Stör mig på störiga surgubbar som verkar försöka sätta den nya grannen (mig) "på plats". Hann knappt hoppa ur bilen igår så ropade gubben på andra sidan gatan åt mig att det minsann inte är acceptabelt med skällande hundar i ett villaområde och menar på att mina hundar står och skäller och ylar "i timmar". Till saken hör att jag varit hemma hela tiden och kan garantera att det inte stämmer. Som mest har de någon gång skällt i kanske max fem minuter innan jag sagt åt dem och de tystnat då jag själv inte gillar skällande hundar heller. De är heller aldrig ute på sena kvällar eller nätter, och aldrig ute på den sidan av gården utan uppsikt. Däremot är vi ju nyinflyttade och de är ovana vid omgivningen så de var mer reaktiva första veckan, men inte i närheten av vad han påstår. Plus att minsann INGA andra hundar skäller i området, om inte mina förstås drar igång dem, vilket är fascinerande då de ofta varit inomhus när andra hundar börjat skälla, men antar att de har en tidigare oupptäckt förmåga att kommunicera med sina tankar genom väggar och glas.
Hon jag köpte huset av hade småhundar som enligt annan granne ofta bjäbbade mycket, och det är massor av hundar som både bor i området och passerar igenom det. Men ingen av dem skäller ju någonsin tydligen... *morr*
Varför dröjde det så lång tid som 5 minuter innan du sa till dem? Att en hund skäller nåt enstaka skall ibland är väl ok men så lång tid som 5 minuter i sträck är störande! Jag kan förstå att han påpekade det för dig faktiskt.
1minut å jag som granne hade gått bananas
