*Spinn off* Så definierar vi samling

[axel]

Sv: *Spinn off* Så definierar vi samling

Man har tagit döda hästar dissekerat och dragit här och där i ligament, och man har även skickat ström i muskler på kadaver för att förstå biomekaniken.

Detta är gammalt och vedertaget, man har talat om kedjan av "muskler" länge.

jag är lite Disträ och springer runt med mina böcker, när jag stöter på den skall du får ett boktips.

det är en fransk författare - standardformat och den är ljusblå

Men vad händer fort med ett dött ligament- om man drar i det?
Torde vara betydligt mer oelastiskt.
Sen var det väl På HFridna hästar som det var intressant
Att man verkligen skulle hitta befintliga skador på dem.

De mest extremt ridna håller ju längre än de flesta. Såg att en till nu skulle pensioneras. Den såg synnerligen välmående ut.
En sån häst skulle fasiken inte prestera som de gör, utan skulle sätta sig på tvären. Ialafall inte gå på topp i många år.

tänker såhär.
OM den får så ont av det, så kan jag tycka att de skulle få ont i huvudet, som de faktiskt kan få av tandfel.
Varför hävdar du att bara rund o djup skulle ge samma effekt?- egen värdering

Betande hästar med kalla muskler o ligament klarar ju det fint. T o m föl eller hästar med korta halsar till sina förhållandevis långa ben borde oxå få drag. visst har de huvudet framför lod, men en enorm dragning 16 h/dygn- år ut o år in.
Min stora häst kan beta utan att sära på benen.

 

[fio]

Sv: *Spinn off* Så definierar vi samling

Kommer ihåg den:idea

Tror du inte att den skulle trilla ner med manken om den skulle sträcka fram nosen- där nere

Inte den hästen, min store hade nog gjort det

 

[Fredrik_]

Sv: *Spinn off* Så definierar vi samling

Varför hävdar du att bara rund o djup skulle ge samma effekt?- egen värdering

Betande hästar med kalla muskler o ligament klarar ju det fint. T o m föl eller hästar med korta halsar till sina förhållandevis långa ben borde oxå få drag. visst har de huvudet framför lod, men en enorm dragning 16 h/dygn- år ut o år in.
Min stora häst kan beta utan att sära på benen.

Jag har aldrig blandat in skador i ligamentfästet öht

Den här tråden handlar om samling.

Och vill man samla sin häst så måste man ta hänsyn till dess anatomiska konstriktion. Den kan inte sätta sig i djup och rund.

Det har inte jag hittat på

Och - Ingen häst betar i hyperflexion. Jag förklarade tidigare hur dragningar i ligamnetet uppstår - och på det sättet det påverkade bakdelen - skador på nackligamnetet har jag inte ens dragit in i diskussionen - då denna diskussion handlar om samling

 

[Fredrik_]

Sv: *Spinn off* Så definierar vi samling

Tror du inte att den skulle trilla ner med manken om den skulle sträcka fram nosen- där nere

Men det var inte det det handlade om - utan att när bakdelen kommer under kommer framdelen upp - och halsen sitter fast i framdelen - och huvudet på halsen, och näsan på huvudet.

Det är det det handlar om - hästens ligamnetsystem gör skelettet till en sammanhängande kedja.

Drar du ihop framifrån så motar du tillbaka bakbenen

Får du in bakdelen så hamnar hals och huvud i rätt possiotn a la TR

Hästar som rids mycket Djup och rund, tränar för lite bakdel - Det är lite som att aldrig komma ur lång och låg....

När de skall tas upp i fomen så lyfter ryttaren halsen och bakbenen är kvar i stallet.

Då kan man antingen fundera på varför det blir så - eller så kan man skylla på hästen att den har dålig bakbensaktivitet.


Eller så kan man ha som kriterie när man utbildar att bakdelen alltid är med, dvs att hästen alltid är ren i takten - diagonal.

Inga konstigheter står i ridlärorna....

Och får man till det på tävling så brukar det löna sig

 

[Fredrik_]

Sv: *Spinn off* Så definierar vi samling

"Eftergiven" är ett vedertaget uttryck, är inte "ge efter" samma sak?

För mig är det skillnad att hästen allmänt skall vara eftergiven och att man vill att ngt skall hända i en specifik led.
Eftrgiven är ett otydligt ord oavsett. Jacko har ett bättre utryck, släppa nacken, men det tror jag inte så många vet vad det är.

Men det beskriver bättre vad man är ute efter.

Hästen _kan_ släppa nacken först när den hittat balansen bakifrån.

Det är det som är ofunktionella med att sträva efter att hästen "skall ge efter", det är inte ett motstånd hos hästen som skall tas bort - utan ett tillstånd som skall uppnås.

Det är ju också allmänt känt att man måste rida hästen bakifrån - gör man inte det så kommer man aldrig att få hästen att "ge efter" på rätt ställe utan bara böja halsen.

Eftergiven är helt enkelt ett missvisande ord ränt allmänt.

Ge efter (eller "släppa" hellre) leden till atlas eller axis lite mer specifikt för mig.

 

[ginnies]

Sv: *Spinn off* Så definierar vi samling

Det är det som är ofunktionella med att sträva efter att hästen "skall ge efter", det är inte ett motstånd hos hästen som skall tas bort - utan ett tillstånd som skall uppnås.


Eftergiven är helt enkelt ett missvisande ord ränt allmänt.

Fast jösses!
Om man uppnår ett tillstånd, då har ju motståndet tagits bort.

Och eftergiven i samband med ridningen, det får jag förklarat för mig var tränaren vill ha hästen mer eftergiven, även om jag känner så kan man för dagen få hjälp med hur man ska göra och att det kanske önskas lite till.
Det kan lika gärna vara att man vill ha hästen mer eftergiven i innersidan, behöver inte alls bara vara nacken som menas.

 

[fio]

Sv: *Spinn off* Så definierar vi samling

Fast jösses!
Om man uppnår ett tillstånd, då har ju motståndet tagits bort.

Och eftergiven i samband med ridningen, det får jag förklarat för mig var tränaren vill ha hästen mer eftergiven, även om jag känner så kan man för dagen få hjälp med hur man ska göra och att det kanske önskas lite till.
Det kan lika gärna vara att man vill ha hästen mer eftergiven i innersidan, behöver inte alls bara vara nacken som menas.

När man till slut får nacken eftergiven så löser sig resten per automatik men det kommer rätt sent när mycket annat fallit på plats.

 

[flashlight]

Sv: *Spinn off* Så definierar vi samling

För mig är det skillnad att hästen allmänt skall vara eftergiven och att man vill att ngt skall hända i en specifik led.
Eftrgiven är ett otydligt ord oavsett. Jacko har ett bättre utryck, släppa nacken, men det tror jag inte så många vet vad det är.

Men det beskriver bättre vad man är ute efter.

Hästen _kan_ släppa nacken först när den hittat balansen bakifrån.

Det är det som är ofunktionella med att sträva efter att hästen "skall ge efter", det är inte ett motstånd hos hästen som skall tas bort - utan ett tillstånd som skall uppnås.

Det är ju också allmänt känt att man måste rida hästen bakifrån - gör man inte det så kommer man aldrig att få hästen att "ge efter" på rätt ställe utan bara böja halsen.

Eftergiven är helt enkelt ett missvisande ord ränt allmänt.

Ge efter (eller "släppa" hellre) leden till atlas eller axis lite mer specifikt för mig.

Aha, just det, var ju det jag skrev. (Ang hur du såg det) Förstår du nu att jag blev lite förvånad över ditt ordval

Det blir ju nu hårklyverier, när tolkar man in vad i ett uttryck. Men som så ofta förr, det kan leda till oändliga diskussioner utan att man vet vad den andra ens lägger in rent konkret och praktiskt i uttrycket.

Jag ser eftergiven som ett uttryck "man använder" men ser det inte som negativt, hästen släpper ett motstånd (för det kan man väl kalla det tycker jag, släpper ett försvar om man så vill) och "ger efter", men på ett "förnöjt" sätt. Annars är den inte "eftergiven" i min bemärkelse Den lämnar ut sej, kan man säga, men den är nöjd i situationen!

Att få till det är en helt annan sak och inte det jag diskuterar nu.....

 

[axel]

Sv: *Spinn off* Så definierar vi samling

Och vill man samla sin häst så måste man ta hänsyn till dess anatomiska konstriktion. Den kan inte sätta sig i djup och rund

.
Allt är ju relativt. Sätta sig kan betyda Levad. O även hur djup o rund är ett variabelt uttryck.
Man behöver inte eftersträva samling hela tiden o det går att samla den l i t e fast den är djup o rund.

Hästar som rids mycket Djup och rund, tränar för lite bakdel - Det är lite som att aldrig komma ur lång och låg....

När de skall tas upp i fomen så lyfter ryttaren halsen och bakbenen är kvar i stallet.

Så behöver det inte heller vara.
Däremot en som redan är för hög i formen blir det svårt att tippa bakåt.

Får du in bakdelen så hamnar hals och huvud i rätt possiotn a la TR

Riktigt så enkelt är det inte.

 

[axel]

Sv: *Spinn off* Så definierar vi samling

Aha, just det, var ju det jag skrev. (Ang hur du såg det) Förstår du nu att jag blev lite förvånad över ditt ordval

Det blir ju nu hårklyverier, när tolkar man in vad i ett uttryck. Men som så ofta förr, det kan leda till oändliga diskussioner utan att man vet vad den andra ens lägger in rent konkret och praktiskt i uttrycket.

Jag ser eftergiven som ett uttryck "man använder" men ser det inte som negativt, hästen släpper ett motstånd (för det kan man väl kalla det tycker jag, släpper ett försvar om man så vill) och "ger efter", men på ett "förnöjt" sätt. Annars är den inte "eftergiven" i min bemärkelse Den lämnar ut sej, kan man säga, men den är nöjd i situationen!

Att få till det är en helt annan sak och inte det jag diskuterar nu.....

Det blir ju behagligt för hela ekipaget när det inträffar- förnöjsamt. Klart att hästen känner av det- om den nu inte får beröm oxå.

Som Fio skrev går den då på autopilot- utan direkt inverkan

 

[Fredrik_]

Sv: *Spinn off* Så definierar vi samling

Men det är just det...
En häst i balans avspänd och rätt på tygeln är inte styv någonstans, den behöver inte "göras" eftergiven.


Det fokus som är på att hästen skall ge efter - är för mig som att går runt huset för att försöka öppna dörren från baksidan - när den sitter på framsidan


De tre första kvaliterna, som jag räknade upp - är helt avhängiga av en funtkionell sits; dvs följsamhet, och position.

Ingen sits inga kvaliteter. Så enkelt är det


Med en dysfunktionell sits är fokus på eftergivenhet som att försöka hitta kvaliteterna bakvägen - Och jag har hittills inte sett ngn lyckas

MEN

Får man till de första kvaliteterna så behövs det inget tal om
eftergivenhet.

Hästen ÄR flyttbar - böjbar - ridbar - när man uppnått de tre första kvaliteterna.

Vägen dit handlar om balans = Takt Rörelsefrihet Losgelassenheit. Och att hästen är på hjälperna = Kontakt.
- inte om eftergivenhet.

Om man vänder på det....
Vad hindrar hästen att vara eftergiven? - jo brister i balansen. Brister i hästens balans omöjliggör takt, brister i ryttarens balans omöjliggör L .Utan de första två - kan hästen inte vara på hjälperna och följaktligen inte eftergiven.

SÅ
Varför då inte fokusera på bristerna - vad som hindrar hästen att göra rätt - istället för fokusera på symptomen


Det är mitt "take" - nu krubb.

 

[Fredrik_]

Sv: *Spinn off* Så definierar vi samling

.
Man behöver inte eftersträva samling hela tiden o det går att samla den l i t e fast den är djup o rund.
.

Du kan inte samla hästen om länden är felböjd

samling förutsäter pilbåge - länden måste vara med i den

NU Krubb

 

[axel]

Sv: *Spinn off* Så definierar vi samling

Du förutsätter att den har bakbenen kvar i stallet. Inte alls så.

 

[axel]

Sv: *Spinn off* Så definierar vi samling

eftergiven är när den är lösgjord.
få hästar är så- ju mer muskler den har satt- varav grundridning även för högutbildade hästar.

Sen förringar du en skicklig hands inverkan.

 

[Asa_S]

Sv: *Spinn off* Så definierar vi samling

Men det är just det...
En häst i balans avspänd och rätt på tygeln är inte styv någonstans, den behöver inte "göras" eftergiven.


Det fokus som är på att hästen skall ge efter - är för mig som att går runt huset för att försöka öppna dörren från baksidan - när den sitter på framsidan


---

Vad hindrar hästen att vara eftergiven? - jo brister i balansen. Brister i hästens balans omöjliggör takt, brister i ryttarens balans omöjliggör L .Utan de första två - kan hästen inte vara på hjälperna och följaktligen inte eftergiven.

Eller oförmåga att koncentrera sig... QUOTE]

Så här tänker jag också. Om jag kan nå bakbenen i uppvärmningen så fungerar allt det andra också. Kan jag inte det, så spelar det ingen roll vart jag försöker få hästen eftergiven - jag kan få in den i "formen" men jag kan inte få den spänningsfri. Och apropå ord och deras betydelse - jag tänker "nå", inte "komma åt". Min filosofi är inte att jag ska börja med att tala om vad hästen ska göra, utan att jag ska börja med att sätta gränserna för vad hästen inte får göra. Från början (av ridpasset/av utbildningen) är gränserna ganska givmilt satta och handlar om takt och balans. Ju längre (in i passet/utbildningen) vi kommer, desto snabbare når hästen gränserna, de blir alltså tightare. Trots det tänker jag mig att jag aldrig någonsin vill komma dithän att jag inte tillåter hästen att själv ta sista steget till att hitta rätt. Det händer visst att jag rider så när inget annat tycks fungera, men jag har aldrig uppnått en känsla jag varit nöjd med på det sättet och jag ser det alltid som ett misslyckande just pga det.

Sedan ska jag inte påstå att jag kommit speciellt långt i "performance". Jag har en 22-årig kallblodstravare med rätt ordentlig patellaupphakning och en överbygd, rakhasig stor travarkorsning som gärna håller utkik efter älgar under hela ridpasset. Ändå är det så att just tack vare det så har jag haft väldigt stor anledning att fundera över hur man får ser att hästen jobbar rätt. Speciellt eftersom man verkligen inte kan uppnå alla kriterierna på detta från början har jag verkligen frågat mig vad som är stegen på vägen till det som andra har "direkt" på sina hästar.

Det är mycket möjligt att jag inte heller kan värdera vad man kan uppnå med "god ridning/hand" etc. Tyvärr har jag inte sett speciellt många som "får till" en välvd hals, de flesta - även de som ser OK ut, har en för kort hals med krök framtill och dipp framför manken. Det kan se och kännas OK men det är inte vad jag är ute efter.

 

[Asa_S]

Sv: *Spinn off* Så definierar vi samling

Det jag har markerat undrar jag över.
Menar du att den skyfflar på eller?
Om man rider den för lågt tappar den ryggen o baken tar sig hem till stallet faller isär eller skottkärreridning.
Jag menar att hästen arbetar i balans- för vad som är brukligt för just denna individ.
alla har inte ett gott hasarbete. Jag har en med sånt, men den andra har mer schwung.

Nej, absolut inte skyfflar på. Den måste komma så långt under sig att den kan kompensera för de långa kliven med bärighet! En häst som skyfflar på har konstant bakbenen bakom sig, det är exakt det som en lång/låg häst inte får ha! Jag tänker att det är de längsta steg hästen kan ha fram under sig och en nos som är så långt fram som hästen kan sträcka sig (fast lågt), och i den forman ska den vila i steget. Här behöver nacken inte nödvändigtvis vara högst, långt därifrån, men ju lägre nacken är desto mindre får nackvinkeln Fredrik pratar om vara. Så fort nosen är bakom lod faller hela arbetet, eftersom ligamentens totala möjliga sträcka blir för kort baktill när den böjs runt "nackhävstången" (du hade ett namn på den, Fredrik?). Därför är bakom lod helt uteslutet för mig som ett steg i utbildning. I korrigeringsarbete möjligtvis men jag har samma känsla inför bakom lod som andra har inför gramantygel.

På vägen mot samling kortar man steglängden men kanske inte på en gång, där är jag tvekande till när det egentligen ska ske för bästa effekt.

Jag har studerat lyftkranar på min väg mot jobbet i ganska många månader och är rätt övertygad om att min tankegång är korrekt som fysikteori betraktad. Sedan är ju inte en lyftkran på väg framåt samtidigt vilket kanske komplicerar saken .

 

[flashlight]

Sv: *Spinn off* Så definierar vi samling

Men det är just det...
En häst i balans avspänd och rätt på tygeln är inte styv någonstans, den behöver inte "göras" eftergiven.


Det fokus som är på att hästen skall ge efter - är för mig som att går runt huset för att försöka öppna dörren från baksidan - när den sitter på framsidan


.

Men nu fattar jag inget Du skrev ju som sagt

Som fio skriber så handlar det om en rak och hals och en lätt efetrgift i nacken.

Det var det här jag undrade över, att du ena gången använder ordet, men sen säger emot det Men nu har vi samma diskussion igen och det var inte meningen

Jag pratar också om eftergift i nacken. Jag sa inte emot dej ens. Jag sa aldrig att man ska "göra" hästen "eftergiven" Det kommer ju som ett resultat av att allt annat är på plats, det vet jag också.

Jag menar också som axel skrev:

Det blir ju behagligt för hela ekipaget när det inträffar- förnöjsamt. Klart att hästen känner av det- om den nu inte får beröm oxå.

Som Fio skrev går den då på autopilot- utan direkt inverkan

Sitsen har enorm betydelse. I de delarna håller jag också med. Men en häst blir inte automatiskt avspänd och eftergiven i nacken för att ryttaren sitter rätt. Det tar en stund att komma dit ändå....kortare för den riktigt skicklige.......
Kom att tänka på en annan tråd som handlade om man behöver tvinga hästar att arbeta eller inte. Hästar är inte maskiner.

 

[flashlight]

Sv: *Spinn off* Så definierar vi samling

Såg nu ett annat svar ang "släppa". Ja, men det är ju samma sak, den släpper, dvs spänner inte, den ger efter. Det blir en lek med ord, som betyder samma sak, men där var och en har olika associationer bara.

Det bär emot för hästen att släppa nacken eftersom den lämnar ut sig helt då, på sätt och vis.

 

[cristobal]

Sv: *Spinn off* Så definierar vi samling

Om jag kan nå bakbenen i uppvärmningen så fungerar allt det andra också. Kan jag inte det, så spelar det ingen roll vart jag försöker få hästen eftergiven - jag kan få in den i "formen" men jag kan inte få den spänningsfri.
.[/QUOTE]
Men vilken väg går du för att nå bakbenen? Går den vägen via ställning, böjning, tempoväxlingar?
Jag har inte heller en häst som är "där andra kan ha den direkt", så därför funderar jag i mycket som du - hur komma till ett läge där det är möjligt att göra vettiga saker tillsammans med min häst.

 

[cristobal]

Sv: *Spinn off* Så definierar vi samling

Hellre någon som släpper till, än någon som är eftergiven...
I vart fall i mitt jobb!