Styvmor.. makt?

[QH´S]

Hej, är sedan drygt ett år tillbaka "styvmor" åt 3 barn. Inga problem, detta är andra förhållandet i den sitsen. Mitt "problem" gäller vad man kan kräva av sin man i en sån här relation. Hur har ni andra det?
Vi bor inte ihop än, men jag vill ju att de ska funka innan vi gör det.
Jag vill tex. veta i förväg när barnen ska komma och ha nåt inflytande på vilken tid o dag som passar. De kommer sporadiskt varannan helg eller dag som passar då vi jobbar lite olika.
Kan man kräva nåt sånt? har tagit upp de flera ggr men "han" verkar inte bry sig. Det blir som om att det bestäms "över huvet" på en, jag tycker de känns som att man blir överkörd.
Tex om exet ringer o frågar om de kan komma så lovar han utan att kolla med mig före. Inte för att jag skulle säga nej, men de skulle kännas bättre om jag ändå fick uttrycka mig om de.
är jag helt ute o cyklar..?

 

[Inte_Ung]

Sv: Styvmor.. makt?

Du är ute och cyklar.

Vänd på dina tankar i stället.
Tänk att barnen alltid finns där.
Och att ibland så är de hos sin mamma.
I stället för som nu, ibland kommer barnen.

 

[QH´S]

Sv: Styvmor.. makt?

Ja, de var bra. Tack. Blir så knepigt när de är där så sällan..
I förra förhållandet så var dom ju där jämt.
Hm..

 

[Jadzia]

Sv: Styvmor.. makt?

Men det är väl inte så knepigt om man vill veta när barnen kommer och går. Det vill man ju även om man bor heltid med barnen.

 

[Inte_Ung]

Sv: Styvmor.. makt?

Jag vill tex. veta i förväg när barnen ska komma

Visst vill man det.
Men man får också acceptera att det inte alltid blir så.
Barn bor ju alltid hos sina föräldrar, även om de inte är där.

och ha nåt inflytande på vilken tid o dag som passar.

Det här är däremot något som inte kommer att hända.
För en förälder så passar det i princip alltid att ha sina barn hemma hos sig.
För som jag skrev ovanför, de bor ju där hela tiden även om de inte är där.

Tex om exet ringer o frågar om de kan komma så lovar han utan att kolla med mig före.

En förälder är alltid förälder och tar hand om sina barn i första hand.

När man sedan har litet äldre barn som kan göra som de vill, så får man finna sig i att de kommer och går och bor där det för tillfället är mest praktiskt för dem.
För barn bor ju alltid hos sina föräldrar.

 

[Luff]

Sv: Styvmor.. makt?

Jag skulle kanske tycka att det var tokigt om nu pappan inte tänkte att vara hemma och låta dig ta hand om barnen utan att fråga om det går bra eller tex utan att fråga skippa en planerad aktivitet med dig.

Annars så tycker jag det är självklart att han om han är hemma ska säga till sina egna barn att dom kan komma dit.

 

[Stisse]

Sv: Styvmor.. makt?

Jag har varit i din situation!
Styvmor till 3 pojkar
Samt en egen flicka.

Det är flera år sedan nu
och pojkarnas far och jag är
separerade.

Med facit i handen så är det
flera saker vi hade kunnat gjort annorlunda.

Vi trängde ihop oss i en 3,5:a
(tjusig sekelskiftes, svårt att lämna)
Vi skulle naturligtvis ha skaffat oss ett hus
eller en större lägenhet, då.
Barnen sov på ett sovloft, alla tre i ett rum
när de var hos oss.
Det kan jag inte alls förstå idag.
De skulle ha fått mer plats!!

De skulle ha fått kommit och gått lite mer
som de ville, lätt att säga i efterhand.
För praktiskt så är det ju så att man
måste planera någorlunda i alla fall.

Även om jag tycker att jag visade att
jag alltid hade öppna famnen så
kände jag ibland annorlunda, mest p.g.a
att de gärna retade min dotter som var
ensam tjej.

De säger nu efteråt när de är vuxna
att de tyckte jättemycket om mig
och det känns ju skönt.

Hur som helst:
Du/ni behöver ju tid för er själva också
och får planera in någon barnfri helg.

Det är lite som Inte_Ung säger att man
får vända om tankarna.

Det är alltid tufft att komma in som en
ny förälder innan man har hittat rollen.
Den där Känslan av utanförskap är ju klassisk
att det bestämms ovanför huvudet.

Jag har väl inga bra råd just nu att komma med
bara att jag vet hur det känns.

Det är väl det där med att planera in
litet mer egen tid.

Nöten att knäcka är väl om man har sin planerade tid
i hemmet och de ringer och undrar om de kan komma.
Hur noga ska man vara?

Telefonen behöver man inte svara i alla gånger.
Det går lika bra med telefonsvarare, så man
åtminstone vet om det har hänt någon något.

Sen är det ju viktigt att barnen också får
egen tid med sin pappa.
En regel är att man
aldrig försöker komma emellan far och barn.
Med svartsjuka, ultimatum o.s.v
eller svärtar barnens mor.

Det finns mycket att skriva om det här.
Hur tufft det är att försöka bli omtyckt
och samtidigt få reda upp bråkiga situationer,
de var ju inte sams alla gånger.

Tuff situation men lärorik.

 

[lolly]

Sv: Styvmor.. makt?

Av erfarenhet, lite korta ord. Flytta inte ihop för snabbt. Ta ett steg i taget.Umgås med varandra i lugn och ro utan barn och ibland med barn. Prata igenom hur ni tycker och tänker om vad ni känner innan ni flyttar ihop. enligt forskare i området, tar det ca 4 år att någorlunda hamna i en hanterbar styvfamiljssits. Du har redan lite erfarenhet att utgå ifrån.Då vet du att ni kan aldrig börja från noll. Barnen har rätt till bägge föräldrarna och du kommer inte alltid på första plats. <<Balansen mellan parrelationen och förälderbiten är inte alltid så lätt och många jobbiga känslor kan uppstå. Om relationen ska hålla bör man kunna prata med varandra om hur man vill att det ska fungera. Läs litteratur i ämnet om styvföräldrar. Själv gick jag den långa hårda vägen och efter 17 år är vi fortfarande ihop med ett gemensamt barn, nu 12 år och vuxna styvbarn. Värt allt slitet och vad man lärt om sig själv på vägen och vilka fallgropar man ramlat i.
Lycka till...........

 

[Stisse]

Sv: Styvmor.. makt?

Av erfarenhet, lite korta ord. Flytta inte ihop för snabbt. Ta ett steg i taget.Umgås med varandra i lugn och ro utan barn och ibland med barn. Prata igenom hur ni tycker och tänker om vad ni känner innan ni flyttar ihop. enligt forskare i området, tar det ca 4 år att någorlunda hamna i en hanterbar styvfamiljssits. Du har redan lite erfarenhet att utgå ifrån.Då vet du att ni kan aldrig börja från noll. Barnen har rätt till bägge föräldrarna och du kommer inte alltid på första plats. <<Balansen mellan parrelationen och förälderbiten är inte alltid så lätt och många jobbiga känslor kan uppstå. Om relationen ska hålla bör man kunna prata med varandra om hur man vill att det ska fungera. Läs litteratur i ämnet om styvföräldrar. Själv gick jag den långa hårda vägen och efter 17 år är vi fortfarande ihop med ett gemensamt barn, nu 12 år och vuxna styvbarn. Värt allt slitet och vad man lärt om sig själv på vägen och vilka fallgropar man ramlat i.
Lycka till...........

*Ett inflik*
Det här är min Barndomsvän Lolly
som kommer med så kloka ord!
Tyvärr bor vi så långt ifrån varandra nu!
Men vi håller kontakten!

 

[Inte_Ung]

Sv: Styvmor.. makt?

Nöten att knäcka är väl om man har sin planerade tid
i hemmet och de ringer och undrar om de kan komma.
Hur noga ska man vara?

Men om man har barn så är egen ensammen planerad tid i hemmet något som man i princip inte har.
Man kan skaffa barnvakt och åka iväg ett tag.
Det går inte att göra annorlunda och få det att fungera bara för att barnen är deltidsbarn.
Man skall inte lura sig där.

Kan man komma överrens med den andra föräldern så fungerar det ju.
Men om barnen känner sig utestängda från sitt eget hem, så fungerar det INTE.

Jag bor i styvfamilj.
Och det är jag som har 2 barn sedan tidigare på någon sorts delad tid.
Och vi, min sambo och jag, har hela tiden hanterat det som om barnen alltid bodde hos oss.
På det viset så har vi inrättat oss på att vara barnfamilj hela och inte ett barnlöst par.
Vi har varit tvugna att påminna oss om detta, då vi känt oss blåsta på egen tid.
Men är man förälder så är man och det hela tiden.

Man får se det växelvisa boendet som ett ovanligt enkelt sätt att ordna barnvakt på.
För det blir ju mycket egen tid i det läget i alla fall.
Mycket mera än för biologiska kärnfamiljer.

 

[Stisse]

Sv: Styvmor.. makt?

Kan man komma överrens med den andra föräldern så fungerar det ju.
Men om barnen känner sig utestängda från sitt eget hem, så fungerar det INTE.

Nej precis! Hemmet måste vara öppet
och barnen skall alltid vara välkomna.
Den planerade tiden får man passa på att ha
när den andre föräldern har barnen
eller om man kommit överens om annat.

 

[Petruska]

Sv: Styvmor.. makt?

Hej, är sedan drygt ett år tillbaka "styvmor" åt 3 barn. Inga problem, detta är andra förhållandet i den sitsen. Mitt "problem" gäller vad man kan kräva av sin man i en sån här relation. Hur har ni andra det?
Vi bor inte ihop än, men jag vill ju att de ska funka innan vi gör det.
Jag vill tex. veta i förväg när barnen ska komma och ha nåt inflytande på vilken tid o dag som passar. De kommer sporadiskt varannan helg eller dag som passar då vi jobbar lite olika.
Kan man kräva nåt sånt? har tagit upp de flera ggr men "han" verkar inte bry sig. Det blir som om att det bestäms "över huvet" på en, jag tycker de känns som att man blir överkörd.
Tex om exet ringer o frågar om de kan komma så lovar han utan att kolla med mig före. Inte för att jag skulle säga nej, men de skulle kännas bättre om jag ändå fick uttrycka mig om de.
är jag helt ute o cyklar..?

Du är inte ute och cyklar.

Klart man vill veta ungefär hur troligt det är att kvällen ikväll blir en typisk familjekväll med köttbullar eller en vuxenkväll med vänner och fisk!!

Tror du inte att det i viss mån handlar om relationen mellan barnens far och hans ex? Att de inte gjort klart ett fungerande sätt att dela på barnen? För här handlar det ju inte om barnens plötsligt uppkomna behov av sin pappa - när sådana behov dyker upp har du bara att anpassa dig, precis som han, men det vet du redan, tror jag. Här handlar det ju om att mamman ringer och ber om hjälp. Varför har de inte något slags schema?

Jag får lite dåligt samvete och tankeställare av vad du skriver. Jag är den biologiska föräldern i min styvfamilj. Min stackars nuvarande har då inte haft många ord med i laget då det gällt vilken tid som är barntid och vilken som inte är det. Å andra sidan såg vi särskilt de första åren, alltså kanske 2-3 år i början, till att han hade klart mer "frigång" än jag.

Jag tror att man bör låta det ta lite tid att bilda den här typen av familj. Och att alla parter får acceptera att villkoren de vuxna emellan är olika, särskilt i början, då barnen inte skaffats gemensamt.

Och jag tycker att du ska vara tydlig med hur du vill at det fungerar och vilken utveckling du kan tänka dig på lite sikt. Jag tror att styvförälder är den svåraste familjeroll som finns!

 

[Inte_Ung]

Sv: Styvmor.. makt?

I vårt fall så är barnen pappa, d.v.s. den andra föräldern, både oerhört strukturerad och samarbetsvillig.
Vi har haft ett prydligt schema där det noga står när vi INTE kan ta hand om barn.
Tjänsteresa och sådant är ju liksom ivägen där.
Men barnen har däremot ganska så ofta fått "akutbehov" av den andra föräldern.
Så då blir det ju en akutinsats.
Och det går åt båda hållen.

Frågan är ju vad mamman till dessa barn jobbar med?
Hon kanske måste rycka in på kort varsel i t.ex. vården.

Möjligheten finns ju också att pappan helst skulle velat haft barnen på halvtid, och tar de chanser han får för att få ha sina barn.

 

[anni0301]

Sv: Styvmor.. makt?

Hur skulle du göra om det vore dina egna barn?? Då skulle de garanterat var varmt välkomna varje sekund. Vänd på det hela. Ens egna liv med "vänner och fisk" kan man faktiskt ha även om barnen är hemma - de kan ju oxå vara med vid festmiddagen! Det är jättemysigt att ha med barnen oxå! Å vad spelar det för roll om man måste gå undan i 30 min för att natta?
Men har man planerat att åka bort, bo på hotell för två osv förstår jag att det blir bökigt att helt plötsligt behöva ändra planerna. men annars så tycker jag att man som bonusförälder får hålla sig lite i bakgrunden i början - man får svälja kontrollbehovet och bita sig i tungan. Det är faktiskt föräldrarnas barn och det är man på heltid som så många här redan sagt. Dags att lära om flexibilitet!
Jag och min sambo flyttade ihop jättesnabbt å han har två barn på då 4 år. Funkade urbra! fast vi har dem "schemalagt" varannan vecka. Så detta med 4 år tror jag är individuellt. För oss har allt gått som en klocka redan från första stund och vi funkar utmärkt tillsammans allihopa (Finns det nått bättre en en varm barnarm runt nacken och en blöt puss på kinden eller ett kiknande skratt vid bus ?!? )
Så se det som positivt att ÄNTLIGEN får ni lite extra tid med barnen!

 

[AnnaKarinA]

Sv: Styvmor.. makt?

Så är det nog bara, jag sitter i samma sits och jag vet aldrig vad som är bestämt förräns barnet kommer..... Däremot önskar jag ändå att sambon kunde tala om för mig ändringar och så, eftersom jag ibland planerar saker och sen får man ställa in eftersom barnet ska vara kvar längre än "normalt" eller kommer fast det eg. inte är våran dag...

 

[Inte_Ung]

Sv: Styvmor.. makt?

Jag antar att det var knapplån och inte till mig.
För jag är föräldern i vår familj då.
Min sambo är plastpappa och jättenöjd med det.
Han tycker att enda felet med barnen är att de inte bor hos oss hela tiden.
För han gillar att ha mycket folk omkring sig.

 

[Inte_Ung]

Sv: Styvmor.. makt?

Schema är bra och en kalender.
Vi skriver i kalendern så fort som vi vet om några ändringar.
Och så kan alla gå och läsa i den.

 

[chrysler]

Sv: Styvmor.. makt?

Håller med I_U.Har han barn så har han, det går inte alltid att planera allt med barn & det skulle vara hemskt om de kände att de inte var välkomna.Antingen så får man acceptera att ens pojkvän har barn, eller inte, men då kanske man bör fundera på om man ska ha ett förhållande då barnen alltid kommer att komma i första hand.

 

[Tiagirl]

Sv: Styvmor.. makt?

Har en liten knepig familjesituation men i det hela så har jag tre barn och flyttade ihop igen med mannen till mitt ena barn...
Under tiden vi varit separerade har han skaffat en idag 4,5 åring. Hennes mamma är lite knepig för att utrycka sig milt och det har varit ett evigt hattande men jag sa ifrån direkt att ska det här funka måste det vara bestämda tider på allt sas.
Så nu kör dom varannan vecka. Eller vi då. Ja ni förstår.

Ska det funka med mat, aktiviteter, dagis osv osv måste man ju veta. Nu har jag lite föööör stort kontrollbehov kanske pga flera orsaker jag är medveten om men som det var innan jag flyttade "hem" igen hade aldrig gått. Då hade det fått vara tror jag faktiskt.