Sommarföräldrar 2016 del 2

[Ava22]

Hur går det för er alla med bebisar på utsidan? Nästan alla är väl ute nu?

För mig går det sådär, jag har det fortsatt svårt att komma in i mammarollen tyvärr värre blev det när min man började jobba för två veckor sen och jag blev själv med lillkillen hemma. Trots ständiga besök av vänner och familj, som är oroliga för mig, känner jag mig ensam, orolig och som jordens kassaste mamma. Sonen har blivit nååågot gladare och det går längre mellan maratonskriken, men det är fortfarande mest två lägen som gäller; skrika eller amma. Han hatar både vagn och sele så jag vågar mig inte ut eller så får vi vända efter en kvart. Han är otroligt lättväckt och vill bara sova PÅ mig så kan inte lägga ifrån honom, han är bokstavligen klistrad fast på mig 90% av tiden. Så det blir att jag sitter i soffan och ammar hela dagen tills min man kommer hem

BVC-sköterskan fångade upp mig och skickade en remiss till psykolog för ett tag sedan. Var där i veckan men kan inte säga att det gav mig något, psykologen underströk mest att mina känslor är fullt normala. Mitt hopp är att det kommer bli bättre så småningom, det måste det ju bli..

Trots deppig mamma är lillkillen supergo, det går som sagt längre tid mellan skriken och han kan sitta korta stunder i babysittern. Och han älskar sin pappa! Han växer något otroligt, förra veckan vägde han 6,1 kg och var 60 cm lång. Har fått rensa ut alla kläder i stl 56. Och ibland fyrar han av världens leende som gör oss fullständigt knäsvaga

På tisdag blir han två månader.

Åh vad jag känner det med att det är svårt att komma in i mammarollen! Trodde nog att det skulle kännas lite bättre än såhär 7 veckor efter hon kommit. Jag väntar på tid hos psykolog.
MEN, min man som först vabbat (vi hade hemsjukvård) med mig och nu haft sina två pappaveckor, han börjar jobba igen nästa vecka och jag ser framemot det, att vara ensam hemma med bebis och bara hitta våra egna rutiner. Jag gör det mesta själv nu ändå (om jag säger till honom så tar han henne, men det är inte mycket egna intiativ). Vi har iofs ett "grundproblem" som kommer till ytan oftare och oftare. Jag vill flytta till min hemstad, det vill inte min man.

 

[inverterad]

När börjar man med grejer som typ babygym och babysitter? Hedda hänger mest med mig om dagarna så jag vet inte riktigt när vi skulle hinna med det, haha. Kanske kvällarna när vi hänger i soffan. Annars är hon mest med någon av oss föräldrar i sjalen, i vagnen, i bilen eller i famnen.. Vi är typ alltid på språng. Förutom kvällsmyset i soffan då.

Miranda är 8 veckor nu och vi använder hennes babysitter sen ungefär två veckor tillbaka. Vi har en ergonomisk Babybjörn med vilo/liggläge så den känns väldigt snäll för ryggen. När hon har magont är det det enda som funkar - hon älskar den!

Babygymmet premiärinvigde vi idag, och hon tyckte det var kul, men mest gillar hon att ligga bredvid oss i soffan eller i någons knä så hon kan titta oss i ögonen, sprattla med armar och ben allt hon kan och utstöta ljud och fyra av leenden. Jag tror gymmet kommer bli en hit lite längre fram, än så länge är hon inte särskilt intresserad av leksaker utan gillar mest att titta på mänskliga ansikten.

 

[inverterad]

Hur går det för er alla med bebisar på utsidan? Nästan alla är väl ute nu?

För mig går det sådär, jag har det fortsatt svårt att komma in i mammarollen tyvärr värre blev det när min man började jobba för två veckor sen och jag blev själv med lillkillen hemma. Trots ständiga besök av vänner och familj, som är oroliga för mig, känner jag mig ensam, orolig och som jordens kassaste mamma. Sonen har blivit nååågot gladare och det går längre mellan maratonskriken, men det är fortfarande mest två lägen som gäller; skrika eller amma. Han hatar både vagn och sele så jag vågar mig inte ut eller så får vi vända efter en kvart. Han är otroligt lättväckt och vill bara sova PÅ mig så kan inte lägga ifrån honom, han är bokstavligen klistrad fast på mig 90% av tiden. Så det blir att jag sitter i soffan och ammar hela dagen tills min man kommer hem

BVC-sköterskan fångade upp mig och skickade en remiss till psykolog för ett tag sedan. Var där i veckan men kan inte säga att det gav mig något, psykologen underströk mest att mina känslor är fullt normala. Mitt hopp är att det kommer bli bättre så småningom, det måste det ju bli..

Trots deppig mamma är lillkillen supergo, det går som sagt längre tid mellan skriken och han kan sitta korta stunder i babysittern. Och han älskar sin pappa! Han växer något otroligt, förra veckan vägde han 6,1 kg och var 60 cm lång. Har fått rensa ut alla kläder i stl 56. Och ibland fyrar han av världens leende som gör oss fullständigt knäsvaga

På tisdag blir han två månader.

Vad det låter tufft! Det är väl rätt vanligt med babyblues, men går det inte över är det nog väldigt bra att prata med någon. Det spelar ju ingen roll att det är vanligt och normalt - det kan säkert hjälpa att få ventilera alla känslor. Kan du prata med din partner om hur du känner? Kan han göra något för att avlasta i det som känns tungt? Jag förstår verkligen att du blir sliten av att ha bebis hela dagarna och aldrig få en stund för dig själv förrän din man kommer hem. Vi har haft ett par sådana timmar här och där, och jag höll på att bli absolut galen. Kan familjen avlasta? Kan du se till att komma iväg själv när mannen är hemma, så du får vila från synen av soffa och hem? Om det funkar att pumpa och ge i flaska så kan ju det göra stor skillnad om du får vila så mycket som möjligt på kvällar och helger och fylla på batterierna. Klart det kommer gå över!

Jag tycker rollen har varit rätt lätt att komma in i, men vi har det inte alls lika tufft som ni, så det är ju lätt att säga för mig. Vi är ju också hemma bägge två så det blir mycket mindre press bara på mig. Visst är leendena magiska.

 

[inverterad]

Lite mer uppdatering från oss då. Lillans mage har krånglat de senaste två veckorna så vi har haft otröstliga timmar här och där som har varit skitjobbiga rent ut sagt. Inget har hjälpt mer än en liten stund, varken att amma, flyga flygplan, ge minifom, gå i sele, eller sitta i babysitter eller nåt annat. Men nu peppar peppar känns det som att vi har kommit runt ett krön. Vi har haft flera dagar i rad när hon varit solig och glad hela dagarna! Lite gnäll på kvällen men bara en liten stund och sen har det släppt. Vi har båda kunnat sova på dagarna och jag känner mig som en ny människa. Vågar väl inte hoppas att magontet är helt över, men det verkar åtminstone gå åt rätt håll.

Vi har också kört hårt på att det är "pappas bebis" på dagarna om hon inte är hungrig. Och jag tycker faktiskt att det är stor skillnad. Han har henne mer självmant och verkar tryggare med att reda ut om hon blir ledsen. Nu gäller det bara att fortsätta såhär. Vi provade också att pumpa ur och ge från flaska, och det funkade strålande! På måndag ska jag till jobbet och hälsa på, och då lämnar jag tösen hos sin far ett par timmar. Det ska bli såååå skönt att få längta lite efter henne, och att få använda hjärnan på riktigt igen.

 

[Ferrari]

14/8-2016
Bf plus fem dagar. Blir det något barn närmsta 24 timmarna måntro?

 

[Lilleknodd]

14/8-2016
Bf plus fem dagar. Blir det något barn närmsta 24 timmarna måntro?

Håller tummarna!
Här hemma går vi och väntar på en till kusin som var beräknad den 7/8.

Lillfröken är fantastisk!
Äter och sover och är så sjukt enkel än så länge.

Förlossningen i måndags gick bra!
Anade ju redan kvällen innan att något var på gång men första värken kom kl 04.00 och sen blev det bara värre
Förra sommaren skaffade vi ett utespa - det var räddningen! Låg där mer eller mindre hela dagen tills det absolut inte gick att vara hemma längre. Sambon fick ringa förlossningen - FULLT! Så blev skickade en timme bort.. Såhär i efterhand var det bara positivt då vi var i princip ensamma med alla barnmorskor

Lustgasen gav ingen effekt så blev enbart EDA som var fantastisk tills min kropp tyckte att det var dags att börja trycka på. Bebis låg med ansiktet åt fel håll och hade svårt att komma ner ordentligt genom kanalen.. Två timmars krystvärkar blev det och hon föddes 23.01.
3 stygn enbart "för säkerhets skull", blev bara någon liiiiiiten spricka längst ned. Överlag såhär i efterhand en otroligt enkel och okomplicerad förlossning.

Men aldrig igen

 

[Ferrari]

Håller tummarna!
Här hemma går vi och väntar på en till kusin som var beräknad den 7/8.

Lillfröken är fantastisk!
Äter och sover och är så sjukt enkel än så länge.

Förlossningen i måndags gick bra!
Anade ju redan kvällen innan att något var på gång men första värken kom kl 04.00 och sen blev det bara värre
Förra sommaren skaffade vi ett utespa - det var räddningen! Låg där mer eller mindre hela dagen tills det absolut inte gick att vara hemma längre. Sambon fick ringa förlossningen - FULLT! Så blev skickade en timme bort.. Såhär i efterhand var det bara positivt då vi var i princip ensamma med alla barnmorskor

Lustgasen gav ingen effekt så blev enbart EDA som var fantastisk tills min kropp tyckte att det var dags att börja trycka på. Bebis låg med ansiktet åt fel håll och hade svårt att komma ner ordentligt genom kanalen.. Två timmars krystvärkar blev det och hon föddes 23.01.
3 stygn enbart "för säkerhets skull", blev bara någon liiiiiiten spricka längst ned. Överlag såhär i efterhand en otroligt enkel och okomplicerad förlossning.

Men aldrig igen

Jag sa också aldrig igen efter den första.. tyvärr glömmer man det negativa . Jag hade 4,5 timmars krystvärkar med ettan... jämfört med 2 stycken när tvåan kom xD

 

[Reykur]

Jag vill egentligen inte ha mer än ett barn, men såhär 4 veckor efter att Hedda föddes känner jag mest att fy fasen vad jag vill göra det igen! Hela upplevelsen med förväntan och anspänning, förlossningen och det euforiska känslan när allt var klart. Typ "Jag klarar fan allt!"

För oss rullar allt på. Hedda blev 4 veckor igår och utvecklas i en rasande fart! Jag kommer på mig själv med att sakna den där lilla pyttebebisen på tre kilo. Nu är hon ett drygt kilo tyngre och väldigt medveten om sin omgivning! Hon följer en med blicken, kan ligga vaken och nöjd och "prata". Ofta är hon nöjd och glad med det mesta, med en lite jobbig period på kvällarna då hon är kinkig och vill amma väldigt mycket. Men det går bra det med.

Vi har börjat märka att hon kan få lite ont i magen beroende på vad jag äter. Bland annat blir hon gasig och orolig när jag ätit bönor. Vilket är lite utav ett problem då jag är vegan och äter _mycket_ baljväxter normalt. Men får hitta andra proteinkällor än bönor, lilla chefen bestämmer.

Jag mår bra, känner mig lika stark som innan förlossningen. Längtar upp på hästryggen igen. Även om ingen av mina hästar är ridbara, en långtidskonvalecent och en ohanterad 3-åring. Men funderar faktiskt på en termin på ridskola för att komma igång igen.

Hur har ni resonerat med ridning, har ni väntat till efter efterkontrollen?

 

[iloveyou]

Jag vill egentligen inte ha mer än ett barn, men såhär 4 veckor efter att Hedda föddes känner jag mest att fy fasen vad jag vill göra det igen! Hela upplevelsen med förväntan och anspänning, förlossningen och det euforiska känslan när allt var klart. Typ "Jag klarar fan allt!"

För oss rullar allt på. Hedda blev 4 veckor igår och utvecklas i en rasande fart! Jag kommer på mig själv med att sakna den där lilla pyttebebisen på tre kilo. Nu är hon ett drygt kilo tyngre och väldigt medveten om sin omgivning! Hon följer en med blicken, kan ligga vaken och nöjd och "prata". Ofta är hon nöjd och glad med det mesta, med en lite jobbig period på kvällarna då hon är kinkig och vill amma väldigt mycket. Men det går bra det med.

Vi har börjat märka att hon kan få lite ont i magen beroende på vad jag äter. Bland annat blir hon gasig och orolig när jag ätit bönor. Vilket är lite utav ett problem då jag är vegan och äter _mycket_ baljväxter normalt. Men får hitta andra proteinkällor än bönor, lilla chefen bestämmer.

Jag mår bra, känner mig lika stark som innan förlossningen. Längtar upp på hästryggen igen. Även om ingen av mina hästar är ridbara, en långtidskonvalecent och en ohanterad 3-åring. Men funderar faktiskt på en termin på ridskola för att komma igång igen.

Hur har ni resonerat med ridning, har ni väntat till efter efterkontrollen?

Jag red första gången i onsdags och då hade det gått fyra veckor sedan förlossningen som i och för sig var ett planerat snitt. Min BM sa att jag egentligen skulle vänta i 8 veckor men jag känner inte av någonting så nu kör jag på ändå

 

[iloveyou]

Hur ska ni andra göra med vaccination av rotaviruset? Vet inte om det erbjuds överallt i landet men i Stockholm har man det valet.

Jag är lite kluven, vet inte om det är nödvändigt?

 

[Whisperia86]

Jag vill egentligen inte ha mer än ett barn, men såhär 4 veckor efter att Hedda föddes känner jag mest att fy fasen vad jag vill göra det igen! Hela upplevelsen med förväntan och anspänning, förlossningen och det euforiska känslan när allt var klart. Typ "Jag klarar fan allt!"

För oss rullar allt på. Hedda blev 4 veckor igår och utvecklas i en rasande fart! Jag kommer på mig själv med att sakna den där lilla pyttebebisen på tre kilo. Nu är hon ett drygt kilo tyngre och väldigt medveten om sin omgivning! Hon följer en med blicken, kan ligga vaken och nöjd och "prata". Ofta är hon nöjd och glad med det mesta, med en lite jobbig period på kvällarna då hon är kinkig och vill amma väldigt mycket. Men det går bra det med.

Vi har börjat märka att hon kan få lite ont i magen beroende på vad jag äter. Bland annat blir hon gasig och orolig när jag ätit bönor. Vilket är lite utav ett problem då jag är vegan och äter _mycket_ baljväxter normalt. Men får hitta andra proteinkällor än bönor, lilla chefen bestämmer.

Jag mår bra, känner mig lika stark som innan förlossningen. Längtar upp på hästryggen igen. Även om ingen av mina hästar är ridbara, en långtidskonvalecent och en ohanterad 3-åring. Men funderar faktiskt på en termin på ridskola för att komma igång igen.

Hur har ni resonerat med ridning, har ni väntat till efter efterkontrollen?

Jag som har haft ridförbud sen dag 1 av min graviditet längtade så mkt att jag satt upp redan efter en vecka. Skrittade dock bara en kort sväng o har utökat försiktigt, rider nu som vanligt o känner ingenting ☺ sonen blir 8 veckor imorgon

 

[Miks]

Hur ska ni andra göra med vaccination av rotaviruset? Vet inte om det erbjuds överallt i landet men i Stockholm har man det valet.

Jag är lite kluven, vet inte om det är nödvändigt?

Med tanke på hur supersjuka de små liven kan bli av rotaviruset så var det en ickefråga för mig. Dottern är vaccinerad.

En kompis bebis vårdades på sjukhus i nästan en vecka när hon fick rotaviruset Som tur var gick det bra.

Mvh Miks

 

[Pontevecchio]

Hur går det för er alla med bebisar på utsidan? Nästan alla är väl ute nu?

För mig går det sådär, jag har det fortsatt svårt att komma in i mammarollen tyvärr värre blev det när min man började jobba för två veckor sen och jag blev själv med lillkillen hemma. Trots ständiga besök av vänner och familj, som är oroliga för mig, känner jag mig ensam, orolig och som jordens kassaste mamma. Sonen har blivit nååågot gladare och det går längre mellan maratonskriken, men det är fortfarande mest två lägen som gäller; skrika eller amma. Han hatar både vagn och sele så jag vågar mig inte ut eller så får vi vända efter en kvart. Han är otroligt lättväckt och vill bara sova PÅ mig så kan inte lägga ifrån honom, han är bokstavligen klistrad fast på mig 90% av tiden. Så det blir att jag sitter i soffan och ammar hela dagen tills min man kommer hem

BVC-sköterskan fångade upp mig och skickade en remiss till psykolog för ett tag sedan. Var där i veckan men kan inte säga att det gav mig något, psykologen underströk mest att mina känslor är fullt normala. Mitt hopp är att det kommer bli bättre så småningom, det måste det ju bli..

Trots deppig mamma är lillkillen supergo, det går som sagt längre tid mellan skriken och han kan sitta korta stunder i babysittern. Och han älskar sin pappa! Han växer något otroligt, förra veckan vägde han 6,1 kg och var 60 cm lång. Har fått rensa ut alla kläder i stl 56. Och ibland fyrar han av världens leende som gör oss fullständigt knäsvaga

På tisdag blir han två månader.

Visst var det du som funderade på flaska? Testa annars är mitt tips. Och sjal gillar vissa bebisar bättre. Jag hade blivit skvatt galen så tycker din reaktion är helt normal.

 

[KattenKorven]

Hur ska ni andra göra med vaccination av rotaviruset? Vet inte om det erbjuds överallt i landet men i Stockholm har man det valet.

Jag är lite kluven, vet inte om det är nödvändigt?

Hoppar in från vårtråden... Vi blev jätteglada för möjligheten att vaccinera mot rotavirus! Så himla skönt att kunna minska risken för sjukdom hos det pyttelilla barnet! Det är inte roligt när en liten bebis blir sjuk av rotavirus. 

Finns det någon särskild anledning till att du överhuvudtaget tvekar över att vaccinera?

 

[Ava22]

Jag är himla glad över att vi valde betalförsäkring, den kostade runt 1200:- och vi har fått tillbaka över 7000:- pga neo och hemsjukvård. Nu ska den göras om till barnförsäkring

 

[MikaTela]

Jag är himla glad över att vi valde betalförsäkring, den kostade runt 1200:- och vi har fått tillbaka över 7000:- pga neo och hemsjukvård. Nu ska den göras om till barnförsäkring

Är också glad för vår.
Vi fick 3200 kr pga akutsnittet och får att jag blev inlagd för igångsättning och sen pga akutsnittet och att jag fick antibiotika intravenöst.
Inga konstigheter utan bara funkade. Jag trodde inte jag skulle få ersättning för dagarna med igångsättning.

 

[Ferrari]

Här händer inte mycket... :#

 

[FengurLaugar]

Jag minns hur chockade dom var med min tvåa att hon inte tappade något i vikt alls. Utan gick upp från 3270 gram till 3330 gram första dygnet. Tydligen inget vanligt xD
Men ja. Det är skönt med kvitto på att maten fungerar ^^

Vår yngsta (född mars 2015) gick också upp över födelsevikten första dygnet

 

[Lilleknodd]

Hur ska ni andra göra med vaccination av rotaviruset? Vet inte om det erbjuds överallt i landet men i Stockholm har man det valet.

Jag är lite kluven, vet inte om det är nödvändigt?

Jag ska fråga BVC om det är möjligt att vaccinera här, tror inte det erbjuds men vill gärna för att inte riskera att hon får det "riktiga" viruset.

Igår var läkarbesök nr 2. Lillbullen hade ökat 300g i vikt sen i torsdag
Det är tryck i mjölken

Inatt och idag har det varit bajsmaraton. Hon tycker det är lite tufft att trycka på men efter lite kämpande så släpper det!

Hon flagnar extremt mycket, läst att det är vanligt.
Har ni andra upplevt samma sak??

 

[Lilleknodd]

Här händer inte mycket... :#

Hur går det?
Lillkusinen här verkar också vara en sån som trivs i magen. Igångsättning av svägerskan senast söndag.