Sommarföräldrar 2016 del 2

[inverterad]

Den känslan du har att han hjälper till när du ber honom känner jag inte igen så om det är så så förstår jag att du är frustrerad. Bra att ni pratar om det så det inte faller mellan stolarna utan han tar sitt ansvar och del av jobbet

Aha, jag tolkade det som att du kände nåt liknande i och med att du beskrev er situation som att han avlastade dig. Det gör min partner också, hela tiden, men jag vill inte ha den uppdelningen - jag vill ha en situation med två fullvärdiga föräldrar helt och fullt redan från början. Men kanske är det en utopi att det går att kombinera med helamning.

 

[Lo_]

Ja, vi kommer dela rakt av på föräldraledigheten. Ett lyxproblem vi har är dock att vi kommer kunna vara hemma en hel del tillsammans, och då är jag ju ändå där och kan rädda dagen om bebisen blir ledsen. Jag ska dock börja jobba ett par h/vecka från nästa vecka, så då blir det bebis och pappa på tumanhand. Än så länge har vi inte vågat prova flaska av rädsla för tuttförvirring, men vi ska testa nu till veckan - och krisar det riktigt så kan pappan ta med bebis till mitt jobb så kan jag amma där. Jag LÄNGTAR efter att få vara bara jag, med andra vuxna människor, en stund!

Ja vad skönt att få vara vuxen med andra uppgifter än bebis ett tag! Och det är väldigt skönt att komma hem igen när man varit borta. Jag blev ganska rastlös av allt stillasittande i soffan så när hennes pappa kom hem stack jag ofta och red tämligen omgående. Började även jobba när hon var fem månader men jobbar väldigt oregelbundet så fick likt er mycket tid ihop hela familjen. Hoppas ni lyckas hitta balansen :-).

 

[Och_Aye]

. Men kanske är det en utopi att det går att kombinera med helamning.

Äsch jag tycker att det är ett jäkla meck fast att jag inte ammar.
Vi fick iof en jävligt sketen början då min sambo åkte på världens förlossningsdepression, så han inte vågade ha henne öht. Nu är hon dryga 2 månader och det börjar faktiskt bli bättre. För bara några veckor sedan kände jag igen mig väldigt mycket i det du skriver, men som sagt: det artar sig. Vi pratar mycket om det, och det finns vissa detaljer kvar, t ex det ni skriver om att jag frågar innan jag går ut och hämtar något i bilen medans han bara struttar iväg. Så vi har kvar att jobba på, däremot tar han mer och mer initiativ (ju bättre han mår också så klart, som sagt i början gjorde jag ALLT). Han går till vagnen om hon vaknar, fixar käk på eget bevåg, kollar blöjan, roar henne, nattar henne, sätter henne i babysittern osv utan att jag säger till honom.

Nu är inte hon mammig alls som tur är, det är vissa stunder någon gång i veckan om hon blir lite väl trött som hon vill ha mig. Och där får jag faktiskt lite problem. Det skär i mitt hjärta när hon är ledsen och jag VET att jag kan hjälpa henne. Jag vill inte alls stoppa i några hörlurar, jag vill hjälpa henne och jag gillar inte tanken på att hon ska behöva vara ledsen en sekund mer än nödvändigt "bara" för att jag vill vara jämställd.
Det är nog tur att hon inte är mammig med tanke det jag skrev ovan, & att hon extremt sällan är ledsen och behöver tröst. Oftast när hon knorrar är det dags att lägga henne i vagnen eller sängen för hon gillar inte att somna i famnen, & det går lika bra om sambon gör det - det kvittar för henne.

Jag tror att man måste se detaljerna och vara väldigt medveten, & såklart att sträva efter samma sak. Prata, prata, prata.

 

[cirkus]

Jag har valt att inte amma så vi ger bara ersättning på flaska och det underlättar ju en del men jag tar ändå nätterna nu när min pojkvän har börjat jobba igen. Det som är svårt för oss är att vår bebis är väldigt mammig så det är i princip omöjligt ibland för min pojkvän att trösta honom när han är ledsen. Jag försöker att inte ta över direkt men det är ju jobbigt för oss alla när han gallskriker...Någon mer som har det problemet?

Det enda jag tror ni kan göra åt detta är att han lär sig hur man tröstar. Att han blir lika säker som du på vad bebin vill och det absolut enda sättet är att han tar bebin och inte lämnar över till dig så fort det blir jobbigt. Ni har ju fördelen av att inte amma då finns alla chanser till att han lär sig trösta också.

 

[FengurLaugar]

Aha, jag tolkade det som att du kände nåt liknande i och med att du beskrev er situation som att han avlastade dig. Det gör min partner också, hela tiden, men jag vill inte ha den uppdelningen - jag vill ha en situation med två fullvärdiga föräldrar helt och fullt redan från början. Men kanske är det en utopi att det går att kombinera med helamning.

Jo det blev ju lite som att jag hade huvudansvaret just för att jag helammade och därmed hade barnet på mig mest hela tiden + att jag tog första delen av föräldraledigheten. Men det där med att maken aldrig självmant tog barnet eller att jag inte kunde göra andra saker för att han tyckte det var svårt/jobbigt/eller vad det nu kan vara (när barnet inte skulle äta eller behövde den närheten) känner jag inte igen.

Att vi inte var två fullvärdiga föräldrar från början tycker jag inte. Vi hade bara olika "arbetsuppgifter" under den tiden och när barnen var så små så var det dom som bestämde och dom åt mest hela tiden de tre första månaderna så då blev det jag som stod för maten och maken gjorde andra grejer, som leka, byta blöja osv för det var sånt han kunde göra. Nu när barnen är större så gör vi precis lika mycket med dom och min man har aldrig haft problem med att ta på sig sin föräldraroll.

 

[Ferrari]

Sitter och grunnar på föräldraledigheten. Första barnet som jag är fast anställd när jag föder

Hur långt innan bör jag höra av mig till chefen måntro om att jag vill komma tillbaka ett specifikt datum? Eftersom mitt jobb lägger scheman utifrån 6 veckor så börjar en ny schemaperiod 23/1, vilket känns ok att starta. Men tänkte deltidsamma sista månaden så jag kan ju vara med på mötena som ligger varannan vecka redan från perioden innan det (12/12) . 2 månader innan borde väl räcka? Så om jag kontaktar jobbet runt mitten av oktober?

 

[Julisen]

Hembesök från BVC igår och idag var vi där på invägning. Hon har gått upp från 3370 g (i fredags) till 3680 g, så nu har hon passerat födelsevikten (vägde 3510 g när hon kom 30/7 men gick ner till 3240 g vid utskrivningen från BB 1/8) Känns skönt att få bevis på att amningen funkar och skruttan växer!

 

[Ferrari]

Hembesök från BVC igår och idag var vi där på invägning. Hon har gått upp från 3370 g (i fredags) till 3680 g, så nu har hon passerat födelsevikten (vägde 3510 g när hon kom 30/7 men gick ner till 3240 g vid utskrivningen från BB 1/8) Känns skönt att få bevis på att amningen funkar och skruttan växer!

Jag minns hur chockade dom var med min tvåa att hon inte tappade något i vikt alls. Utan gick upp från 3270 gram till 3330 gram första dygnet. Tydligen inget vanligt xD
Men ja. Det är skönt med kvitto på att maten fungerar ^^

 

[Ferrari]

Och min bebis verkar inte ha något intresse av att komma ut... -_-

 

[Reykur]

När börjar man med grejer som typ babygym och babysitter? Hedda hänger mest med mig om dagarna så jag vet inte riktigt när vi skulle hinna med det, haha. Kanske kvällarna när vi hänger i soffan. Annars är hon mest med någon av oss föräldrar i sjalen, i vagnen, i bilen eller i famnen.. Vi är typ alltid på språng. Förutom kvällsmyset i soffan då.

 

[MikaTela]

När börjar man med grejer som typ babygym och babysitter? Hedda hänger mest med mig om dagarna så jag vet inte riktigt när vi skulle hinna med det, haha. Kanske kvällarna när vi hänger i soffan. Annars är hon mest med någon av oss föräldrar i sjalen, i vagnen, i bilen eller i famnen.. Vi är typ alltid på språng. Förutom kvällsmyset i soffan då.

Jag började lägga Rasmus i det mjuka babygymmet med milda färger när han var ca 2 v när vi åt frukost och senare under tiden jag gör i ordning min egen frukost.
Idag testade jag att lägga honom i hans ena aktivitetsgym som sprlar när han sparkar på ett piano men antingen var han inte redo eller så var han inte på humör för det idag.

Testa första gången när hon är på gott humör och se vad hon säger. Samt bara korta stunder i början så hon inte blir överstimulerad i början.

 

[sicx]

När börjar man med grejer som typ babygym och babysitter? Hedda hänger mest med mig om dagarna så jag vet inte riktigt när vi skulle hinna med det, haha. Kanske kvällarna när vi hänger i soffan. Annars är hon mest med någon av oss föräldrar i sjalen, i vagnen, i bilen eller i famnen.. Vi är typ alltid på språng. Förutom kvällsmyset i soffan då.

Mitt troll hängde också mest med vad det än var jag gjorde (gör fortfarande) från start. Hon låg i sitt babygym första gången samma dag hon fyllde en månad (köpte det då) och tyckte det var rätt spännande. Babysitter använder vi varje dag och började runt 2 månaders ålder (vi hade ingen innan dess), hon har älskat att sitta upp sen hon föddes i princip så det funkar super.

Däremot när vi sitter någonstans så sitter hon oftast lutad mot mina ben, jag sitter liksom med fötterna på bordet så hon får ett naturligt ryggstöd i mina lår och så sitter vi så och pratar och stimmar så har jag haft henne sen dag 1 och hon är 3 månader nu.

 

[Reykur]

Däremot när vi sitter någonstans så sitter hon oftast lutad mot mina ben, jag sitter liksom med fötterna på bordet så hon får ett naturligt ryggstöd i mina lår och så sitter vi så och pratar och stimmar så har jag haft henne sen dag 1 och hon är 3 månader nu.

Exakt så har vi Hedda med, ofta sittandes i knät mot våra ben. Brukar lägga benen i kors och så sitter hon med stöd mot det högre benet typ. Hon tycker mycket om att vara "med" liksom.

Vi äger varken babygym eller babysitter så därför jag funderar på när det är dags för sånt liksom, haha. Hon är 4 veckor idag. Vi tränar lite magläge i alla fall på ett lapptäcke på golvet.

 

[MikaTela]

Exakt så har vi Hedda med, ofta sittandes i knät mot våra ben. Brukar lägga benen i kors och så sitter hon med stöd mot det högre benet typ. Hon tycker mycket om att vara "med" liksom.

Vi äger varken babygym eller babysitter så därför jag funderar på när det är dags för sånt liksom, haha. Hon är 4 veckor idag. Vi tränar lite magläge i alla fall på ett lapptäcke på golvet.

Babygym och babysitter är säkert inte tvunget. Nu har jag dock 3 olika slags babygym () så jag kan pröva när han är redo.
Och jag har märkt nu senaste veckan att han börjar intressera sig för färgglada leksaker och sånt som låter.

Som just nu ligger han i sitt ena gym och luftar utan blöja.

 

[Ferrari]

Min bebis säger nej tack till att komma ut. Eller så har jag blivit en häst och går gravid i 11 månader.

Däremot gjorde hinnsvepningen minsann något för jisses vad ont jag har. Kommer ju vara härdad lagom tills värkarna börjar XD. Och då var jag ändå öppen 2 cm igår. Så frågan är hur öppen jag är nu

 

[Lilleknodd]

Har börjat landa i att det bor en liten bebis här hemma nu.
Allting går långt över förväntan!
Första natten hemma (åkte hem i tisdags, hon föddes natten mellan måndag och tisdag) var hemsk då mjölken inte kommit igång så efter 2 tim skrikande fick fröken lite ersättning.
Efter det har allt rullat igång fantastiskt och hon låter oss sova 2-4 Tim åt gången

 

[MikaTela]

Min bebis säger nej tack till att komma ut. Eller så har jag blivit en häst och går gravid i 11 månader.

Däremot gjorde hinnsvepningen minsann något för jisses vad ont jag har. Kommer ju vara härdad lagom tills värkarna börjar XD. Och då var jag ändå öppen 2 cm igår. Så frågan är hur öppen jag är nu

Slå inte mitt rekord bara!
19 dagar över så tvingades han ut då varken hinnsvepning eller igångsättning kunde övertala honom.

 

[Ferrari]

Slå inte mitt rekord bara!
19 dagar över så tvingades han ut då varken hinnsvepning eller igångsättning kunde övertala honom.

Blir igångsatt +14 vare sig han vill det eller ej vi gör en ny koll på måndag om det är bättre läge då så testar dom att ta hinnorna. Gillar skarpt det här med besök två gånger i veckan ^^

 

[Kecipeyniri]

Blir igångsatt +14 vare sig han vill det eller ej vi gör en ny koll på måndag om det är bättre läge då så testar dom att ta hinnorna. Gillar skarpt det här med besök två gånger i veckan ^^

Heja heja! Snart är han här!

 

[Kecipeyniri]

Hur går det för er alla med bebisar på utsidan? Nästan alla är väl ute nu?

För mig går det sådär, jag har det fortsatt svårt att komma in i mammarollen tyvärr värre blev det när min man började jobba för två veckor sen och jag blev själv med lillkillen hemma. Trots ständiga besök av vänner och familj, som är oroliga för mig, känner jag mig ensam, orolig och som jordens kassaste mamma. Sonen har blivit nååågot gladare och det går längre mellan maratonskriken, men det är fortfarande mest två lägen som gäller; skrika eller amma. Han hatar både vagn och sele så jag vågar mig inte ut eller så får vi vända efter en kvart. Han är otroligt lättväckt och vill bara sova PÅ mig så kan inte lägga ifrån honom, han är bokstavligen klistrad fast på mig 90% av tiden. Så det blir att jag sitter i soffan och ammar hela dagen tills min man kommer hem

BVC-sköterskan fångade upp mig och skickade en remiss till psykolog för ett tag sedan. Var där i veckan men kan inte säga att det gav mig något, psykologen underströk mest att mina känslor är fullt normala. Mitt hopp är att det kommer bli bättre så småningom, det måste det ju bli..

Trots deppig mamma är lillkillen supergo, det går som sagt längre tid mellan skriken och han kan sitta korta stunder i babysittern. Och han älskar sin pappa! Han växer något otroligt, förra veckan vägde han 6,1 kg och var 60 cm lång. Har fått rensa ut alla kläder i stl 56. Och ibland fyrar han av världens leende som gör oss fullständigt knäsvaga

På tisdag blir han två månader.