Stor eller liten skola?

[Ainon]

Vad föredrar ni till era barn?

Har alltid tänkt att jag vill ha mina barn i en liten byaskola för att jag själv gick 2år i en liten skola (60 elever F-6) och gillade det mycket bättre än den större skolan jag sedan fick byta till när vi flyttade. Men kanske att jag bara kommer ihåg det bra och romantiserar en bild av en mysig liten skola med stor gemenskap?
Är det så i verkligheten idag? och finns kanske inte så många små byaskolor kvar

Jag fick ärligt talat en liten klump i magen när vi besökte skolan mitt barn börjar förskoleklass på till hösten. Det kanske inte är en gigantisk skola (vet inte hur stora skolor är nuförtiden), de blir ca 40 elever i förskoleklass, men det känns mycket elever och att det blir rörigt och opersonligt med så många barn (F-3 skola). Känns som att barnen då bara försvinner i mängden.
Gillar inte heller riktigt det med att det verkar vara mycket byten med arbetsgrupper både inom och mellan årskurserna för att barnen ska lära känna många fröknar och barn (bara jag som absolut avskydde sådant när jag var liten?) Lite dåligt placerad också mitt i villaområde så inte granne med ’friluftsliv’.

Vi kommer att behöva flytta framöver och frågan är om man ska ha liten byaskola som starkt kriterium i val av ny gård. Eller det kanske egentligen är bra/utvecklande för de flesta barnen med större skolor?

Behövde kanske bara ventilera min oro/obehag lite. Min man tycker det verkar jätte bra skola och att jag är fånig

 

[Tuvstarr]

För mina barn kunde vi välja mellan liten skola på landet och stor skola i stan. Det blev den stora skolan. Orsaken till valet var först och främst att jag gått i liten byskola, ca 40 elever fördelat på 6 klasser. Det var inget vidare, främst därför att man mer eller mindre var tvungen att vara kompis med de där några få tjejerna som var ungefär lika gamla som man själv. Jag gick visserligen i skolans största klass, 3 tjejer och 5 killar, men vantrivdes då jag inte hittade någon kompis jag trivdes med.

Nu är det ju hundra år sedan jag gick i skolan, och undervisningen har ju med största sannolikhet gått framåt också i små isolerade skolor, men jag upplevde undervisningen som mossig och efterbliven, lärarna hade säkert gynnats av att ha fler kollegor att bolla med.

Inte kände jag heller att undervisningen på något sätt blev individanpassad, utan alla skulle med mycket hård hand tvingas in i samma form.

Den skola mina barn går på fungerar ungefär som den du nämner, 40 barn per klass, de delar sedan klassen i 2 grupper, och byter grupp lite då och då, ibland någon gång per år, ibland en gång per månad. Mina barn har inte tyckt att det är något problem alls, trots att jag till en början tyckte att det lät virrigt.

Det ena barnet som hade vissa svårigheter "försvann" i mängden under en tid, men det tror jag berodde mest på lärarna som inte riktigt verkade förstå problemet, nu med andra lärare funkar det hela hur bra som helst. Helt över känner jag att mina barn är mycket mer sedda av personalen än vad jag kände som barn.

 

[Fille]

Jag jobbar som lärare på byskola, pendlar mellan 30-35 elever. Jag ser både för pch nackdelar. Som lärare vill jag helst inte abreta på stor skola, trivs så bra på byskolan trots att det finns utmaningar där. Men, som ovan skrivit. Har du ingen vän har du verkligen ingen. På en stor skola kan du ha en vän i parallelklassen eller liknande.

Upplever att det blir mycket mera personligt på byskola.

 

[Vassi]

Det jag klassar som byskolor har haft under 100 elever i skolan och jag ser samma utmaningar som de andra som svarat i det sociala. Har du svårt att hitta någon med samma intressen, är den enda som inte spelar i årskullens fotbollslag eller liknande kan det bli ensamt jämfört med om det finns parallellklasser. Det kan också vara sårbart med små personalgrupper om elevsynen/skolkulturen inte är den bästa.
Fördelen är så klart närmare relationer, att fler vuxna "känner" barnet. Bra när det funkar bra!

 

[Madde_padde]

Vi har våran stora (bara han som börjat skolan än) i liten skola med 80 elever, de är som andra här säger både för och nackdelar. Han var på kalas hos en kompis som går på ”stor” skola då blev skillnaden jätte tydlig. Min 7 åring kom med paljetthatt, killarna på kalaset hade trendiga märkeskläder, de blev en jätte kock. På vår lilla skola bryr sig ingen om hur du är klädd och alla får alltid vara med, även barn med särskilda behov. Samtidigt som alla blir lite ”lika” och jag oroar mig lite för vad som händer den dagen man inte vill vara som alla andra.

Vår 5 åring är ensam kille i sin åldersspann i vår by, det bekymrar mig lite mer.

Blev ett långt svar men jag tror de finns för och nackdelar med bägge alternativen

 

[ameo]

Vi bor på landet och enligt kommunens dåvarande rutiner skulle våra barn gå i en lite större skola i utkanten av kommunens huvudort. Vi har dock nästan exakt lika långt till en liten byskola på landet och vi valde att låta våra barn gå där istället. (och, efter första året fick vi skolbuss till skolan - möjligen för att det var vår familj som tillförde tillräckligt många barn för att hålla liv i den lilla skolan, vars överlevnad diskuterats många gånger...)

Jag jobbar som lärare på byskola, pendlar mellan 30-35 elever. Jag ser både för pch nackdelar. Som lärare vill jag helst inte abreta på stor skola, trivs så bra på byskolan trots att det finns utmaningar där. Men, som ovan skrivit. Har du ingen vän har du verkligen ingen. På en stor skola kan du ha en vän i parallelklassen eller liknande.

Upplever att det blir mycket mera personligt på byskola.

Som Fille nämner så finns det fördelar och nackdelar med en liten skola. Den största nackdelen är att utbudet av tänkbara kompisar är ganska litet, så det finns risk att man inte hittar nån att umgås med. Sen har vi insett den hårda vägen att det är väldigt sårbart med vilka lärare som anställs på skolan. De som fanns där när våra barn började gick i pension efterhand och när minstingen började mellanstadiet så hade alla de fantastiska ursprungliga lärarna slutat på skolan. (utom en, som bara var på lågstadiet) Och det blev tyvärr så att vår minsting inte funkade ihop med någon av de två lärarna han hade på mellanstadiet, så hans sista år på skolan blev inte särskilt bra. Men nu är han på högstadiet och har börjat repa sig...

Med facit i hand så hade jag fortfarande valt den lilla skolan i första hand.
Och detta även om det inte varit mögelproblem på stora skolan när det var dags för vår äldsta att börja. (den skolan revs och ersattes av en ny byggnad, men det hade varit några år som barnen fått gå i skola med dålig luft och det är inte acceptabelt i min värld, så jag är glad för att det fanns ett alternativ för oss!

 

[skiesabove]

Jag hade turen att få tag i ett hus i en by med "större byaskola". 15-25 elever per årskull, förskola och f-6. Flyttade hit när barnet var 4.


Det är jätteskönt, fint styrd skola, nog stor för att ha specialpedagoger och resurslärare. Bra kontakt mellan klasserna, mjuka inskolningar från förskola till förskoleklass till ettan. Dom kan vara ute mycket.

Och det finns nog stora klasser så att det är hyfsat lätt att hitta kompis, och barnen umgås mellan årskullarna också.

JAg bävar inför när det är dags för högstadiet och hon måste in på någon av dom gigantiska skolorna, men förmodligen väljer vi tillsammans den som inte är i centralorten utan i den "lilla centralorten". Lite lugnare miljö.

Skolorna inne i stan är rätt kaosiga, och större ska dom bli... Kommunen vill ha gigantiska centralskolor. Jag tycker det är ett direkt olämpligt sätt att "hålla barn" på.

 

[Sedna]

Innan man sätter sitt barn i en liten byaskola är det bra att kolla hur gruppsammansättningarna är. Det blir ibland väldigt skevt, säg en flicka och åtta pojkar i en grupp. Man ska inte göra skillnad på kön på individnivå, men på gruppnivå kan det bli enorm skillnad på klasser med övervikt flickor mot övervikt pojkar. Talar av erfarenhet.

Skulle aldrig sätta varken min son eller dotter i en klass med stor övervikt av pojkar.

Fördelen med större skolor är att personalen ofta aktivt kan styra gruppsammansättning och balansera på olika sätt.

 

[Araminta]

Jag har inte direkt egen erfarenhet men jag är i min yrkesroll ofta med familjer i övergången mellan förskola och skola. Av den återkoppling jag får från vårdnadshavare så har jag inte sett att storleken på skolan skulle spela någon roll. Och då har "mina ungar" funktionsnedsättningar och är ofta beroende av att få vara i mindre sammanhang och mindre grupper för att komma till sin rätt. Det är organisationen och kompetensen hos pedagogerna som avgör, inte antalet elever. En bra skola vet att dela upp även stora klasser efter behov.

 

[TeamLundVer]

Jag gick i liten byskola. Vi slog rekord med 56 elever (1-6 fördelat på 3 klassrum) när jag började ettan

För mig var den skolan fantastisk och väldigt annorlunda mot andra men det berodde på lärarna. Hur den är idag har jag ingen aning om.

Vår äldsta går på byns F-3 skola med ca 400 elever. Trots att den är 4ggr så stor så känns den väldigt familjär och lite mysig. Skulle tippa på att det är de som jobbar här som gör det.

Mao personalen alltifrån fritidspedagoger till rektor är det viktigaste.

 

[Imogen]

Jag tänker att de potentiella nackdelarna med en stor skola (rörigt, opersonligt, att man inte känner "alla" osv) inte nödvändigtvis är direkt sammankopplade till antalet elever på en skola, utan beror mycket på hur den stora skolan är uppbyggd. Både fysiskt byggd och hur den är organiserad.

Min äldsta går i en ganska stor skola antar jag (ca 500 elever F-6). Men det känns inte särskilt storskaligt alls. Dels är skolbyggnaden uppdelad i flera delar, med separata entréer och skolgårdar som har väldigt lite kontakt med varandra. Även invändigt är de flera olika delar och de olika delarna stöter inte på varandra om de inte anstränger sig. Även om det såklart finns funktioner på skolan som arbetar med alla barn (skolsköterska, adm personal, och vissa ämneslärare) så är nästan alla personal också indelad efter dessa mindre enheter. En idrottslärare per enhet tex. Fritids är uppdelat på samma sätt.

Sen blir det givetvis inte samma sak som om det är 30 barn på hela skolan, men det kan vara väldigt olika.

Fördelar med större skolor är ju också helt andra möjligheter till lokaler och lärare för specifika ämnen på heltid. Tänker nu mer ämnen som musik, slöjd, och andra estetiska ämnen. Det blir ju inte heller lika sårbart om en person i personalen slutar eller en tjänst dras in.

 

[SaraMara]

Vad föredrar ni till era barn?

Har alltid tänkt att jag vill ha mina barn i en liten byaskola för att jag själv gick 2år i en liten skola (60 elever F-6) och gillade det mycket bättre än den större skolan jag sedan fick byta till när vi flyttade. Men kanske att jag bara kommer ihåg det bra och romantiserar en bild av en mysig liten skola med stor gemenskap?
Är det så i verkligheten idag? och finns kanske inte så många små byaskolor kvar

Jag fick ärligt talat en liten klump i magen när vi besökte skolan mitt barn börjar förskoleklass på till hösten. Det kanske inte är en gigantisk skola (vet inte hur stora skolor är nuförtiden), de blir ca 40 elever i förskoleklass, men det känns mycket elever och att det blir rörigt och opersonligt med så många barn (F-3 skola). Känns som att barnen då bara försvinner i mängden.
Gillar inte heller riktigt det med att det verkar vara mycket byten med arbetsgrupper både inom och mellan årskurserna för att barnen ska lära känna många fröknar och barn (bara jag som absolut avskydde sådant när jag var liten?) Lite dåligt placerad också mitt i villaområde så inte granne med ’friluftsliv’.

Vi kommer att behöva flytta framöver och frågan är om man ska ha liten byaskola som starkt kriterium i val av ny gård. Eller det kanske egentligen är bra/utvecklande för de flesta barnen med större skolor?

Behövde kanske bara ventilera min oro/obehag lite. Min man tycker det verkar jätte bra skola och att jag är fånig

Vi (kanske mest jag i sanningens namn) närde en romantisk dröm om den lilla personliga friskolan med en klass per årskull, fantastisk natur och stort föräldraengagemang och valde en sådan skola till dotterns skolstart i förskoleklass.

Det föll inte alls väl ut kan jag väl medge.

(Vi valde skolan för att den historiskt har väldigt bra studieresultat, erbjuder mer idrott än andra och t.ex. har seglingsprofil längre upp i åldrarna osv och därmed kan erbjuda en rik skolgång på många sätt för vår sociala, glada och vetgiriga unge utan behov av särskilt stöd osv. Vad vi inte tänkte på var att många valde skolan pga sina barns behov av småskalighet, extra stöd osv och att klassen till stor del kom att bestå av väldigt utagerande pojkar som slogs under samlingar, slogs med tillhyggen på rasterna, pratade med ett språk som inte ens förekom på högstadiet på min tid och ett gäng med flickor som tagna ur Mean Girls och som flög under radarn pga. att pojkarna var så ohyggligt stökiga och störiga.

Vår dotter blev en klassisk kuddflicka som medlade i konflikter, placerades mellan pojkar som slåss och som fick stå ut med att bli hackad med spadar genom kläderna på skolgården för att hon råkade gå förbi en vattenpöl som någon pojke tyckte sig ha ensamrätt till, fick en penna i armen på lektionstid pga. tja, oklar anledning osv. )

Upplevelsen blev att just frågan om föräldraengagmang och föräldrarnas roll, samt skolans självbild av idyll gjorde att problem sopades under mattan, halvsanningar lämnades (i de fall där det inte var direkta lögner) och viktiga skeenden helt förtegs. Vår dotter krympte, blev arg och ville till slut inte gå till skolan längre, vilket skolan inte aaaaalls kunde förstå eftersom hon fungerade så bra och var så duktig och omtyckt av kompisarna...

Vi bytte skola till den där hennes mkt välfungerande förskola primärt hamnat, vilket är en större kommunal skola. Och vilken dröm! Ordning och reda, snälla och goa ungar som inte slåss eller säger elaka saker och en trygg miljö, en rektor som inte har några sekundära intressen att upprätthålla (såsom att till varje pris behålla skolpengen från så många elever som möjligt och därmed gärna förtiger problem) än att skolan fungerar så bra som möjligt och pedagoger som får stöd från ledning. Lokalerna är inte lika fina, naturen inte lika vacker och någon segling kommer det inte bli tal om - men ungen är lycklig och barngruppen trygg.

 

[Inte_Ung]

Vad föredrar ni till era barn?

Har alltid tänkt att jag vill ha mina barn i en liten byaskola för att jag själv gick 2år i en liten skola (60 elever F-6) och gillade det mycket bättre än den större skolan jag sedan fick byta till när vi flyttade. Men kanske att jag bara kommer ihåg det bra och romantiserar en bild av en mysig liten skola med stor gemenskap?
Är det så i verkligheten idag? och finns kanske inte så många små byaskolor kvar

Jag fick ärligt talat en liten klump i magen när vi besökte skolan mitt barn börjar förskoleklass på till hösten. Det kanske inte är en gigantisk skola (vet inte hur stora skolor är nuförtiden), de blir ca 40 elever i förskoleklass, men det känns mycket elever och att det blir rörigt och opersonligt med så många barn (F-3 skola). Känns som att barnen då bara försvinner i mängden.
Gillar inte heller riktigt det med att det verkar vara mycket byten med arbetsgrupper både inom och mellan årskurserna för att barnen ska lära känna många fröknar och barn (bara jag som absolut avskydde sådant när jag var liten?) Lite dåligt placerad också mitt i villaområde så inte granne med ’friluftsliv’.

Vi kommer att behöva flytta framöver och frågan är om man ska ha liten byaskola som starkt kriterium i val av ny gård. Eller det kanske egentligen är bra/utvecklande för de flesta barnen med större skolor?

Behövde kanske bara ventilera min oro/obehag lite. Min man tycker det verkar jätte bra skola och att jag är fånig

En fungerande skola.
Och det beror inte av storleken utan det beror på människorna som jobbar där.
Sikta på en skola där personalen trivs.

 

[lingonben]

Inte en för liten skola, det blir för sårbart både socialt och lärarmässigt. Mina gick F-6 på en skola med bara en klass per årskurs, i efterhand hade jag hellre haft dem på en större.

 

[Krålus]

Skulle aldrig sätta varken min son eller dotter i en klass med stor övervikt av pojkar.

Dotterns skola är 2 klasser/ årskurs... I hennes årskurs är det 7 tjejer/klass och 13/14 killar....

 

[Mirre]

Absolut liten skola.
Efter att själv ha gått i både stor och liten skola, som förälder till 2 barn i skolåldern och som skolfotograf rekommenderar jag verkligen små skolor framför stora. Det är lugnare, bättre stämning och sammanhållning bland eleverna och bättre kontakt mellan elever och lärare.

 

[tanten]

Vad föredrar ni till era barn?

Har alltid tänkt att jag vill ha mina barn i en liten byaskola för att jag själv gick 2år i en liten skola (60 elever F-6) och gillade det mycket bättre än den större skolan jag sedan fick byta till när vi flyttade. Men kanske att jag bara kommer ihåg det bra och romantiserar en bild av en mysig liten skola med stor gemenskap?
Är det så i verkligheten idag? och finns kanske inte så många små byaskolor kvar

Jag fick ärligt talat en liten klump i magen när vi besökte skolan mitt barn börjar förskoleklass på till hösten. Det kanske inte är en gigantisk skola (vet inte hur stora skolor är nuförtiden), de blir ca 40 elever i förskoleklass, men det känns mycket elever och att det blir rörigt och opersonligt med så många barn (F-3 skola). Känns som att barnen då bara försvinner i mängden.
Gillar inte heller riktigt det med att det verkar vara mycket byten med arbetsgrupper både inom och mellan årskurserna för att barnen ska lära känna många fröknar och barn (bara jag som absolut avskydde sådant när jag var liten?) Lite dåligt placerad också mitt i villaområde så inte granne med ’friluftsliv’.

Vi kommer att behöva flytta framöver och frågan är om man ska ha liten byaskola som starkt kriterium i val av ny gård. Eller det kanske egentligen är bra/utvecklande för de flesta barnen med större skolor?

Behövde kanske bara ventilera min oro/obehag lite. Min man tycker det verkar jätte bra skola och att jag är fånig

Hoppar in från sidan

Jag är gammal så min skolerfarenhet är det också. Gick i en liten byskola och den stora nackdelen för mig personligen var mobbningen. Det fanns ingenstans att komma undan. De som släpade in mig bakom skolan och slog mig var ju en procentuellt stor andel av eleverna. När jag i mellanstadiet flyttade till en något större skola var det drömmen. Det fanns fler barn att välja bland.

Som politiker har jag sett fler nackdelar. Framförallt för barn med någon form av svårigheter. En liten skola har få och små möjligheter att anpassa skolgången om barnet kräver lite mer och annat än "normalbarnet". Små skolor har oftast små resurser. Samt få vuxna.

Har man ett okomplicerat välkammat ordningsamt ( ) barn så är säkert den lilla skolan fantastisk med lugnare omgivning, inte så mycket stök och kanske en bättre gemenskap.

Så från min synvinkel beror det på barnet, på vilka lärare som jobbar och skolans resurser.

 

[skiesabove]

Hoppar in från sidan

Jag är gammal så min skolerfarenhet är det också. Gick i en liten byskola och den stora nackdelen för mig personligen var mobbningen. Det fanns ingenstans att komma undan. De som släpade in mig bakom skolan och slog mig var ju en procentuellt stor andel av eleverna. När jag i mellanstadiet flyttade till en något större skola var det drömmen. Det fanns fler barn att välja bland.

Som politiker har jag sett fler nackdelar. Framförallt för barn med någon form av svårigheter. En liten skola har få och små möjligheter att anpassa skolgången om barnet kräver lite mer och annat än "normalbarnet". Små skolor har oftast små resurser. Samt få vuxna.

Har man ett okomplicerat välkammat ordningsamt ( ) barn så är säkert den lilla skolan fantastisk med lugnare omgivning, inte så mycket stök och kanske en bättre gemenskap.

Så från min synvinkel beror det på barnet, på vilka lärare som jobbar och skolans resurser.

Beror ju på hur liten man menar med små, men vår byaskola har 1 klass/årskurs, dotterns är 15st men blir till hösten 18st. Dom har 1 lärare + 1 resurslärare på heltid, och en specialpedagog tillgänglig i annat rum som dom kan gå till vid behov. Alla klassrum är utrustade med hörselskydd och skärmar barnen får använda om dom vill.

Det tycker jag inte verkar vara små och få resurser .

 

[Fille]

Hoppar in från sidan

Jag är gammal så min skolerfarenhet är det också. Gick i en liten byskola och den stora nackdelen för mig personligen var mobbningen. Det fanns ingenstans att komma undan. De som släpade in mig bakom skolan och slog mig var ju en procentuellt stor andel av eleverna. När jag i mellanstadiet flyttade till en något större skola var det drömmen. Det fanns fler barn att välja bland.

Som politiker har jag sett fler nackdelar. Framförallt för barn med någon form av svårigheter. En liten skola har få och små möjligheter att anpassa skolgången om barnet kräver lite mer och annat än "normalbarnet". Små skolor har oftast små resurser. Samt få vuxna.

Har man ett okomplicerat välkammat ordningsamt ( ) barn så är säkert den lilla skolan fantastisk med lugnare omgivning, inte så mycket stök och kanske en bättre gemenskap.

Så från min synvinkel beror det på barnet, på vilka lärare som jobbar och skolans resurser.

Som lärare anser jag att vi ofta har större möjligheter att anpassa för barn med behov då vi ofta inte har så många barn! Men, det är säkert olika från skola till skola

 

[ameo]

Hoppar in från sidan

Jag är gammal så min skolerfarenhet är det också. Gick i en liten byskola och den stora nackdelen för mig personligen var mobbningen. Det fanns ingenstans att komma undan. De som släpade in mig bakom skolan och slog mig var ju en procentuellt stor andel av eleverna. När jag i mellanstadiet flyttade till en något större skola var det drömmen. Det fanns fler barn att välja bland.

Som politiker har jag sett fler nackdelar. Framförallt för barn med någon form av svårigheter. En liten skola har få och små möjligheter att anpassa skolgången om barnet kräver lite mer och annat än "normalbarnet". Små skolor har oftast små resurser. Samt få vuxna.

Har man ett okomplicerat välkammat ordningsamt ( ) barn så är säkert den lilla skolan fantastisk med lugnare omgivning, inte så mycket stök och kanske en bättre gemenskap.

Så från min synvinkel beror det på barnet, på vilka lärare som jobbar och skolans resurser.

Och jag som har haft ett barn med vissa särskilda behov är jätteglad för att vi hade hen i den lilla landsbygdsskolan, det hade varit ren katastrof för det barnet att gå i en större skola.