Min sambo och hunden har känt varandra i 6 år och bott ihop i alla fall tre. Kruxet är att hunden har börjat vakta mig. Och vaknar och skäller när sambon tex kommer in när jag sover och det är mörkt. Detta skedde alltså inte under de första åren eller med tidigare partner.
Jag tror helt enkelt att hunden på något vis fått för sig att hans vaktande är önskvärt. Och när när den här hunden tror att ett beteende är korrekt så är det extremt svårt att lära om honom.
Dessutom sover jag ju oftast när det händer.
Det största problemet är att sambon är så sjukt dålig på att läsa hund. Han är grymt bra på att läsa barn och mänskor och men kan inte alls interagera med djur. Han är snäll, lugn och skulle aldrig någonsin göra ett djur illa, men kan inte kommunicera med dom på ett naturligt sätt.
Jag har liksom tänkt att han borde lära sig med tiden. Han går ut med honom ibland och de har tex övat att ceasar får ligga och vänta innan han får mat och han kelar med hunden i soffan men får ändå inte till det.
Jag har till och med försökt få honom att låtsas att hunden är en treåring för att få till ett naturligt språk när han pratar med hunden, men inte ens det fungerar.
Nu inser jag är problemet eskalerar och något behöver göras. Det är lite som att ha två olika slags utomjordingar som bor ihop i ett triangeldrama.
Jag vet inte om jag ska ta in en privattränare som kan jobba med dom i hemmet eller skicka iväg dom på någon slags aktivering/lydnadskurs?
Jag tror helt enkelt att hunden på något vis fått för sig att hans vaktande är önskvärt. Och när när den här hunden tror att ett beteende är korrekt så är det extremt svårt att lära om honom.
Dessutom sover jag ju oftast när det händer.
Det största problemet är att sambon är så sjukt dålig på att läsa hund. Han är grymt bra på att läsa barn och mänskor och men kan inte alls interagera med djur. Han är snäll, lugn och skulle aldrig någonsin göra ett djur illa, men kan inte kommunicera med dom på ett naturligt sätt.
Jag har liksom tänkt att han borde lära sig med tiden. Han går ut med honom ibland och de har tex övat att ceasar får ligga och vänta innan han får mat och han kelar med hunden i soffan men får ändå inte till det.
Jag har till och med försökt få honom att låtsas att hunden är en treåring för att få till ett naturligt språk när han pratar med hunden, men inte ens det fungerar.
Nu inser jag är problemet eskalerar och något behöver göras. Det är lite som att ha två olika slags utomjordingar som bor ihop i ett triangeldrama.
Jag vet inte om jag ska ta in en privattränare som kan jobba med dom i hemmet eller skicka iväg dom på någon slags aktivering/lydnadskurs?
) kan det vara effektivt att använda privilegieförlust som negativt straff, för att det ska funka behöver det ju kontrasteras med att när hunden inte vaktar så får den tillgång till sängen/sovrummet/matte eller vad det nu är. Det kräver dock att man är tydlig, lugn och jäkligt konsekvent för att det ska fungera.
