Sv: Svår att fånga i hagen
nu får du en halv roman!
min häst var smått omöjlig att få tag på i hagen när jag tog hem henne i oktober.
Ibland fick jag lura ut henne i slussen med hjälp av en annan höst, ibland fick jag släpa in alla 6 hästar för att få tag i min sen släppa ut alla andra igen. ja ni förstår, läget var ohållbart.
väl inne i stallet var allt lugnt, hon tyckte att det avr trevligt att bli riden, hon var aldrig helt ensam i stallet. det avr ju inte så att hon gick in i stalelt och fick stryk utan hon kom in i stalelt och gjorde nått trevligt.
hon hade då i princip inget socialt intresse av människor, därför gick det inte att sätta sig på en sten tills hon blev nyfiken, jag hade suttit där än idag.
det fans ett par faktorer att ta hänsyn till
1. det var 7 hästar i hagen och jag vill inte sätta full kareta på allihopa för att min far omkring som en skållad råtta
2. hagen var lerig
3. den är inte gigantisk men för stor för att jag ska kunna klafsa runt där och jaga häst.
lösning:
hon gick i hagen som vanligt, men vid insläpp istället för att gå in släpptes hon på ridbanan och där började vi jobba på problemet. jag försökte ta henne, stack hon iväg drev jag på ganska hårt, dessutom så vallade jag så att hon bytte varv, höll sig på en del av ridbanan, helt enkelt gjorde det väldigt jobbigt för henne när hon valde att springa ifrån mig. när hon stannade/la fokus på mig/började lyssna. gav jag henne andrum.
upptäckte ganska snabt att nej denna hästen kommer inte komma fram till mig, jag fick nöja mig med att jag ska kunna gå fram till henne/ vara i närheten. jag gick nära henne, runt henne ritade figurer i sande pysslade men allt möjligt medan hon stod still, UTAN att försöka ta henne. det skulle jag göra först när hon stod still när jag var aldeles bredvid, hande kunna klappat på henne gått därifrån sen gått fram igen och hon stod still. när jag var för nära enligt henne stack hon iväg = jag drev och vallade.
sådär höll vi på i nästan 3 timmar i regn och blåst kvällstid första gången innan jag ledsen, trött och blöt kunde leda in en trött och svettig häst in i stallet samtidigt som jag undrade vad sjutton jag gett mig in på.
vi höll på såhär i en veckas tid, ju mer vi öva ju mindre behövde jag driva utan det räckte med att jag vallade, gick hon till vänster gick jag också till vänster, vände hon vände jag (jag var ett par meter bort men närmade mig sakta) tillslut gav hon upp och stod still och då stannade även jag och släppte fokus på henne en stund, oysslade med annat samtidigt som jag närmade mig. osv så rullade det på. ibland fick jag gå hela vägen fram andra gånger gick hon sig väg. gick hon sin väg var det bara att börja om.
jag avr noga med att jag inte tof henne varje gång jag fick komma fram till henne, ibland gick jag fram och vände direkt, andra gånger fick hon en liten klapp sen gick jag, nån gång tog jag tag i grimman men släppte. när det gick bra, lämnade jag henne helt och gick in i stallet en stund innan jag gick ut och provade igen.
efterhand när det inte var några problem alls att få tag på henne på ridbanan, kunde alltså gå rakt fram och bara ta henne så kunde jag börja praktiser vallningen jag skriver om här aldeles ovan i stora hagen, kunde ta lång tid att få in henne ibland var jag själv, började hon springa i hagen hämtade jag hjälp så var vi 2 eller ibland 3 som vallade in henne så hon inte kunde ta sig nån stans då gav hon upp och det var bara att ta henne. vid det läget var det jussom slut tjaffsat för min del.
i hennes fall var det bara "dumheter" hon var aldrig rädd eller panikslagen bara "dum" ( i birst på bättre ord) kunde därför ta till denna ganska tuffa metod. i hela den här processen såg jag till att vistas i hagen, klia lite på övriga hästar, dela ut godis.
när jag så småningom om började kunna få tag i min häst så höll jag i henne i en halv minut sen släppte jag, ibland fick hon gå ut ur hagen och äta lite havre sen in i hagen igen. vissa gånger fick hon gå in och då fanns det alltid en annan häst i stallet, andra gånger så red vi en vända. efter varje ridtur var jag noga att hon fick gå ut i hagen igen även om klockan var halv 9 och vi skulle börja ta in hästarom 10 min, just för att det ska vara possitivt att gå in från hagen och hon vet att hon får komma ut igen
idag har jag en häst som allt som oftast kommer och möter mig i hagen, ett par gåpnger har hon kommit i galopp längst bortifrån när jag visslat eller som står kvar men ser glad ut när jag kommer. notera att jag aldrig har krävt att hon ska komma framtill mig, men det gör hon nu.
för vår del handlade det om att bryta en väl invand vana hos hästen, hon har nämligen alltid varit svår att fånga enligt ägaren såvida man inte tar in alla hästar i hagen samtidigt.
så löste vi det, kanske inte alls något som funkar för dig, och detantagligen ett sätt som folk höjer ögonbrynen inför men du får ett perspekt på det hela från en annan som vet hur du känner dig just nu!
Detta gör mig helt galet frustrerad och jag vet inte vad jag ska ta mig till. Har försökt mig på någon form av join-up men kunskapen brister och jag skulle behöva lite tips och råd. Gärna förslag på andra sätt att närma mig henne också.
Verkar som att vi tänker lite lika. 
