Stark eller svag, det är frågan...

[GotAsecret]

Sv: Stark eller svag, det är frågan...

Vi satsar på det tycker jag!

Och...jag fick just veta att jag får träffa en gammal bekant som jag inte träffat sedan i september (och då bara en kort stund) och i somras en sväng - innan dess har jag nog inte träffat henne på 20 år (!!) Och så har hon med sig sin underbara schäfer den hunden är verkligen fantastisk! (dessutom kan han flyga! )
Dock är jag ju sådan att jag inte vågar tro på det riktigt, eftersom så många har lovat, och sedan svikit

Förhoppningsvis blir det på torsdag, och det är bra - då kan jag fokusera på det istället
Nu tror jag ju inte att hon är sådan som sviker heller, men. ..

 

[labb]

Sv: Stark eller svag, det är frågan...

Kanske försöka med en kedjeanalys?

 

[GotAsecret]

Sv: Stark eller svag, det är frågan...

På vad?

 

[Sonic76]

Sv: Stark eller svag, det är frågan...

Kommer nog bli bra Mimmi
Jag är ju inte hos dig fysiskt men alltid i tankarna.
Har tänkt försöka ta mig till Uppsala senare i vår så kanske vi kan träffas.
Bara du och jag denna gång och kanske dotra då

 

[labb]

Sv: Stark eller svag, det är frågan...

Jag tänkte på hela situationen, att mera systematiskt fundera över vilka handlingsalternativ man har och vad de leder till. Om inte jag kommer ihåg fel så var det något du skrev om för ganska länge sedan och som jag tyckte lät väldigt bra. Det är lite sent, jag kanske kan utveckla mitt svar mera imorgon.

 

[GotAsecret]

Sv: Stark eller svag, det är frågan...

Aha, du tänkte så!
Ja, alltså, grejen är att jag i princip kör kedjor i huvudet när det uppstår situationer, det är sällan jag skriver ner dem. Men de funkar oerhört bra för mig!

Situationer som denna har jag analyserat både en och sju gånger med psykologen - så för egen del hanterar jag det annorlunda nu, men personen i fråga förstår nog inte det och blir frustrerad för att jag inte gör som hon förväntar sig?
Nu kommer det dessutom synas i veckokortet - så jag tror inte det kommer gå obemärkt förbi imorgon - vilket är tur eftersom jag träffar alla på kvällen sedan ( )

Jag gillar kedjeanalyser!

Sonic - Jaaa!
Då ska jag färga ditt hår rosa, i smyg!

 

[Sonic76]

Sv: Stark eller svag, det är frågan...

Haha ser inte vad du skrivit (än)
Men klart jag kommer ju
Kan inte säga när, det beror ju på hur allt går men ska boka så snart jag vet nåt mer

 

[GotAsecret]

Sv: Stark eller svag, det är frågan...

Jag finns kvar!

...och nu är jag glad, men nervös, igen! För ett tag sedan pratade jag med en tjej via en facebook-grupp som var intresserad av att hänga på i morgon
Jag hoppas hon gör det, och att stämningen kommer vara stabil!

 

[GotAsecret]

Sv: Stark eller svag, det är frågan...

Puh.
Det har löst sig (via medling) så att vi kan hålla en bra nivå när vi ses i alla fall så det fungerar, vilket är jätteskönt!

 

[GotAsecret]

Sv: Stark eller svag, det är frågan...

Jag är GLAD!
Jag har kommit över beroendet av denna människa - och känner inte längre behov av att springa efter när hon går i väg/ta hand om henne. Det känns helt okej att lämna det till andra, så att jag kan ta vara på MIN tid!
Det känns verkligen som att jag klippt "bandet", och att vi nu faktiskt kan umgås kravlöst, likväl som vi kan umgås med de andra...

Dessutom har jag bestämt mig för att sluta stressa! Jag klarar inte av stress, vilket gör mig utåtagerande, panikslagen o.s.v.
Jag har tagit på mig ALLT folk bett mig om/förväntat sig, oavsett om det funkat i mitt liv eller inte.

Nu är det slut på det.
Jag kommer ha läkar/psykolog/kuratorstider som mina enda exakta måsten (bättre planerade) allt annat kommer få ta sin tid, jag vet att ingenting blir bättre av att jag stressar iväg (det startar bara panik/katastroftankar) utan det är alla gånger bättre att jag tar saker i min egen takt.

Radikal acceptans, medveten närvaro, känsloreglering, krishantering, relationsfärdigheter...jag är så förbannat glad att jag fick chansen att gå i DBT:n, där jag fått lära mig allt detta som jag haft sådan oerhört stor nytta av - och kommer att ha fortsättningsvis också naturligtvis!

Jag slutar hos psykologen på torsdag, men det känns helt okej.
Jag ska till min "nya" psykolog (samt. kurator som jag fick värsta tänkbara start med) imorgon för att lägga upp en ny plan till nya omgången färdighetsträning som börjar nästa vecka.

Det känns också bra!

Så ja...jag är nog rätt stark ändå!

 

[TinyWiny]

Sv: Stark eller svag, det är frågan...

Vad glad jag blir för din skull Så underbart roligt att höra att DBT;n har haft en så bra effekt för dig Hoppas verkligen att det sättet att hantera saker och ting på kan spridas till alla som behöver det.

Skönt att du har insett att du inte ska stressa. Jag kan inte heller stressa för då stänger hjärnan ner helt och hållet. Det går verkligen inte. Min sambo kan ibland säga åt mig att skynda mig (han tänker sig inte alltid för och det kan man ju heller inte kräva att andra ska göra) och det räcker för att jag ska få total hjärnkollaps. Det bästa för mig är att dela upp dagen efter vad jag ska göra. För mig fungerar det bäst att tänka i block. Att mellan den och den tiden ungefär gör jag det och mellan den och den tiden gör jag det. De enda fasta tiderna jag har är när hemtjänsten kommer och det är ju bara den dagen vi handlar som jag måste vara färdig så att vi kan åka på en gång (för annars hinner vi inte det vi ska göra).
Det är väldigt skönt när man hittar sätt att hantera kaoset som är i hjärnan och att kunna hantera dagarna så att man får gjort det man ska och ändå inte känna sig stressad. Man mår bättre och kan tänka på ett annat sätt då. Man slipper lägga energi på de dagliga sakerna och istället bara göra och de dåliga dagarna kan jag tänka att det är bara det här och det här blocket kvar sedan är dagen slut. Då blir det också lättare när tröttheten hotar att ta över helt och hållet.

Härligt att känna energin i ditt inlägg och visst är du stark! Starkare än många andra

 

[GotAsecret]

Sv: Stark eller svag, det är frågan...

Kikade in här igen för att än en gång hämta styrka...

Denna tjej då, har även "dumpat" en annan tjej i samma grupp...och denna tjej hänger på mig JÄMT nu, jag kvävs.
Visst, hon är glad och positiv o.s.v. MEN...
Hon klänger¨
Hon pratar/ältar/upprepar KONSTANT och har inga som helst hämningar.
Rapar och fiser så det ekar i väggarna.
Luktar svett
Har trasiga och smutsiga kläder

...men eftersom hon faktiskt VILL umgås med MIG så gör jag väl det bästa av situationen.
Säger till när hon går upp i varv/börjar älta/bli oförskämd (vilket händer väldigt ofta)
Visar/talar om att hennes ekande "kroppsljud" inte är uppskattade (ok, kan man inte rå för dem, så kan man åtminstone försöka tona ner dem lite eller gå undan)
Kläderna går ju att påpeka om de är trasiga eller smutsiga...

Däremot vill jag inte lägga mig i VARFÖR det är så här, jag vet ingenting om hennes problematik och vet själv att det inte hjälper att säga till alla gånger, jag har stora problem med organisering och hålla ordning t.ex. och så har det alltid varit - även om det blivit något bättre nu

Men jag vet inte hur jag ska göra? Acceptera att hon "hänger" på mig och göra det bästa av siutationen, eller "dumpa" och vara ensam?

Jäkla svårt det ska vara med folk då!

 

[Squie]

Sv: Stark eller svag, det är frågan...

Men jag vet inte hur jag ska göra? Acceptera att hon "hänger" på mig och göra det bästa av siutationen, eller "dumpa" och vara ensam?

Jäkla svårt det ska vara med folk då!

Kanske inte det svar du vill ha ... men...vad känner du själv? Vad säger magkänslan?

Där ligger svaret.

 

[GotAsecret]

Sv: Stark eller svag, det är frågan...

Det är det jag klurar på...inom DBT kallas det för "Wisemind" - ett beslut man tar med "lika delar" av förnuft och känsla...typ.
Så jag skulle kanske säga att om jag inte uppmuntrar hennes "klängande" eller "ovanor" så går det nog att hålla en bra kontakt i alla fall?
Och såklart (återigen det fantastiska DBT-kunskaperna) använda "goda relationsfärdigheter" för att få henne att tagga ner, typ.

Det borde funka va? Hon är ju inte dum/elak utan vill väl...men hon är liksom...too much.

Men jag saknar givande umgänge med andra än min (högt älskade) sambo ändå Och framför allt vänner jag verkligen kan lita på...

 

[Lovisaleonora]

Sv: Stark eller svag, det är frågan...

Men är du kompis med henne för att uppfostra henne?! Det låter så, och det är inte vänskap. Det är att äga hund.

Hade du valt att försöka bli vän med henne om hon inte kommit till dig? Hade du sökt hennes sällskap? Om svaret är nej, sluta umgås med henne.

 

[GotAsecret]

Sv: Stark eller svag, det är frågan...

Nej! Verkligen inte, jag tycker på många sätt att det är fantastiskt bra att hon är sig själv! Samtidigt som att det liksom går att prata med henne, hon är väldigt klok och varm person, men när det blir för mycket så blir det väldigt för mycket - inga mellanlägen liksom (men där är jag likadan, så på många sätt är vi nog rätt lika - trots allt

Och jo, naturligtvis umgås jag frivilligt med henne, absolut! Men det går i perioder hur mycket jag orkar med hennes intensiva sätt att vara.
Det var jag som tog första aktiva kontakten, och det ångrar jag verkligen inte!
De "bra" dagarna är oftast upplivande och roliga - de sämre dagarna är det inte. Och jobbiga är ju att det varierar ganska kraftigt - vilket gör att det inte är så enkelt att planera in saker till helgen en tisdag t.ex.
Dessvärre antar jag att jag jämför henne med fd. vännen, och det måste jag försöka få ordning på, deg gynnar liksom ingen.
(Hon är också bipolär, som jag, men snäppet värre - så det kan ju vara en bidragande orsak till att det inte alltid fungerar. Och så måste det nog få vara.

Fd vännen däremot, där kommer jag nog aldrig förstå/få veta vad som egentligen är problemet. Och det är nog värst av allt.

 

[Enya]

Sv: Stark eller svag, det är frågan...

Om hon inte duger precis som hon är som vän för dig så är det inte rättvist mot henne att du ger sken av att vara hennes vän. För så som du uttrycker det här så duger hon alltså inte som hon är eftersom du tycker att hon är för intensiv i sitt sätt, har smutsiga kläder osv. Vänskap handlar om allt utom just det och du ser det här som ett problem eller som något jobbigt och då tycker jag du ska fundera på ifall du bör vara hennes vän. Hon ska inte behöva ändra på sig för att hon ska passa dig. För det är ju vad du vill med tanke på att du uppfostrar henne.

 

[GotAsecret]

Sv: Stark eller svag, det är frågan...

...naturligtvis är jag ju väldigt noga med att uppmuntra henne henns (många) bra sidor också! .
Jag tycker inte att hon ska känna sig tvungen att ändra på sig, det är absolut inte det som det handlar om.
Men, som sagt, jag både kan och är ärlig mot henne - så hon vet att jag har svårt för vissa sake, och jag märker en tydlig skillnad nu sedan vi fick bättre kontakt.
Jag tror det handlar om att hitta den relation som passar oss båda och känns givande
Hon vet att hon ska/kan säga till om det är något med mig också - så just det är inte problemet heller känner jag.
Och det är alltid kul att träffa henne, men som sagt - det är inte alla dagar det fungerar någon längre stuld, och då hjälps vi ändå åt för att göra det bästa som passar oss båda den dagen
Ocv vi vet alltid vart vi har varandra också så

 

[Enya]

Sv: Stark eller svag, det är frågan...

Det var inte alls så här du framställde henne och er vänskap i går när du skrev första inlägget.

 

[GotAsecret]

Sv: Stark eller svag, det är frågan...

...vilket ju är en bra början, oavsett vilken nivå vi hamnar på.
Jag tror egentligen att det kanske bottnar i min egen osäkerhet - klarar jag av en närmare relation under dessa förutsättningar?
Vågar jag chansa?
Jag är säker på att det finns en chans till en bra vänskap ändå, men att min osäkerhet (som delvis förvärras genom hennes vänskap med fd vännen, vilket känns jobbigt på vissa sätt) gör att jag kanske fokuserar på det som är "mindre bra" av ren rädsla, avundsjuka, sorg över änbu en kraschad relation?
Kan det faktiskt vara så?
I så fall har jag en del (hos mig själv) att ändra på - och jag är glad över att jag kunde reflektera över detta ur ett annat perspektiv!
Fantastiskt bra! Tack!