Son i bråk med...(långt)

Status
Stängd för vidare inlägg.

ancan

Trådstartare
X flickvännen inatt(valborg).
Här har jag i 18 år uppfostrat min son att vara ärlig, stå för sina åsikter, att inte slåss mm. Anser oftast att jag lyckats över förväntan.
Men inatt ringde han hem mkt upprörd från valborgsfirandet inne i stan, och behövde råd av mamma (visst är han en goding som ringer mig i det läget-JAG ÄLSKAR HONOM!!!)
Bakgrunden är denna: Han har i tre år haft sällskap med en tjej,kalla henne jenny, de bröt upp för några veckor sedan, när sonen fick reda på att hon sovit över hos en annan kille...
Förhållandet hade inte varit särskilt bra ett längre tag.
Sonen var givetvis jättebesviken på Jenny, men efter ölånga diskutioner med mig och hans syster så tog han steget fullt ut och bröt upp. Givetvis har han varit ledsen och mått dåligt senaste tiden. Inte gör det saken bättre att jebnny ringer hem hit "dygnet" runt... Det hjälper inte att prata med henne. Jag förstår henne med, jag har bett att hon ska prata med mig istället så dom slipper vara osams men det funkar sådär kan jag säga...
I förra veckan ringde en tjej upp som varit kär i min son "flera" år. Hon hade hört att han var "ledig" nu, och ville gärna träffa honom. (hon är lillasyster till en kompis till min son, och har låtiit honom vara ifred under tiden han var tillsammans med Jenny...) Så sonen och tjejen(lina) bestämde sig att fira valborg tillsammans. Allt var kanonbra till sJenny och hennes kompis Sara dök upp, och började skrika Hora efter Lina... Min son blev givetvis ,kt upprörd, och Lina o han gick därifrån. Då sprang Jenny ikapp dom och gav honom en rejäl knytnäve rätt över ögat, rev och bet honom i ansiktet... Min son (som hatar uppmärksamhet) höll fast henne och försökte lugna ner henne, men hon spottade både på honom och Lina. till slut kom två tjejkompisar till jenny och drog bort henne, så Lina och min son kunde gå därifrån. Givetvis var deras valborg förstörd...
Min son var mest arg för att hon slagit honom, och kallat Lina fula ord. Han hade nog gärna velat ge igen lite, men eftersom han nu är uppfostrad av mig(!) så vet han vad som är rätt och fel.
SÅ NU UNDRAR JAG VAD SOM ÄR RÄTT O FEL I MIN UPPFOSTRAN AV BARNEN? Är det rätt att min son nu ska gå med en inre aggrition och må "skit"? Hade det kanske varit bättre att få ge igen (geivetvis inte handgripligen)
Fast visst är jag ändå en stolt mamma som har en son som ringer i sådana situationer - och är så ärlig och talar om vad som hänt...
Vad hade ni gjort? Hur uppfostrar ni era barn???
 
Sv: Son i bråk med...(långt)

Mina barn som inte är i tonåren ännu, är också uppfostrade till att inte slå någon annan och inte ge igen. Det blir ju ibland konflikter i skolan där tex min son går emellan när andra pojkar bråkar och försöker medla - det slutar med att han också blir puttad, blir riven i ansiktet osv.

Helt ärligt så tror jag att MÅNGA föräldrar uppfostrar sina barn till att "ge igen", det är därför det är så många konflikter bland dagens barn/ungdomar. Likaså tycker många att det är okej att tala osanning, baktala andra människor osv.

Se till att din son inte svarar om Jenny ringer, ringer hon hem så kanske du kan ta samtalet och ta en diskussion med henne om hennes beteende, för det är ju inte okej.
 
Sv: Son i bråk med...(långt)

Tycker du har gjort rätt men samtidigt hade jag nog allt tagit med mig sonen till polisstationen och polisanmält tjejen för hon behöver någon som ser till att lära henne hur man beteer sig bland folk samt hanterar sina känslor offentligt.
Att slåss är inte ok för en 6 åring ens så varför skulle det vara ok för henne?
Hon behöver något som får henne att hejda sig innan det känslomässigt svämmar över och då kan radikala saker vara en nödvändighet.
Ni gör henne en tjänst vilket hon säkert inte kommer att se det som nu men kanske senare i sitt liv. Beror på hur mycket hon vill öppna sig själv för att titta efter på hennes dåliga samt bra sidor.
 
Sv: Son i bråk med...(långt)

Förlåt att jag svarar fastän jag inte kan svara på din egentliga fråga då jag inte har uppfostrat några barn. Men jag vill bara säga:
Var stolt över din son!!! :bow: Och var stolt över sättet du har uppfostrat honom på! Jag är inte mycket äldre än din son och jag lovar dig, en sån kille är värd all respekt och beundran! (För alla i sin omgivning, inte minst flickvän! Få kan stå ut med en människa som tar till våld som första/enda lösning.)
Det visar på stor personlig mognad och självkontroll att kunna göra det han gjorde och det är verkligen beundransvärt! (Något man inte kan säga om hans x, men hon är ju en annan historia).
Det är tråkigt att din son ska må dåligt, men han hade förmodligen mått ännu sämre om han hade agerat ut sin aggression. Bara vetskapen om att han gjorde det rätta och att du är stolt över hur han reagerade torde få honom att må bättre.
Aggressioner är ju inte bra att gå och bära inom sig, men man kan bli av med dem på många olika sätt. Säkert "lättade trycket" bara genom att prata med dig. Skicka ut grabben på en löprunda, det brukar hjälpa när man är arg ;)
Jag ser ärligt talat inget fel i din uppfostran (som du har berättat om här ialla fall ;) ) och ser man till resultatet måste ju även du medge till dig själv att du gjort ett bra jobb! Bara du finns till hands om sonen vill prata om det som hände och hjälper honom att inte bygga upp en massa inre ilska tror jag att han kommer att må bra också! :)
 
Sv: Son i bråk med...(långt)

Sastra skrev:
Förlåt att jag svarar fastän jag inte kan svara på din egentliga fråga då jag inte har uppfostrat några barn. Men jag vill bara säga:
Var stolt över din son!!! :bow: Och var stolt över sättet du har uppfostrat honom på! Jag är inte mycket äldre än din son och jag lovar dig, en sån kille är värd all respekt och beundran! (För alla i sin omgivning, inte minst flickvän! Få kan stå ut med en människa som tar till våld som första/enda lösning.)
Det visar på stor personlig mognad och självkontroll att kunna göra det han gjorde och det är verkligen beundransvärt! (Något man inte kan säga om hans x, men hon är ju en annan historia).
Det är tråkigt att din son ska må dåligt, men han hade förmodligen mått ännu sämre om han hade agerat ut sin aggression. Bara vetskapen om att han gjorde det rätta och att du är stolt över hur han reagerade torde få honom att må bättre.
Aggressioner är ju inte bra att gå och bära inom sig, men man kan bli av med dem på många olika sätt. Säkert "lättade trycket" bara genom att prata med dig. Skicka ut grabben på en löprunda, det brukar hjälpa när man är arg ;)
Jag ser ärligt talat inget fel i din uppfostran (som du har berättat om här ialla fall ;) ) och ser man till resultatet måste ju även du medge till dig själv att du gjort ett bra jobb! Bara du finns till hands om sonen vill prata om det som hände och hjälper honom att inte bygga upp en massa inre ilska tror jag att han kommer att må bra också! :)
Tack!!! Ditt svar värmde... Innerst inne så vet jag att jag gjort rätt, och jag är enormt stolt över båda mina barn!!!
Men ingenting kan få en mamma så arg som när någon/något hotar ens barn... :angel:
Jag ska ringa jenny idag, jag vet hur dåligt hon mår idag... lilla gumman, hon har det inte lätt, men där ser man vad uppväxten spelar in, hennes föräldrar slåss också med varandra emellanåt...
 
Sv: Son i bråk med...(långt)

Jag tycker du ska vara jättestolt över att din son agerade som han gjorde! Att han behöll lugnet och agerade moget och vuxet. Att han inte gav igen med ett slag tillbaka. I övrigt kan du ju inte göra så mycket mer än att ge honom de råd han ber om. Han är 18 och vuxen och kan säkerligen (tack vare ditt goda föräldraskap) hantera situationen. Om tjejen fortsätter trakassera honom eller om han känner redan nu att hon verkligen gick steget för långt (vilket hon ju gjorde, men troligen pga av att HON har stora problem..) så bör han kanske polisanmäla henne. Och i ett sånt läge är det ju rätt bra och viktigt att HAN inte svarat med "våld" tillbaka mot henne.
 
Sv: Son i bråk med...(långt)

Kan bara säga: Duktigt uppfostrat, ancan!!! :bow: :bow:

Om fler människor var som din son, hade världen varit en trevligare plats. Och färre hade bråkats och slagits. Men för det, så krävs det människor som DU som uppfostrar sådana här människor!

Så fortsätt med det! JAG är iaf stolt över dig!
 
Sv: Son i bråk med...(långt)

Polisen.
Tjejjen X-et har gjort sig skyldig till både misshandel och kränkning.
Går han till polisen så kommer han nog att må bättre också.
För där så kommer han att få bekräftat att han var den som gjorde rätt som inte klippte till.
 
Sv: Son i bråk med...(långt)

Att slå en tjej ute på stan är för de flesta killar inte aktuellt av flera anledningar. Först och främst har de flesta män en spärr emot det och sen är det otroligt ryktesförstörande, vilken omständigheten än är.
Tror min reaktion hade varit att typ hålla fast henne och bestämt "lägga ner" henne på marken och sen gå därifrån. Är hon fortfarande vild kan man ju bara hålla kvar henne i smutsen så fattar hon nog så småningom.
 
Sv: Son i bråk med...(långt)

Inte_Ung skrev:
Polisen.
Tjejjen X-et har gjort sig skyldig till både misshandel och kränkning.
Går han till polisen så kommer han nog att må bättre också.
För där så kommer han att få bekräftat att han var den som gjorde rätt som inte klippte till.

Instämmer med dig och Stollan! :bow:

Givetvis skall misshandeln polisanmälas. Tjejen behöver veta att hon gjorde fel och killen att han har rätt att inte bli illa behandlad.
 
Sv: Son i bråk med...(långt)

Vi har pratat om det ikväll,jag sonen och Lina. Vi har gemensamt bestämt att jag imorgon ska kontakta jenny och tala om för henne att vi inte accepterar hennes beteende. Att vi kan "glömma" det denna gång OMhon ber Lina om ursäkt för alla kränkande ord...
Vi har ändå haft Jenny hos oss"som barn i huset" i tre år, och vet ju att hon har många fina sidor också...
Hoppas det hjälper, så vi får ett slut på det hela...
Tack för alla värmande ord...
 
Sv: Son i bråk med...(långt)

Jag tycker att ni väljer en jättebra lösning! Tjejen måste förstå att hennes uppträdande absolut inte är acceptabelt givetvis. När det nu är som du säger med tidigare problem med familj och relationer tycker jag att, även om polisanmälan är befogat, du gör jättebra som ringer och pratar med henne. På så sätt får hon erfarenhet av hur det går till när någon faktiskt bryr sig om en även om ens beteende tas avstånd från.
:bow:
Att du även gett både din son och Lina möjlighet att prata igenom det hela med en (mer) vuxen person (dig) tycker jag är jättebra!

Underbart med en människa som tar tag i och försöker reda upp en svår situation och inte bara försöker få "problemet" ur världen och i nån annans händer så fort som möjligt, känner jag spontant!!!
 
Senast ändrad:
Sv: Son i bråk med...(långt)

Jag tycker din son gjorde rätt - det hade knappast hjälpt att "slå tillbaka", varken handgripligen eller på annat sätt. Och att han mår "skit" tror jag inte har att göra med att han inte fick ge igen, utan snarare om att situationen ju måste vara jättejobbig.
 
Sv: Son i bråk med...(långt)

Roheryn skrev:
Jag tycker din son gjorde rätt - det hade knappast hjälpt att "slå tillbaka", varken handgripligen eller på annat sätt. Och att han mår "skit" tror jag inte har att göra med att han inte fick ge igen, utan snarare om att situationen ju måste vara jättejobbig.

Det är klart att hela situationen är pressed för honom, han har ju ändå älskat Jenny i flera år. Men nu är han med Lina, också hon en jättego tjej, så jag förstår honom att han vill skydda henne, och skäms över att han dragit in henne i det hela...
Fy f*n vad jag är glad att jag inte är tonåring!!! :D
 
Sv: Son i bråk med...(långt)

Det låter som du och din som har ett bra öppet förhållande som ger honom ett stöd och dig en insyn i vad han gör = Ni känner er båda trygga antar jag.

Jag är lite fundersam kring hur aktiv en förälder skall vara i såna här frågor dock, är det verkligen bra att gå in som medlare mellan killen och tjejen eller borde de lära sig att ta hand om det själva?

Jag är sex år äldre än din son, och min sambos pappa tog kontakt med mig då det förhållandet tog slut nyligen. Kändes konstigt från min sida iaf, och den kontakten blev kortvarig. Vet inte om 18 år är mer okej för föräldrainblandning.. Han är ju ändå myndig? I din sons fall verkar ju tjejen vara svår att handskas med iof.
 
Sv: Son i bråk med...(långt)

Jag tycker att det är jättebra att ancan går in som "medlare" i ett sånt här fall som nog är ganska svårt att reda upp själv! Är fyra år åldre än ankans son och om jag och min sambo gjorde slut skulle det kännas konstigt om hans mamma skulle vara inblandad men man får ju se från situation till situation och den här är ju ganska extrem och komplicerad. Dessutom får jag känslan av att ancan har varit en ganska viktig person i Jennys liv under tiden hon och sonen varit tillsammans och det gör ju henne till en utmärkt mellanhand i konflikten! Säkert bra för Jenny också!
 
Sv: Son i bråk med...(långt)

Din son är ju hur bra som helst ! Och du ned för den delen !

Visst kan man vara frustrerade en liten stund och vilja ge igen, men i längden vinner man ingenting på det. Vem tror du EGENTLIGEN kommer att känna sig riktigt pinsam ?
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Gravid - 1år Detta blir ett skamfyllt inlägg med förmodligen bland det mest provocerande (har googlat och sett andra stackare be om hjälp o sen bli...
4 5 6
Svar
110
· Visningar
24 142
Senast: cirkus
·
Övr. Barn Sonen har i alla år kämpat med dåligt självförtroende, blyghet, den sociala biten osv. Vi har läst, funderat, pratat, peppat, köpt hem...
2
Svar
21
· Visningar
2 212
Senast: Snurrfian
·
Övr. Barn Min son är diagnostiserad med asperger samt selektiv mutism, högfungerande och väldigt intelligent. Kommer troligen blir lite rörigt...
2 3 4
Svar
63
· Visningar
8 901
Övr. Barn Först tänkte jag skriva inlägget som anonym- sen insåg jag att jag skiter i vilket, är det nån som vill vidarebefodra det jag skriver så...
Svar
6
· Visningar
3 688
Senast: Brandgul
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp