Sterilisering?

Sv: Sterilisering?

Jag har faktiskt en bekant som de steriliserade efter hennes vaginala förlossning.
Har oxå för mig att de var Ameo som gjorde de efter sitt snitt.
 
Sv: Sterilisering?

Det är väl inte helt ovanligt?

Maken har fått flytta en operationstid pga värdena inte var bra och min mormor flyttade dom oxå hur länge som helst innan hon var okey för att sövas.

Ja men vad har det med mig att göra? Det var inte det som var problemet! Utan att jag blivit lovad narkos, personen som skrev remissen visste om mina problem så jag tog förgivet att hon antingen skrev in det i den eller hade kunnat sagt att det kanske inte går!

Jag kommer DIT på avtalad tid, de tar ekg sätter nål och tar blodvärde (tror jag det var) och jag får fylla i hälsodeklaration, SEDAN kommer de in och säger "tyvärr".

Jag var in på operation dagen efter (en helt annan) och fick lugnande utan problem! :crazy:
 
Sv: Sterilisering?

Men om de säger nej efter de gjort proven så var de väl inte bra den dagen eftersom de fungerade att ge dig lugnande dagen efter?

Man ska aldrig tro på det som står i tidningen och inte heller saker en läkare/sköterska lovar har jag fått lära mig ;)

Ifrågasatte du varför? Frågade du när de var okey att få lugnande varför de inte var okey igår?

Min make kom oxå till sjukan på avtalad tid, och min mormor kom dit på avtalad tid flera gånger innan värdena äntligen var så bra att de kunde behandla henne.
 
Sv: Sterilisering?

Det var ju 2 helt olika ingrepp, de hade ingenting med varandra att göra över huvud taget. Och det hade ingenting med värdena att göra, utan med mina andra diagnoser...(som jag haft även alla andra gånger jag blivit sövd)
 
Sv: Sterilisering?

En fråga om rubricerade ämnet:

Finns det möjlighet att redan på förhand önska att om graviditeten avslutas med kejsarsnitt, att de steriliserar en innan de syr ihop?

Två flugor i en smäll sas.

Det tror jag nog, var det inte någon här inne på Buke som gjort så tom?

Ameo kanske ? ( fast nu chansar jag hejvilt )
Yepp, det var jag som gjorde det. :D

Det är ju inget större problem för dem rent praktiskt att kapa äggledarna när de ändå har magen öppnad. Däremot ska man vara medveten om att de är restriktiva med att göra det på dem som ber om det i slutet av graviditeten, då det är som jobbigast. Det är nämligen i de fallen som det är vanligast att kvinnorna ångrar ingreppet efteråt och då är det ju liksom för sent... Vill man bli steriliserad i samband med ett eventuellt kejsarsnitt så är det bra om man tar upp det med barnmorskan redan vid inskrivningen, så kan man ta diskussionen om det då - innan graviditeten blivit jobbig och eländig. Till mig sa de att det var helt okej att göra det om jag fortfarande stod fast vid det när snittet närmade sig. Och det gjorde jag ju.
För övrigt så hojtade läkaren till att "NU kapar jag äggledarna också, sista chansen att ångra sig" medan hon opererade. :D (vi hade rätt kul under operationen, personalen skrattade åt att jag var så konfunderad över att det blödde så lite trots ett stort hål på magen :rofl: jag låg ju och hade full koll i spegelbilden uppe i lampan...)
 
Sv: Sterilisering?

Här på Irland är det en jättevanlig företeelse. Det verkar som om var och varannan människa har både genomgått kejsarsnitt och kapat äggledarna. Så det ska nog gå jättebra även i Sverige.
 
Sv: Sterilisering?

Åh, anledningen var att det var för trångt. Tydligen. Trots att jag på exakt samma sjukhus blivit snittad, och då hade pappan med mig under hela operationen samt varenda sekund på uppvaket...

Jag åkte i alla fall inte in, för samma morgon så bekräftade dom på operationsavdelningen att jag inte fick ha någon med mig. Däremot kunde dom tänka sig att planera in det, så om jag bokade om tiden skulle det kanske gå...

Så, jag väntar på att få en ny tid hemskickad, där det NOGA skulle skrivas in att jag måste ha någon hos mig hela tiden. Bara att hoppas att det inte tolkas fel även denna gång.

Suck. Nu har jag en p-spruta satt igen, trots att den pajjar min kropp totalt numera...
 
Sv: Sterilisering?

Och jag ska sövas vid lunch imorgon (idag) och få en spiral insatt, göra en noga koll, testa för hormonfel och massor av annat. Min enorma gynfobi håller på att döda mig just nu, jag kan knappt andas!

Jag försöker med förträngning mellan varven, och jag kan stänga av så bra ibland att jag nyss kom på mig själv med att dricka cola och äta litegrann - och jag som inte fick göra det efter midnatt :crazy: Men inget kan väl hända egentligen va? Mer än illamående eller så kanske..

Det känns i alla fall som att jag är på väg till min egen begravning imorgon. Jag vet inte hur jag ska klara av att gå igenom det faktiskt, jag kommer förmodligen att få många panikattacker.

Idag sade dom till råga på allt att jag inte ens får ha någon hos på mig på uppvaket, och håller dom fortfarande i det imorgon så kommer jag inte att kunna gå igenom det :( Jag klarar inte av det, det är liksom därför jag är remitterad till specialisten på rädsla, ska sövas etc. Jag MÅSTE ha någon där ju :cry:

När jag snittades fick jag ligga själv på uppvaket & tjata i 2 timmar på att jag ville träffa min nyfödda dotter & sambo. (var sövd under snittet & missade allt)

Väldigt dålig stil & inget jag visste om utan sambon fick dottern i famnen & blev iväg föst till ett litet rum på bb. :mad:

Skulle det bli fler barn & fler snitt så skulle dom bara våga göra om det, men då ska jag även steriliseras.
 
Sv: Sterilisering?

Men herregud :(

Vad olika det är från sjukhus till sjukhus.

Jag blev ju också snittad och sövd, sambon stannade inne hos mig tills att jag sov och då fick han kliva ut ur opsalen och invänta barnmorska och bebis.

Sedan kom dom ut med henne till min sambo ( som var i undersökningsrummet ) och då fick även mina föräldrar komma in.

Jag väcktes efter att jag sytts ihop och fick då träffa Ella 30-40 min innan jag rullades till uppvak och då fick jag ha min mamma med mig på uppvaket.

Sambon och Ella fick ta plats i vårat rum på BB ..
 
Sv: Sterilisering?

Ung samma här då, förutom jag fick vara själv på uppvak & träffa familjen fört uppe på bb, där vi fick ett eget rum. :mad:

Hade iofs en dam som snarkade, så dörrar & fönster inkl min säng vibrerade bredvid mig.
 
Sv: Sterilisering?

Knapp

25-års dagen är passerad och nu står jag på väntelista för sterilisering!
Jag kommer inom tämligen snar framtid (som jag förstod det) bli kallad för samtal med läkare, provtagningar och sådant som jag redan gjort en gång men då var jag ju för ung...
Och själva ingreppet kommer ske till hösten...men kan jag TVINGA dem att utföra ingreppet även om de tycker att det är riskabelt med sövning?
För hur det än är så är det ju en betydligt mindre risk för mig att bli sövd än att bli gravid...

Skönt att det äntligen blir av! :bump::banana:
 
Sv: Sterilisering?

Kan man inte skriva på något papper eller nått? Att du är medveten om allt och tar de riskerna. Kanske inte funkar så.

Håller tummarna att det här går vägen nu!

Calazirya skrev:
Jag blev ju också snittad och sövd, sambon stannade inne hos mig tills att jag sov och då fick han kliva ut ur opsalen och invänta barnmorska och bebis.
När min dotter sövdes fick jag lämna henne i typ en sluss innanför väntrummet, inte ens följa med till salen. Sen fick jag komma till henne så fort hon kom till uppvaket.
 
Sv: Sterilisering?

Jag vet inte, men det är ju absolut något att ta upp med dem.
Hon som jag pratade med förstod mycket väl varför jag väljer att göra detta och att p-medel livet ut inte är aktuellt...(eller ja livet och livet, men hela det "fertila" livet :p)

Nu gäller det bara att övertyga resten också...
 
Sv: Sterilisering?

Visst, men jag tror nog att du missar själva poängen..

(Jag vägrar f.ö blanda fhs med vanliga betyg, det innebär bara strul)

Dina föräldrar är ju visst försörjningsskyldiga tills du är 21år det är ju därför du inte kan få soc innan dess.

du kan plugga på komvux sålänge lr ta något jobb lr plugga på högskola lr något liknande.

När jag va 19år pluggade jag på komvux + jobbade i ladugård, inte så glammigt precis men det gav pengar och sysselsättning.
Man får börja det hårda livet på botten och jobba sig uppåt.
 
Sv: Sterilisering?

Så du menar att natten man fyller 18 år är magisk? Men inte när man fyller 25 år?

Det är en jäkla skillnad på vad en 25 åring upplevt i livet under sina 7 år efter 18 års dagen. Jobb, skola, kanske flytta, nya vänner, partner.

Jag vet dessutom en 14 åring som blev bevlijad ett könsbyte när h*n fyller 16 år. Hur det gått till? Massor av möten och prover som visar att det gått snett vid celldelningen!

ja exakt jag håller med dig, det hinner hända himla mkt på de 7åren jag tror nästintill det är de 7åren det händer som mest i ens liv (innan man är 25år alltså) och man mognar enormt mycket mer och blir vuxen den tiden, hittar sig själv osv...
 
Sv: Sterilisering?

Men hur kan det vara tillåtet att göra könsbyte vid 18års ålder, men inte sterilisering? Hur kan man vara mogen nog att göra det?

Natten är magisk när man fyller 18 - man blir myndig.

jag tror knappast de är så snabba med könsbytet bara för att det är tillåtet från 18års ålder, det lär nog dröja länge o himla många samtal innan man får genomgå det.

sen är det kanske lite skillnad, att födas i fel kropp och inte trivas i den är ju inget man kommer på över en natt precis och dessutom är det nog himla mkt färre folk som ångrar ett könsbyte än som ångrar en sterilisering.

jag tror de har 25års gränsen för att skydda folk från att göra misstag eftersom man utvecklas som människa så himla mycket från 18år till 25 och barntankarna växer fram mer och mer.
det vore förödande att ångra en sterielisering....
det finns nog inget mer hemskt än att inte kunna få egna barn om man vill det när man vill det och man är ju skapad för att föra sina gener vidare så kroppen är inställd på att vilja ha barn i och med alla hormoner hur sjuk man än må vara....

men tanke på att folk som vill ha barn är beredda på att offra allt så...
 
Sv: Sterilisering?

För mig är det ett moget tänkande att ha en egen åsikt, och min åsikt är att man har rätt till sin egen kropp. Och den synen kommer jag antagligen ha hela livet förhoppningsvis, eftersom jag anser att endast jag har rätt att bestämma över min kropp. Jag, och ingen annan.

Jag vill inte ens sterilisera mig, men tycker ändå som jag gör. Hur går det ihop då med att jag har "bestämt mig" och "inte kan acceptera ett nej"?

Om vi hade accepterat allt här i världen så hade inte utvecklingen gått framåt, och kvinnorna hade fortfarande stått vid spisarna och homosexualitet klassats som en sjukdom.

Jag har funderat klart på vad jag vill; ha rätt till min egen kropp - sterilisering eller ej.


den egna åsikten och viljan utvecklas väl i trotsålder dvs 3års åldern lr något sådant och då är man ju inte så värst mogen för att ta viktiga beslut fast att man VILL.
 
Sv: Sterilisering?

såg inte att de var gamla och VET att de är försörjningsskyldiga till 21års ålder(även om de inte går i skolan)dvs barnet kan inte få soc bidrag utan då tycker soc att barnet kan bo hemma hos sina föräldrar istället.

om de inte kommit nya regler väldigt nyligen i så fall.
 

Liknande trådar

  • Låst
Hundavel & Ras Chansar och skriver in detta här och ser vilken respons jag får (misstänker dock att tråden inte ens får vara kvar men tänkte prova)...
2
Svar
29
· Visningar
5 765
Senast: Fetaost
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp