emot en sten, kom först med axeln. Hade jag inte haft min säkerhetsväst hade jag säkerligen brutit nyckelbenet och fått andra skråmor.
Dagen efter kände jag inte av det någonting, tackar västen för det.
 
Sv: Svåra ridolyckor - hur kom ni tillbaka?

Jag har ramlat av massor av gånger, kan inte ens hålla räkningen.. men dom fyra värsta är två omkull ridningar med hästen över sig, men ser ut som en julskinka tack vare att man är skrapad av backen..

Den tredje olyckan körde jag trav häst, hade min kompis med så vi satt på en spekard och dinglade med benen.. Då skyggar hästen och kastar sig åt sidan, där stog tyvärr en fyrkantig järn skylt som skär av mig lår muskeln och alla nerver.. Har i dag en kortare muskel, svårt att röra tre tår och ett bamse ärr..(över 20 år sedan-årsdag idag bdw)


Den fjärde värsta olyckan satt jag på en bockande häst.. Flög av, blev rejält trampad på benet(samma ben som körolyckan) Smalbent gick av och svanskotan ska vi knappt prata om,den gjorde fruktansvärt ont..
 
Sv: Svåra ridolyckor - hur kom ni tillbaka?

Jag har kommit över det.. Har i dag hästar som ansetts som problem hästar, Jag får en utmaning varje dag men dom ger mig så mycket genom att dom är så missförstådda..

Ibland kan det hända att Jag frågar mig själv varför Jag altid lyckas ta mig ann sådanna hästar.. Speciellt när man har familj.. Men Jag skulle aldrig sälja dom :)
 

Liknande trådar

Hästhantering Hej! Jag har en 23 år gammal dressyrhäst som jag haft i 9 år. Jag känner henne alltså mycket väl! Hon har alltid haft mycket energi och...
2
Svar
35
· Visningar
2 516
Ridning Hej! Jag har haft ett PRE sto i snart 3,5år. Hon var bara inriden strax innan hon kom till min och min mammas ägo. Hon var då inriden på...
3 4 5
Svar
93
· Visningar
5 879
Hästhantering Hej! Jag känner att jag måste få bolla lite med folk som har mer vana av sånna här typer av hästar än mig. I ungefär ett år nu har jag...
Svar
6
· Visningar
1 202
Hästmänniskan Hej! Vill nog egentligen mest skriva av mig, det känns tungt och jobbigt och vet inte hur jag ska tänka. Jag har haft egen häst...
Svar
15
· Visningar
1 145
Senast: Bison
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp