Socialt obekväm?

Fast varför klassas passiv aggressivitet som offerkofta, tänker det är väl bättre att vara passivt aggressiv än att vara öppet aggressiv? Ingen gillar väl en person som är aggressiv? :confused:

Varför vara aggressiv över huvud taget?
Det är ju jobbigt att umgås med någon som bara tycker synd om sig själv. Tex om jag umgås med e sådan så tycker den personen alltid att allt är mitt fel eftersom den själv inte kan göra något fel.
 
Lite olika förklaringar på vad passiv aggressivitet är som jag hittade:

"Den som är passiv-aggressiv ger ingen respons när det är väntat. Ilska uttrycks inte heller på ett rakt sätt, utan visar sig i sarkasm, iskall tystnad, "glömska", slingrande eller undvikande, och den passivt aggressive kommer inte att bekräfta att hen är arg eller motvillig till något. Hen kommer istället bete sig passivt och indirekt."

"Människor som ägnar sig åt passivt aggressivt beteende "straffar" dem runt omkring dem i icke-konfronterande sätt. I stället för att bara säga, "jag vill inte hjälpa dig med denna uppgift," de kan visa upp en timme sent och tjura om något de saknar för att hjälpa dig med din uppgift. De spelar ofta "martyr" och "offer" i relationer. "

"Passiv aggressivitet tar sig uttryck i form av en tyst och envis motvilja att försöka hitta lösningar, se från olika perspektiv och att lyssna på andras åsikter. Syftet med denna envisa tystnad kan exempelvis vara att personen vill straffa den andre, eller att få sin vilja igenom för att den andre ger upp.
Ofta är personen som uttrycker sin aggressivitet på det här sättet en person med stor osäkerhet eller låg självkänsla. De är inte tydliga i sin kommunikation utan tycker att omgivningen borde förstå hur personen känner och vad de behöver."

Inte så chamigt.....
Är då dom som är konflikträdda typ passivt aggressiva?
 
Är då dom som är konflikträdda typ passivt aggressiva?
Nja det behöver man inte vara men det kan nog lätt bli så om man aldrig vågar/vill ta diskussionen men ändå tycker man har rätt, utan bara låter allt bubbla på insidan då kommer det nog till slut börja sippra ut i tyst irritation och att man överreagerar på helt andra saker.
 
Lite olika förklaringar på vad passiv aggressivitet är som jag hittade:

"Den som är passiv-aggressiv ger ingen respons när det är väntat. Ilska uttrycks inte heller på ett rakt sätt, utan visar sig i sarkasm, iskall tystnad, "glömska", slingrande eller undvikande, och den passivt aggressive kommer inte att bekräfta att hen är arg eller motvillig till något. Hen kommer istället bete sig passivt och indirekt."

"Människor som ägnar sig åt passivt aggressivt beteende "straffar" dem runt omkring dem i icke-konfronterande sätt. I stället för att bara säga, "jag vill inte hjälpa dig med denna uppgift," de kan visa upp en timme sent och tjura om något de saknar för att hjälpa dig med din uppgift. De spelar ofta "martyr" och "offer" i relationer. "

"Passiv aggressivitet tar sig uttryck i form av en tyst och envis motvilja att försöka hitta lösningar, se från olika perspektiv och att lyssna på andras åsikter. Syftet med denna envisa tystnad kan exempelvis vara att personen vill straffa den andre, eller att få sin vilja igenom för att den andre ger upp.
Ofta är personen som uttrycker sin aggressivitet på det här sättet en person med stor osäkerhet eller låg självkänsla. De är inte tydliga i sin kommunikation utan tycker att omgivningen borde förstå hur personen känner och vad de behöver."

Inte så chamigt.....
I Backmans bok "Britt-marie var här" så finns det en mening som gått ungefär så här "Britt-Marie är inte passivt aggressiv, hon är aggressivt passiv..." Jag tror nästan att den karaktären bygger på en person i min närhet och det är ohyggligt provocerande. Öppen aggressivtet hade nog varit friskare.
 
Fast varför klassas passiv aggressivitet som offerkofta, tänker det är väl bättre att vara passivt aggressiv än att vara öppet aggressiv? Ingen gillar väl en person som är aggressiv? :confused:

Jo. Jag har vuxit upp med en mor som är passiv-aggressiv (dock utan offerkofta) och en passiv-aggressiv mormor med gigantisk offerkofta. Jag ärvde tackochlov morfars explosiva humör men med lite längre stubin från pappas sida. Jag är inte aggressiv men jag backar inte och pushar man mig tillräckligt så smäller det. Sedan är jag lugn, jag är absolut inte långsur (som mamma var också :wtf:).

Faktiskt, något av det jobbigaste att umgås med är en passiv-aggressiv person med offerkofta. Det suger min energi iaf.
 
Idag kom jag att tänka på denna diskussionen. såg ett inlägg på facebook från en vän med ett ordspråk;
"om gräset alltid är grönare hos grannarna är det kanske du som har glömt att vattna"

Jag tycker man kan applicera det lite på denna diskussionen om offerkofta.
Dvs istället för att bara vara sur för att andra har det finare, så kan man se vad man själv har missat. Och så kan man lära sig hur man ska vattna själv för att det ska bli lika fint som hos grannarna.
Det är min extra tolkning av ordspråket. :D
 
Idag kom jag att tänka på denna diskussionen. såg ett inlägg på facebook från en vän med ett ordspråk;
"om gräset alltid är grönare hos grannarna är det kanske du som har glömt att vattna"

Jag tycker man kan applicera det lite på denna diskussionen om offerkofta.
Dvs istället för att bara vara sur för att andra har det finare, så kan man se vad man själv har missat. Och så kan man lära sig hur man ska vattna själv för att det ska bli lika fint som hos grannarna.
Det är min extra tolkning av ordspråket. :D
Fantastiskt citat! :)
 
Jag har bara märkt själv att om jag själv mår bra så träffar jag människor som behandlar mig bra.
Om jag själv mår dåligt så möter jag människor som behandlar mig dåligt.
Jag tror att det jag sänder ut är det jag får tillbaka.

Så är det nog, men jag tror det finns ännu en parameter.
Jag tror att den som mår dåligt blir skörare - det som i vanliga fall passerar kan ta jättehårt
 
Är då dom som är konflikträdda typ passivt aggressiva?
Nej

Som jag ser det så säker de strid men på andra sätt. De markerar missnöjet, behandlar andra extremt dåligt och är ofta mitt i konflikter - om än inte öppna och verbala.

de flesta konflikträdda jag träffat är mer angelägna om att verkligen undvika konflikt. Den passivt aggressiva är mitt i striden. På sitt sätt.
 
Idag kom jag att tänka på denna diskussionen. såg ett inlägg på facebook från en vän med ett ordspråk;
"om gräset alltid är grönare hos grannarna är det kanske du som har glömt att vattna"

Jag tycker man kan applicera det lite på denna diskussionen om offerkofta.
Dvs istället för att bara vara sur för att andra har det finare, så kan man se vad man själv har missat. Och så kan man lära sig hur man ska vattna själv för att det ska bli lika fint som hos grannarna.
Det är min extra tolkning av ordspråket. :D

Sedan kan man ifrågasätta hela scopet att det ska bli lika fint som hos grannarna. Jämförelser med andra är oftast kontraproduktivt. Det spelar ju faktiskt noll roll för hur jag mår, det där med grannens gräsmatta.

Avundsjuka är en knepig egenskap. Och i mitt tycke bara ful och dålig.

Jag kanske är en lyckost men jag blir glad när grannen lyckats med sin gräsmatta, helt oavsett tillståndet i min egen.
 
Sedan kan man ifrågasätta hela scopet att det ska bli lika fint som hos grannarna. Jämförelser med andra är oftast kontraproduktivt. Det spelar ju faktiskt noll roll för hur jag mår, det där med grannens gräsmatta.

Avundsjuka är en knepig egenskap. Och i mitt tycke bara ful och dålig.

Jag kanske är en lyckost men jag blir glad när grannen lyckats med sin gräsmatta, helt oavsett tillståndet i min egen.
jo fast ordspråket handlar nog om någon som är avundsjuk.
Det är liksom konceptet med avundsjuka som är konceptet. Huruvida man ska jämföra sig med andra är en annan fråga klänner jag.
 
jo fast ordspråket handlar nog om någon som är avundsjuk.
Det är liksom konceptet med avundsjuka som är konceptet. Huruvida man ska jämföra sig med andra är en annan fråga klänner jag.

Fast är inte konceptet att man jämför och tycker sig ha dragit en nitlott? Hur kan man annars vara avundsjuk? Obs z inte från en expert eftersom jag aldrig känt mig grön av avund.
 
Fast är inte konceptet att man jämför och tycker sig ha dragit en nitlott? Hur kan man annars vara avundsjuk? Obs z inte från en expert eftersom jag aldrig känt mig grön av avund.

Jag ser ordspråket som en person som alltid anser sig vara ett offer. Och som inte vill se att man har ett eget ansvar. Tex att man själv inte vattnar och inte gör ngt för att förbättra sin situation. och så ser man inte att de andra vattnar och gör ngt aktivt för att förbättra sin situation.
antagligen ser man sig själv alltid som ett offer.
 
Nej att jämföra sig med andra är helt värdelöst för
Jag ser ordspråket som en person som alltid anser sig vara ett offer. Och som inte vill se att man har ett eget ansvar. Tex att man själv inte vattnar och inte gör ngt för att förbättra sin situation. och så ser man inte att de andra vattnar och gör ngt aktivt för att förbättra sin situation.
antagligen ser man sig själv alltid som ett offer.
Jag tror att det är mycket det här som är kärnan i en offerkofta, man tycker att man minsann har rätt till allting som alla andra har men man har ingen aning (eller vilja att inse) vad "de andra" har gjort för att skaffa sig fina vänner, partner, hus, jobb, häst whatever men likväl ska man ha det. Man vill inte heller förändra något hos sig själv eller i sitt liv för att öka chanserna att få allt det där- det ska bara hända och gör det inte det är allting orättvist och emot mig. Man har inga skyldigheter men ska ha alla rättigheter!
 
För några år sedan lärde jag känna en kvinna so hade offerkofta på.
Tex skulle vi resa bort en helg, och hon säger då,

Hon till mig- du vill egentligen inte resa bort med mig?
Jag- jo det vill jag
Hon- Du vill säkert hellre åka med någon annan.
Jag- men jag vill åka med dig.
Hon- jag är så ful och tråkig.
Jag - jag tycker inre du är ful och tråkig. Sen bryr jag mig inte om hur mina vänner ser ut.
Hon- Du är inte ärlig. Du tycker säkert jag är ful men vill inte säga det.

Detta är inte påhittat utan så kunde det se ut. Jag o h flera vänner försökte prata med henne men det hjälpte inte. När jag sen inte orkade umgås mer tyckte hon förstås att det var för att alla Människor är elaka mot just henne.
Det hon vägrade förstå är att hon var taskig mot mig. Tex ovan fick jag höra att jag var ytlig och dömande eftersom jag då skulle tycka att hon var ful och tråkig, jag fick höra att jag inte var ärlig. Så hon vägrade förstå att hon stötte bort folk
 
@stjarnhimmel: Det är just sådant man inte orkar med i längden, hur mycket man än bryr sig om personen. Alla kan givetvis ha låga perioder men konstant på det sättet? Nej.

För varför skulle man vilja umgås med någon man tyckte var tråkig och trist?

Professionellt har jag eg inga åsikter om de jag jobbar med (fast en del är lättare än andra att jobba med givetvis) man ser till att det fungerar bara. Privat vill jag ha människor omkring mig som vill umgås med mig av fri vilja. Utgår man från det brukar det bli bra.
 

Liknande trådar

Kläder & Bli fin Ja, den eviga stora frågan. Finns det nån bekväm BH? Jag har dagen till ära fått på mig en vanlig t-shirtbh från Lindex. Den skaver i...
Svar
19
· Visningar
719
Senast: SiZo
·
Kropp & Själ Jag kan faktiskt förstå den hypotetiska tanken på att betala för sex. Det där scenariot där man inte behöver ta hänsyn till någon annan...
10 11 12
Svar
238
· Visningar
5 946
Senast: Mkb
·
Kropp & Själ Det här kan vara ett känsligt ämne för vissa, men jag känner att jag behöver prata om det här och kanske få några kloka ord/råd... För...
Svar
2
· Visningar
682
Senast: miumiu
·
Kropp & Själ Jag vill ha en träningsapp där jag själv kan välja både på färdiga pass men också lägga ihop egna övningar till egna pass. Finns det...
Svar
15
· Visningar
169
Senast: Tassa
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp