Sv: "Stackars tävlingshästar"...
kanpplån
Jag tycker att det ska skiljas på en ideal situation och en verklig situation. I en ideal situation så är hästägaren en ekonomiskt oberoende individ med obegränsat bankkonto, som kan stalla upp sin häst på en gård med en jättehagar med slitståligt underlag där det helst ska växa gräs året runt. Alternativt ha tillgång till en gård där det finns en jättelik lösdriftsanläggning med flera olika möjligheter för hästar med olika behov. Där marken är dyrt preparerad så att den ska hålla för slitaget av hästhovar. Fodringen sköts automatiskt så att varje häst får exakt vad den ska ha och tuggtiden optimeras.
Gården ska ligga inom ett realistisk avstånd för att hästägaren ska kunna ta sig till hästen och hinna sköta om sin häst utan att det resulterar i uppsägningar från jobbet, skiljsmässor och försummade barn. Hästägaren får inte heller bli utbränd så att denne till slut tappar livslusten.
Hästen ska vara en idealhäst dvs. en som har lärt sig hästspråket och kan ha en eller flera hästkompisar. Hästen ska även kunna prestera på toppnivå trots att den går ute varje dag dygnet runt. Hästen ska inte äta täcken. andra idealhästar ska finns som sällkap.
verkliga situationer. Hästägaren har normal ekonomi, som vill stå på en anläggning hyfsat nära ens egen häst för att ha tid att rida den. Hästen ska helst vara ridbar så mycket som möjligt året runt då hästägaren betalar lika mycket för hästen som en weekendsemester i månaden i valfri storstad.
Många inte långt ifrån alla lverkliga ösdrifter, lösdrifterna är inte tillräckligt stora för antalet hästar, det finns hästar med blandade behov, unghästar/kallblodshästar. Detta resulterar i en väldigt lerig lösdrift där unghästarna går bra på fri tillgång men kallblodshästarna är för feta för sitt eget bästa. hagmockningen sköts sådär eftersom ingen kan köra en kärra genom 30 cm lera. Jag skulle personligen aldrig ställa min häst där då han skulle bli för fet för sin egen hälsas skull och jag vill inte att han ska trampa runt i 30 cm lera och hästbajs 23 h om dygnet och riskera hålväggar och andra otrevliga hovproblem.
om valet står med att släppa min häst med 10 andra hästar i en för liten hage med begränsad tillgång med mat (10 hästar har olika behov) och stor risk för slagsmål vid fodringstid, eller ha honom själv där han kan se, lukta på andra hästar och jag kan optimera hans foder så han har så lång tuggtid som möjligt. Då kommer jag att ha honom själv. Nej jag kommer inte att pendla 2.5 h enkelväg för att kunna stalla upp honom på en annan anläggning då jag vet att jag inte kommer hinna med det i längden eller orka. Hästägandet är en kompromiss det verkar många idealister här inte förstå.
Vi har olika förutsättningar när det gäller ekonomi, hästar och vad vi vill få ut av hästägandet.
Om min häst står själv måste jag naturligtvis ta det i beräkningen och se till att han får den stimulans han behöver, tillbringa mer tid med att motionera honom i varierad terräng. se till att han har möjlighet för mental stimulans dagligen.
Den ideala situationen för min häst skulle vara begränsad "fri" tillgång på stråfoder och liten trevlig valackgrupp eller stokompis i stor gräshage året runt. En lång skrittur på morgonen ca 1 h i skogen 7 dagar i veckan, ett skolpass på eftermiddagen varierat hoppning, dressyr, kondition, 5 dagar i veckan. En matte som är 100 % rak och rider på vm nivå, med oändligt tålamod och kunnande. En matte som har obegränsade med pengar och tid.
För tillfället får han nöja sig med en hagkopis i en stor men fruktansvärt lerig hage utan det minsta gräs, hal är den också när det fryser. För få fodringar för mitt eget tycke, för kort tuggtid i hagen. Jag har långt kavr på min ryttarresa och ibland tappar jag tålamodet. Jag lägger så mycket pengar och tid jag kan på min häst men det är fortfarande inte obegränsat. Jag rider honom 5 ggr i vecka i gång per dag blandat. Har inte tid för mer och behöver ha helgerna ledigt för att orka min vardag. Har dessutom svårt att hitta lämplig medryttare trots försök.
Däremot försöker jag ordna det så bra för min häst som möjligt med de resurser jag har. Fri tillgång till halm i boxen, försöker hämta in honom vid 5 tiden så att han kan få ett till mål. Kollar noga så att ben och hovar är ok trots leran. Rider för tränare regelbundet för att bli bättre i min ridning. Vill börja trickträna för att öka den mentala stimulansen hos min häst och förbättra våran kommunikation. Min häst får regelbundet massage av en riktigt duktig hästmassör för att lösa upp snedheter och jag tränar för att min kropp ska ha så bra balans som möjligt. Försöker rida i ojämn terräng i skritt regelbundet för att min häst ska var så lösgjord som möjligt mentalt och fysiskt.
Med mina förutsättningar försöker jag göra det bästa av situationen och tillgodose min hästs naturliga behov, det är enligt min mening vad man ska sträva efter. Jag tycker att hästägare ska sluta skuldsätta andra för att de inte kan erbjuda sin häst en ideal tillvaro och istället försöka hjälpa med bra tips så att en häst ska ha det så bra som möjligt.
För övrigt en trevlig bild och kul att hästarna får vara ute och äta gräs tillsammans, men jag har full förståelse för de toppryttare som väljer att inte ha sina ovärdeliga hästar tillsammans. Dessa hästar som är ofta en stor tillgång i toppryttarens företag. Där en häst kan vara skillnaden mellan att kunna bedriva professionell verksamhet lönsamt och inte kunna leva på sitt arbete